ej ega samma anfpiat berpa som Spanien. Lord Palmerston. i II. Under ministeriet Aberdeen öfvertog lord Palmerston, 1853, det inre ministeriet. Under detta fredligt sinnade ministerium utbröt det orientaliska kriget; misstroendet emot det gamla ministeriet öfverflyttades på det nya, men genom Palmerstons verksamhet och hans erkändt goda anordningar lyckades det honom att öfvervinna de största svårigheter och då genom hans inverkan pariserfreden blef sluten kunde han med rattvis stolthet säga att han uppråtthållit, till och med höjt sin nations varde och anseende och tillintetgjort den förtjusning, hvilken hittills låtit Rysslands makt synas så jetielik. Äsvenledes var Rysslands medtäflande sjömakt för längre tid bruten, det ryska herraväldet osver Donanmynningen asskafladt (UIvarsore Tyskland isynnerhet har att tacka lord Feuerbrand), Sverge besriadt från ryskt inslytande, Turkiets bestående betryggadt åtminstone för den närmast kommande tiden. De gynsamma följderna af Palmerstons verksamhet, att ställa Englands krigsväsende på en bättre fot, visade sig snart efter Krimska krigets slut, i de krig, hvilka England hade att utföra emot Persien, emot China och under upproret i Indien. Likväl tilltog efter den orientaliska freden oppositionen, hvilken uppstod emot lord Palmerston, och fastån han ännu engång behöll herraväldet ofver sina vedersakare måste han likväl i anledning at åtskilliga Frankrike gjorda concessioner, hvilka sårade nationens hederskänsla, strax gifva efter för den högt uttalade folkviljan och afgå från det ministerium, som ånyo bildades af lord Derby; men äfven detta kunde icke länge bestå, utan blef ersall af lord Russell, under hvilket lord Palmerston deltager i styrelsen af det engelska statsskeppel. Tager man i betraktande hvad lord Palmerston under så många år verkat i afseende på continentens angelägenheter, så märker man tydligt att han varit mera benägen för Frankrike och af alla krafter motarbetat Rysslands öfvervägande inflytande; men att han i verkligheten, med eller mot sin vilja, lagt en fast brygga för Rysslands inflytande och makt. Detta synes åfven af hans förhållande i den danska frågan, men orsaken dertill måste mindre vara hans välvilja för Ryssland än den frivolitet, hvilken han äfven vid andra tillfällen ådagalagt, att gifva efter för en ögonblicklig sorlagenhet, i stället för att med fast beslutsamhet kämpa deremot. Han besannar derigenom det bekanta ordspråket: Efter mig syndafloden! under det att han mindre bekymrar sig om hvad som komma skall, blott han for ögonblicket kan b fria sig från ömtåliga eller brånnande frågor. Att det afgörande, hvilket den ryska gesandten, hr von Brunnow, genom sitt energiska uppträdande, utverkat, skulle blifva af lång varaktighet, har han knappast kunnat tro; endast för alt undandraga England ett hotande krig, bekymrade det honom föga att detsamma samlade sig i hotande moln öfver Tyskland. Man får ingalunda frånsäga den ädle lorden klokhet, ty när han icke genom makt förmår genomföra hvad han vill, då vet han begagna sig af det i alla tider ofelbara medlet att framsätta lockmat eller åtminstone bringa till tystnad sina mest beslutsamma och sarligaste fiender och motståndare, nemligen genom att skaffa dem fördelaktiga anställningar i staten; när icke den raka vägen förer till målet, går han omvägar. (Åsäntt;) ö — — — ItH Uv FL I suckan och djefwulen polisen är dan gaf h hela sitt i han såg d och ropade de tappra — CEn wa af me anföra nå sa, inlemi att hans icke kunde le arbeta helsa skull wisade ar Great ningar. sonen. L bredd 83 nerne och fan bafw 1,200 ma ankaren i je ankark Helsin 12 a 13 Hafre 9 Londo assättes. 5 Stock fallande; M ror (det fet —— Da Rmt 17: rig Rodr 150: 90 Göthel wexlar å: a 17: 64 Ror Rmt A Leer, 20 Flensburg, Kiel, 28. Gnigheten, ria, Olssen Enndahl, t 27. Delph iv. Hgrerg Lenden. — dria. — M — Reucas Lrbnitz, t. Charletta, t. Shelm. Kiel, 30 — IIollesla — Antwer ILondon, 2 Olsson, t. t. Sholm; Venus, Aut På höjden Sundswall Swartewik; don, 25. pool, 26. Preciosa, I uth, 26. so. — Gen Se — På försäljdesto Nor spelågen a