Helsingborgs-Posten – 12 september 1860, sida 1

. AH AAAA:y — nekligen ep slor betydelse, ty Sardinien fan ic fe frisägas från att hafwa begärt ett brott mo folkrälten och det wifar ide någottedtn till än ger eller omwändelse. Det går twärtom rask framåt i sin annerionspolitit, fom Garibaldi och Mazzini tillåta det, och för att ide öfwerlemna det yela till dessa chefer, fär det i ögonblicket i begrepp ant intervenera i fyrkostaten. Jnnan tevolutionslommitteerna gäfwo order til upp, ländelsens utbrott i Delegationerna, böll den sardinske minislern Farini revue öfwer de trupse per i Bologna och Forli, fom äro bestämda tid att rycka fram till infurgenternag underfrödjans Pe, sedan regeringen i Turin, för att likwäl bewara skenct, hade tillssällt den päfliga reges ringen den peremptoriska fordran att asskeda sin af främmande trupper bestående här, emedan bet stred emot idesinterdentionsprincipen att bafs wa utländffa trupper i fin tjenft. Det bar för ut ide warit stridande mot foifråtten, att baf: wa främmande trupper i fin fold. England slulle då för längesedan hafwa öfwertrådt folk: rätten, likasom ocksä Frankrike, för att ide tala om Garibaldi, bland ywars friskaror finnes solf af alla mjliga nationer; Men Sardinien är alls ide i förlägenhet — od) burn än påfs wens swar blifwer på den fardinffa noten, få skall det ide afhälla Cavour och bang colleger från att intervenera; 6000 man skola redan mas ra färdiga att gå öfwer gränsen. J Paris talar man mycket om en not, fom Thouvenel skall hafwa afsändt till Turin, och hwaruti han sörklarar att Piemont må skylla lig sjelf för fit tåg till Kyrkostaten, och att Frankrike afsäger sig alla förpligtelser, huru än utgången blifwer. J samma anda yttra sig de officiella bladen Pays och BPatrie, i det de beflaga att man har framftållt Frankrife och Engiand såsom eniga med Piemont hvad Jtaliens enhet angår, och försäfra att Frankvife ide har åndrat politik sedan Billafranca: öfwerenskommelsen, samt au det under inga omständigheler will blanda sig i Piemonts anges lägenheter. Det betwiflas mycket an edsförbundet will lillstädja Frankrike den eklatantanta salisfication, fom br de Touvenel skulle hafwa fordrat i en not, hwaruti han derjemte för sista gången för lteslär Schweitz att underhandla direfie med Franfrife om den finkiga neutralitetsfrågan. Det franska kejsareparet har anländt till Marseille och blifwit festligt emottagna. Enligt (Reuters office bar kejsaren af Osterrike mettagit grefwarne Szechen och Aps ponyi och förklarat dem, att han wille antaga det ungerska programmet, sådant det år modificeradt genom grefwe Hartigs amendement. Jtalien. Detaljerade beräntelser inkomma angående de sisa dagarnas handelser i konungarilet Ncapel, och man fer derutaf an man Hl en det har gjort den unge fonungen orän, od) at hans sjega och förrådista omgifnina har warit orsafen ull bangs wankelmod. Enligt Journ. des Deib. hate Frans den 2:dre saledes anmodat in inrifesmmister, Liberio Romano, om ut uppsätta för honom ett memorandum angär nde situationen, od då ministern deruti fom til den slutjats, an det skulle wara den bästa dolitit af b:s m:jt, att lemna landet, fammans allate konungen Oc generaler, bwilfa befunno ig i Nearet, för att också böra deras mening, nnan ban sastade ett beflut. Deosa herrar, synnerher morskalf V:glin och generalerna Carasiano, Barbalonla och Jschtella, spelate nu jel:ar od) ryckte fonungen med fig, få an ban örflarade att ban wille förswara sig nll det sterfta. Men nu började upplösningssebern ör allrar gripa omfcing fig i hären; Bosco etraffade i Neapel, med underråltelse om bris aderna Vials oc Gadarellis affall och till och vd i hufwudstaden gick der få långt att man lott funde förhindra soldaterna ifrån att dejere ra, genom att hälla dem inneslutna i fofer: erna. Under sacana omsländigheter war cj anat öfrigt, än att öfwerlemnarvlalsen till res ofuttonsfommiterrna, fom hela tiden låra bat: a spelat under täcke med Picmont. Konung rans begaf sig derföre med sina fä trogna till jaöta, dit allaredan förut nägra fartyg ar darinen, hwars chefer man kunnat lita på, oro beordrade. Det fan knaprt wara fråga n ett förswar, och det är derföre den allmänna on att fonumgen afgått till Gaåta, för att der sleppa fig med fin familj. Hwarest han äm