wara oförflarlig, om man ide wisste huru bristsällig det nearolitanska regeringssysiemet är. Denna anmarfning funna äfwen andra kabinetter än det ncapolikanska taga ät fig och till od) med on: fästningesyrkanten woro tid gånger fars fore än den äår skulle dess besittning i farans stund fanhända snarare wara till skada än till gagn, när bastionen skulle sörswaras af förtörnade Ungrare och missnöjde Kroater. Fäftnins gen, som blott bewakas af missnöjda provins sers trupper, häller ide länge ut mot en stor neapolitansk bär, under kommando af en Ba Jtalien. HOwad den sranske gesaudtens anspräk på sa. tisfaction angår, få lärer detta ide wara för es gden räfning, utan för de franska familjers skull, hwilka bodde i Palermo under bomdardemanget och fingo deras egendom förstörd. Jntagandet af Rengto, Pizzo och San Gios vanni, sasom äfwen twå neapolitanska brgaders kapitulation befraftas af Garibaldis jullständiga depescher. Oessa dcepescher tyda sälunda: 1) General Sirtori till prodictatorn Depretis. Messina d. 23 Aug. MNeggios fästning har kapitusfcrat. Besättningen tågat af bittida idag, medtagande endast gewar och den packning de kunde bära. De lemna i wåra händer 8 fält: fanoner, twä BO-pund., fer 6 pund., 12 mörfas re, 8 vositionekanoner, slutligen 2 brongemörfas re, 500 gewår, mycket lifsmedel, stenkol, hästar cic. Garibaldi. 2) Messina d. 23 Aug., fl. I e. m. Idag bittida blef efter en fort säktning Villa San Giovanni besatt af wära alltid segerrika trups per. Garibaldi. 3) S. d. kl. I på aftonen. De twå brigaderna Melender och Briganti hafwa gifwit sig på nåd och onäd; deras artilleri, deras wapen, bästar, frigsmaterial, såwal som Pizzos fästning är i wåra händer. Garibaldi. Gorriere Mercantile förmäler att först ef ter en twå timmars häftig strid wid fäftnins gens utanwerk wid Reggio, artilleristerna nefas de göra tjenst; Neapolitanerna hade 500 döda och sårade, oc 400 hade rakat i sängenstap; äfven vå Garibaldis sida war förlusten betyde lig. Birio blef lätt särad i armen. Reggios befolkning fämpade tappert med Garibaltis fris williga; dictatorn kommenderade i egen person. Under det striden pågick, följde fortfarande nya landstigninagar. De nvå drigadernad sityrka, hwilka måne vå nåd och onåd gifwa fig, upps gingo till 9,500 man. Mazzinis förhällunde till Garibaldi, hwilket är af ide ringa betydelse för sakernas ögons blickkiga utweckling i Jtalien, blifwer förklaradt genom en af Morning Eronicte, d 16 Aug., meddelad strifwelse från Genua. Mazzini får ger deruti: Ftatien bar en iustinct om det till: kommande, men icke fullt medwetande af fin kraft och fin pligt. J stället för att söka den förra bos sig sjelf, will det hemta den utifrän. Jtalien utöfwar I fort hwad de rika klasserna werkställa i smätt. Åilitärtjensten sträfwa de emot; de köpa en som skall träda i deras fåt: le. Jtalien söker få en sitt Hälle, än bos Pius den 9:de än bos Napoleon. För når: warande bafwa de funnit en sadan i den raske, tillgifne Gartbatti, fom afwen är dem wärdig, hwiika walt honom, Men Garibaldi är en mennista, och en mennista kan fara wilse. J sen att nationens walfärd ännu en gang är be . — FTIR RER ——.