öfwer den Hill bottnen fallua kalken, synes alldeles wattenflart. Detta watten, fom nm år färdigt kallwatten, af: hälles förfigtigt få länge ej något af bottenfatfen metdföls jer. På denna fan sedan nytt watten påhällas och Tyme: delst, på efwan anförda fått, nya uvantiteter falhvatten erhållag. Med detta kalkwatten och en del af der till bafet beftäme da mjölet göres nu en deg, hwilken man, sedan surdeg blifwit tillfatt, låter få. Jäsning inträffar då vå alldeles fam: ma fött, fom om ej något falfwatten blifvit anmändt. J fall derpå i rättan tid resten af det för baket bestämda mjölet tillblandas till den jästa delen, fan sedan af Hela morfan formas och bakas ett bröd, fom enligt uppgift skall wara af en i allo särdeles ged beskoffenhet samt alldeles frit. från så kallad stålrand. Hwad proportionerna af mjöl och kalfwatten beträffar, jå anwändos på 100 skålp. mjöl 26 a 27 skälp. falhvat: ter. Men då denna mängd watten är otillräcklig för tes gens bildande, få får man tillsätta af manligt watten få mycket fom behöfwes. Dessutom föresfrifwes äfwen, att folsalt bör anwändas i något större qvantitet än wanligt ). Sädant med kalfwatten bakadt bröd anser Liebig ej allenast alldeles oskadligt för helsan, utan till ock med mera ullsländigt närande än wanligt bröd, derigenom att det genom falthalten är förmögnare att bidraga till benbild ningen. 2:o) Koksalt. Doktor Lehmann, fem ist wid en s. f. försölstation i Sab: fen, uprgijwes helt nyligen hafwa löst det wigtiga probles met, att funna till bakning af bröd amvända grodd rig. Han har derwid begagnat foffalt. Och beror denna fokz saltets werksamhet på alldeles samma förmåga, fom of wanför blifwit tillskrifwen falkwat tnet, att nemligen åter: förwandla det genom groningen förstörda wäxtlimmet till olösligt och degbildande. Prepertionerna, som härwid anwändas, äro 2 lod salt på 3 skälv. mjöl. Rörande denna uppfinning har naturforskaresällskapet I: sis i Dresden lemnat en berättelse öfwer de försöf, fom i frenobageriet i Dresden blifwit utförda med ven Leh: mannska bafmetoden. Till 3 ssälp. af från grodd råg ers hållet mjöl tillsattes wid degberedningen 2 led af i mate ten löst salt. Till följd häraf erhölls ett målfmafande, helfofamt bröd, under det att samma mjöl, då tet ej bes handlades på detta fått, lemnade ett swart, degigt, eätbart bröd, Afwenledes skall det med koksalt bafade brödet hafwa den fördelen, att wid förwaring ej få lätt mögla. Man hade nemligen ej upptäckt något mögel vå ett sådant bröd, åfs men sedan det i 3 weckor warit förwaradt på ett fuktigt ställe. Norrföping d 1 Sept. 1860. C. Joh. Keyser. ) Jsötra Tyskland begagnas wid bakning alltid en fli ten tillsats af kofsalt till degen. — Om trädplanteringar inom städerna. De tåta eldswädorna, fom inträffa i wärt land, medföra icke blott fora penningeförluster, utan förstora äfwen mycken flog för äteruppbyggandet. Det är märkwårdigt att då man infört åffledas re för at freda för blixten, man ide påtänkt det enda medel man har att afsöndra och freda hus för antändning wid yppade eldswådor, nems ligen att plantera träd kring husen. Elden antänder ide lefwande löfträn ens om wintern, och om husen woro omgifne af sådane, funde ej elden — utan storm — öfwergä från det es na huset till det andra. J Swerige Fan man räkna att uti def tvås fäder yppa fig per medium eldswådor bwart 20:de år. Jnräffar en sadan under bläft, ned brinna bela gator, understundom bela staden. Man ermre fy Jonföping, Örebro, Wexjö. Detta Mulle ide funna ske om mellan bwarje bus en rad hän wore planterad. Detta förs drar wieserligen större iordrymd; men den fom berlill beböfdes wore ide illa anwänd, äfwen u. tan afseende vå stydd för antändning. När eldade wåda timat förr wanligen ny tomtreglering; då bemödar man fig i alla fall att gifwa tomter na förre utroymme och bredare gator. Det vor re lätt att wid sädane tlfällen förordna att mellan alla tomter en rad trän borde uppdras gas. Trån borde äfwen finnas länge åt par torna, som bade kunde gifwa skugga och hindra eldens boppande öfner gatan. Nyttan af trän i en stad är ofantlig. Man talar sa mycket om fundhets polis, och man förgäter det wigtigaste medel till fund: hetens bewarande, fom är trädplanteringar. Ty emedan trädens blad upptaga luftens öfmere flödiga folsyra oc sönderdela frän fjorden uppfti gande dunster, inandas man dllenast nordens ena, uppfriskande oc) stärkande luft. Hwilfen skönbet skulle ide wära städer winna genom sat ana traådplanteringar. J Berlin flyr man unter den Linden, i Paris til Boulevar: — — — —— — —— —— — har han nu fått öppnade ögon, och skall anse som en lycka hvad han förr betrakade såsom en vanära. En ginn snek var