Helsingborgs-Posten – 5 september 1860, sida 1

IgE RR a L, född d. på Torps e Augusti, tt tillkäniyllenstierna. UUH a NAN rdsström siilla n ben 31 Augustli ir, 4 månader och arn och 5 Barus dast pä detta sätt Sw. Psdb. N:o 22 — , kl. 34 f. m., igar och vänember 1860. OHAN EK. — och Landis na i paRorsers :tember, fl. 10 uvpförandet af stänlta medel, ttagande af flens fyrkan, för att . Wid samma tira fig öfwer udet på siadens beslut angående 3 antagande eller d. 7. A. Witt. — — ngborg. r, kl. 73, Bil: pelaresällskapet uresa, en Dras innehåll i fres v närmare fiuw vauliga. Direktionenu. 2 —— a! sig condition i ett ina underwisning , skrifning, söm, ten, teckuing samt tentioner äro vins matt bon fan fins nskap och godbet ättelse lemnas å aktiseranvård säwäl derstädes Bergengren, ic. Kirurg. Mag. -TWwättanmu, wid sidan af Rivs lådningar, Ofwere filfe, ylle och fig Tillika twåttas ukar och oäkta Tys ende, samt Man: ädningar och allt styndsamt och till afi. bland denna stads vit och porträtterar er, qlas och hax: möttagande träffas Målare Luthmans err K. L. Wilkens, it sin lofal. Mitt st en kort tid. sti 1860. SHFrousqsssen-. Delsingborg d. 3 Sept. Ett dansst skädespelaresällslap, fom ämnar gifs war nägra represemationer härstädes, bitwäntas i dessa dagar. Tel. dep. till Snållposten i måndags: De fongliga lemnade Göteborg kl. 93. Fredagen: Fackeliåg, fång, musik af artilleriens musikkorps. Lördagen: Borgarmiddag, galaspektakel, illumis nation. Söndagen: Landshöfdingemiddag, fris murareordens sam manträde, bat, illumination. J Pos och Jur. Tidningar läses d. 31 Aug.: De oroande underrätlelserna om dåligt bergs ningswäder hafwa, såsom war att förwänta, ansenligt uppdrifwit spanmålspriserna och att särskilda ansträngningar skola göras för detta åndamål torde icke slå felt. Wi wilja nu ide sysselsätta ess mycket med orsakerna till den ska da fom werkligen drabbat skörden, och Detta år också få mycket obehagligare fom der ide fan förnekas att en stor del af skulden ligger hos jordbrukarne sjelfwa och deras widhällande af förderfliga bergningsmelhoder, för hwilka man fär höra många förewändningar, såsom t. er. den att man ide har råd att anskaffa wirke till hässjor och andra torfreditap till bruf på Afern. Man har ide råd dettill, men man har räd alt låta skörden förderfwas och rutma, råd att hålla onödiga gärdesgårdar. Dock, nog härom för denna gång; den skada som re dan nu år skedd fan ide hjelpas, men man bör ålminstone föfa förekomma att denna oluda bes gagnas säsom befordringsmedel för panisk skräck och prejerier å eno och lockelse till en onödig fvanmålgs och mjölimport ä andra sidan. Då priset på bästa hwetemjöl på några få dagar i Stockholm stigit ända till den ursinniga höjs den af 43 rdr pr lispund, år werkligen fara wärdt att någor fådant fommer att inträffa. Till en början få wi således hänwisa till följande utdrag af det i dag hitkomna numret af Cconomift, beträffande utländska fpammålds marknaden: Economist medgifwer att skörden i England år i hög grad otillfredsställande (serionsly deficient) men lifa säfert år att ingen hungersnod behöfwer befaras. Både I Auer rifa och Ryssland år skörden förträfflig och man fan derifrån mwånta omårtig tillfortel. IJiSjers ligen synes äfwen Frankrike komma att delas gå i uprföpen, enår kejserl. regeringen funnit fig föranledd att suspendera den rörliga tullifas lan hwad angår spanmäl och mjöl samt att bewilja fartyg, fom importera dessa artiflar, åts skilliga sriheter. Men man behöfwer ide frusta ftora olägenheter of denna fonkurrens. Ty iywerldens fförd år detta år fullt tillräckllig camply sufficient) för walden och en fannolifs het är att England till måttliga priser skall få sut behof folldi. Deremot kommer denna ims port naturligiwis att werka ofördelaktigt på penningemarknaden, helst de stora konkurserna i läderhändeln och en mängd imähandlares ine solvens antyder att redan förut förhallandet ide år få serdeles godi. Hwad swenska marknaden widfommer, är ännu för tidigt att sluta till skörden efter de alamerande nyaste wåderlefsunderrättelserna från ouppgifna sagesmän, för hwilkas omfat: tande fännedom om förhållandena man ide har någon garanti. Wisserligen åro dessa Unders rållelser färskare an ätswerisberättelserna från landshöfdinge embetena, men också ganska olika mot dessa och wida mera oroande. Säsom bewis ati skräcken på ett håll börjat lägga sig anfötes att en från Norrköping till Stockholm ingången inköpsorder på hwete nyligen blifwit komramanderad. Snållposten säger sig ha inhemtat att bansträckningen mellan Sösrala och Läreda endast med wisshet fan sägas komma att öppnas före årets slut, möjligen dock i början af November. Med anledning af derom gjord hemställan har K. Mer, under den 17 Augusti, bewiljat Generalpostdirektören m. m. Friherre Staäl von Holstein tillständ att under innewarande år för retaga en embetörefa till åtskilläga orter, bwari: bland Norrköping, Linköping, Örebro, Törebos da, Mariestad, Görheborg, Helsingborg, Malmö, Yflad och Christianstad, för an iillse, hurule des gifna föreskrifter i afseende å poftbefordrins aen eftersefwas och DÅ stället inhemta upplyd: ningar; egande Generalpostdireftören, derest så nödigt sinnes, beordra en wid Postwerket ans ställd person att såsom Sekreterare, på samma rcsa medfölja. (P. T.) Konsuln Fahlman, hwilfen under en längre följd af är uppehållit fig i Frankrike och der tagit nätmare fånnedom om den wid samma lands kuster sedan längre tid företagna och Iyc: fade odling samt plantering af ostron, har, efs ter inhemtade råd af åtslilliga franske wetens skapsmån, nyligen hit anländt för att wid Bots ländska kusten göra försöf med en dylik odling. För sådant ändamål afreste han från Götheborg, hwarest han inföpt ett större parti lefwande ostron, för omkring 14 dagar sedan och antän:s de efter 43 timmars resa till Wisby, derifrån han genast begaf fig norr ut, samt utplantera: de oftronen wid kusten, i närheten af den af H. K. H. Prinsessan Eugenie nyligen inföpta egens domen Sfälsö. (N. D. A.) Om en wacker uppoffring för allmänt åndas mäl läjes i A. Bi.: Frän brukspatronen W. Cassel har chefen för statens jernwågabyggnader emottagit föl jande strifwelse: Jill följd af min samtal med hr öfwersten, får jag härmed äran tillfännagifwa, art jag I betraftante af de stora fördelar jag har förhopp ning om att jernwägen kommer att tillffynda denna min egendom, afftär från all ersättning för den jordareal, fom åtgår till banwaliens fors mering på den sträcka af ciren 27.400 fot, som den löper genom denna min egendoms, Larå, egor. Jag gör detta få mycket Hellre, fom jag till win ledsnad funnit en i allmänhet alltför stor oginhet emet statens rättmätiga fordringar, att de fom få den största direfta fördel afjens wägen, äfwen böra, i hwad de förmå Åtmins stone, underlätta få statens fom def ingeniörers stora uppoffringar och mödor för åAwvåägabrins gandet af deta stora och för fåderneslandet få eberäkneligt nyttiga arbete. W. Gassel. För den å det afträdda jordomrädet mwerans de betydliga mängd skog, fom måte undanröds jag, har biusspatronen Cassel ide heller fordrat någon annan ersättning, än att träden nedbiuge gas och läggas utmed sidan af banan, der brufös patronen C. utan fostnad för staten afhemtar den nedhuggna skogen. ——— Ur den nyss utfomna andra delen af Arrbes nii Hantbof i swenska jordbrukel ätergifwa wi följande beskrifnngar vå två olika bergs ningosätt, fom under nuwarande regniga och o. siariga wåderlek för många af wåra läsare ej torde wara owålkomna. Det första bestrifwes sälunda: Man urpsätter längsefter midten af äfern en fällning af gärdsel och Hör, salunda att störarne, säsom wid hän: ning af wanlig gärdesgård, netsättas parwis, men på ett afstånd af 2 till 3 alvar emellan hwarje par, efter grofs lefen af gäreslet, hwaraf försla hwarfwet lägges hvrigvus telt halfannan till twenne alnar ifrån marken. på band gjorda af en leck of den nyskuena säden, fom omwiras få att aren blifwa hängande. Till ungefår lika höld öfwer detta gärdslehwarf. mer eller mindre efter sädens längd, upplägges ännn ett dylift af stadigt wirkfe. på starfa band. På bira siter om den nedre stangen ställas fädesbauden helt tätt, bundua, fem wanligt på midten of fårfwen. Man låter samtidigt några man binda ett behöfligt antal färfwar. att upphånga på den äfwersta stangen. Deosa böra wara smä, med ett härdt band nära wid fubbäns tan, benas mitt itu, samt upphängas helt tätt, och bilda fålunda ett ganska gedt halmtak ), Åren på de nedre stäende färfwarna fitta alldeles skylda under de hängande, hwilkas ar, sasem nedåt wända, ide funna synnerligen stadas of regnet, vd) då alltsammans lifwål är lost, fan hwarje windjlägt ebehindradt spela in och uppterfa den fuftighet, fom möjligen kunnat intränga. Slutligen. unb-. länges rässset (tösingen) allra öfwerfl, och shulle hässjar IV? nas luta åt nagen sida, bor man mard en och annan gårds felftång uppsiotja densamma. Då säden salunda år npps fatt, fan man äfwen anfe den bergat och styrdad, sa att hon ej tager skada. Man behåfwer ej, fom annars, Ufs fom sijäla in nägra halftorra lass mellan regnskurgarna, Nn tan fan mon i lugn wänta med inferningen tills tjenlig wåde rlef inträffar och säden fullfomligen uprterkat. Ar tertställningen tom, få afskärer man med en skarp fnif bans den, införer och tröskar dem lita med det andra. Mate rialerna ech arbetssestnaden wid denna meted äro ebetyds liga i jemförelfe med den fördelen, att få fin agrida wåls behållen under taf. Då wanligen wid skörden man måste afwafta tortwäder, för att skära och skyla, fan man nn göra detsamma fastan halmen år wåt; och har man blott i ged tid, innan såden börjat mälta på äfern, unppsa tt benz samma, fan man set an wara säfer, att den. äfven I fmås raste wäderlef, lider wida mindre skada, än om den wars y År säden ejemn, så wäljes till kessa hattkärfwar stätt oskuren. Mången terde föreslälla fig, att en orime ligt stor mångd stör och gärdsel ätill detta håginingss eller skyluingssatt åtgår. Detta är lifwäl ej fallet; man fan fåtta färfwarne helt tätt, och ett försof stall snart wisa, att ett par hundra alnars sträcka rymmer en owäntadt sior mängd såd; få att den gärdesgärd, fem ssänger benz dens falftäppa, nedtagen och vå detta fått anwänd, om ius gen anuan tillgång gifwes, skulle oftast förflå att från förs främning rädda hela hang sådesgröda; och är detta bergs ningssätt att refommendera för all höstjäd, sårdeles för hwete, fom annars få lätt skadas af regnwäder wid berg: uingen ). Frindffylar auvändag allmänt i Nerife och Ei dermanland och på flera ställen. Dessa unpsättas fåluns da: Sädesfäriwarne fättag på retändan få tätt fom gör: ligt är intill hwarandra, med axen uppstående och hoplus tande. Skylen fan wara förre eller mindre, men bör mas ra wål sammanpackad i en rond form. Göras stylarna för små, få stå de mindre säfert under storm. Det låmpe ligaste är att de göras så stora, att de hälla omfring 3 aluarg diameter wid marken. Sedan skylen är fammans fatt, sammanslutas aren i spetsig form och ombintag med ett halmband. Derefter gör man en hatt ar twå fådeds färfwar sålunda: deosa hopläggas jemt med retändarne och hevbindas med ett starkt band sä nära aren som möjligt; derefter brytes sädeskärfwen wid bandet, så att fudbänrar: ue af halmen wändas tillbaka öfwer aren, hwilka, då hat: teu sättes öfwer skylen, komma inåt de andra aren, och blifwa jemte tesfa täckta af hattbandets jemt utbredda halm, fom når rundt emkring öfwer sta delen ar skylen. Det hål, fom uppfommer i hattfärfwens midt, fylles med uäs gra uppdragna halmsträn, få att en topp eller spets vå skylen bildag. Hatten fastbindes slatligen med starka halms band i fors öfwer bwarandra, fastade wid skvlens untre sädeskärfwar I. (A. B.) K. Mit bar tillagt töjtnanten wid Swea Kf: garde, Henrik Adolf Ankarcrona, bwillen med utmärkelse deltagit i Spanska avmeieng fälttåg i Afrika, guldmedaljen för tapperhet i t fält. —— — Stockholm. — H. M. Lonungen har till tiddare af St. Olafsorden urnämt fir lifmedikus dr. Rebert Lundberg, fin adjutant major af Edholm ech gymnassikläraren wid Carlberg, kapten v. Bes gesach, samt till riddare af Nordstjerneorden borgmästareu Fougstad, grosshandlarne Thomas Mcyer och Thomas Heftye. — Kongl. Telegrafstyrelsen har den 23 den: nes, på gjord ansökning, bewiljat Kassören wid Cleftriska Telegrafstarionen i Götheborg Carl Abraham Malmborg afffed från nämnde hans befattning. A — Landsorten. J Norrköpings Kuriren berättas: Wid ou å Himmelstalund sistlidne Lördag, i anledning af H. M. Drottningens höga namnsdag, till: siälld festlighet, lärer sednare på qwällen upp: stän ent slagsmål, mot hwijfet slagsmålet på Stockholms Djurgård förfaller till intet. Så? fom wi hört saken omtalas, have flera fabriför arbetare sammanswurit sig mot en fabrifömåftaz re, fom af en eller annan orsak ådragit fig des ras missnöje, Mvarföre de beslutit att sistnämnde afton uttaga fin hämnd å honem; men fom denne war en stark och eförskräckt farl, mötte han hela hopen, endast wåpnad med en duftig mankiller, hwilfen han förstod med sädan fraft begagna, att hwar han slog föll en motståndare på ett eller annat fatt illa tilllygad. Slut ligen måste han med zillhjelp af landtpolisen taga sin iillfloft till brunnssalongen, hwilfen derefter af de angripande stormades medelit fön stertutors inslärnde och försök art intränga, tills man slutligen lyckades att i all systhet aflägsna föremålet för deras wrede. Sa år saken i forihet beråttad för oss. Undersökningar inför domstol pågå, efter wanligheten med hogst mot sägande uppgifter. Örebro. Wid Nerifes Låns Landibruksmöte på Boo den 15 dennes blef om aftonen i parken derstädes aftäckt en minneswård, bestående uti en sten of ide mindre ån 25 alnars höjd med inskrift:Åt konung Oscar den gode of tacksamma underfäter. Wården, som befosiades af ställets egare, hwilfen i åratal ilalt i närmare beröring med den framlidne fommgen, inwigdes äfwen af denne med ett längre föredrag, fom tecknade den hädangångnes egen: staper, kårlef till sitt folk och förtjenster fom lonung. ) Jfr uppsatsen Om sädesbergning I wåtår, of I. 3. MWenuftrom, uti Arrhenii Tskrijt för Landtmannaoch Kemmunalsekonomien för år 1853, 3:dje häftet. MD) Å wissa orter brufas twå hattfärfwar, tå oden ena sättes efwanpå den andra, och fastbindas bäda med halmbam; öpwersta hatten fan ed görag mindre och sättas NN am höna ss säfom På Ekmanska skylstackarne.