Utt par ord i Jernvägsfrägan. H Från första ögonblicket frågan om en Helsingborgs-bibana uppstod, var väl hos de flesta af Helsingborgs innevånare den åsigt gällande, att om vi någonsin finge en Jernväg, den skulle gå söderut, d. v. s. till Landskrona, eller i denna stads närhet sammanbindas med en Landskrona—Eslof-bana. Det var, om vi icke missminna oss, en aktad representant af Bondeståndet vid innev. riksdag ensamt förbehållet att för en del år sedan väcka tanken på en nordostbana. Denna tanke, till en början uttalad förmedelst en anspråkslös artikel i denna tidning, syntes väl till en början icke erhålla många anhängare, men sedan man först börjat på allvar öfverväga de omälliga fördelar en jerväg I någorlunda rak direktion mellan städerna Christianstad och Helsingborg ovilkorligen mäste tillskynda dessa begge städer, såsom belägna den ena vid Östersjön, den andra vid Uresund, och sedermera vid ett Jernvågsmote i Christianstad mera allmänt omfattat den äsigten att en bibana från sistn. stad till stambanan borde ledas till trakten af Finja, (förut hade man ämnat leda densamma at Smålandsgränsen), fann man sillika vid ett jernvägsmote i Helsingborg sistl. ar alt opinionen var temligen odeladt för en nordostbana, och de flesta protesterade på det bestämdaste mot en sydbana, den man antog snarare skulle motverka samhällets framåtskridande än tvärtom. Men då ändock några voro för den södra banan, beslöt man utvälja tvenne kommitteer, en för den projekterade nordöstra-och en för den södra banan. Detta utväljande af tvenne kommitltcer, var nian tvifvel ett af do verksammare stegen till försvårande af frågans lösning, samt dossutom egnadt alt väcka splittring och misstrocnde hos aklietecknarne. EU litet samhalle som llelsingborg borde icke vara deladt i en så vigtig fråga, der allt beror på enighet och samverkan. Vid det beramade sammanträdet den ti dennes kommer väl alt visa sig huru pass frågan avancerat. Såvida icke åtskilliga tecken bedraga, komma stadens invånare i allmänhet att denna gång visa sig mindre deciderade i fråga om jernvägens rigtning än vid sista sammanträdet, och man har då gått tillbaka och icke sramal. Men kan man icke en gång blifva ofverens om en enda bana och sedan med kraft och ihärdighet arbeta sor beslutets genomförande, är det tvifvelaktigt huruvida frågan någonsin hinner sin lösning. I allmogens temperament ingår en hög grad af forsigtighet, att icke säga misstroende — man må icke förtänka den detla! — och så långe icke jernvågens rigtning, och blott en enda sadan, är bestämd, drager mången i betänkande att teckna sig for aktier, då han icke anser sig kunna vara såker på att icke aktiebeloppet kommer all aftordras honom fer en annan bana än den han vid teckningen åsyfstat. Att en sådan fruktan är obefogad, behofver väl icke nämnas, men alt den det oaktadt förefinnes, är Vi skola nu icke söka ingå i någon vidlyftig granskning af den ena eller andra rigtHB ) ) ningens företräden, ty vi tro icke att mera än en mening förefinnes i fråga om hvilkendera som skulle vara den fördelaktigaste för Helsingborgs framtid, fastän några föredraga den södra derföre alt denna lättast skulle låta sig utföras, något hvarom dock numera kanske torde vara tvifvel. Vi vilja blott ännu en gång hänleda hvar och en af denna stads invånares, som nitälskar för samhällets framgång och bestånd, uppmärksamhet på att, om Helsingborg skall erhalla en jernväg i den närmaste tiden, det år af nöden alt man icke vacklar i sitt beslut om banans rigtning. utan välvilligt understödjer den för den nordöstra jernvägen utsedda kommitleens nedlagda möda för saken. Villllelsingborg hoppas på att i-en framtid kunna stiga i jemnbredd med provinsens öfriga städer, är nog, hur man än resonnerar, det enda radikala medlet härför att staden får sin egen jernväg, öfver Sönnarslof eller Aby, till södra stambanan, alldenstund en genom sin förträffliga ghamn och ganska utbildade kommunalanda med skäl fruktad medtäslare annars skulle komma ali ligga i förhand för densamma. Nöjer man sig deremot med mindre, eller med qvarstående på den punkt man befinner sig, — man antager dock att det skulle bli något bättre, — då rada vi alt lägga jernvägen, såsom betydhgt billigare, i den först föreslagna riginingen, d. v. s. mot Landskrona och Eslof, men anse oss böra mana till sorsigtighet i detta fall. Man säger, det fins ingen utsigt för alt kunna åstadkomma de miljoner, som en jernvägssträcka af omkr. 6 mil skulle ersordra. — Jo, det fins säkert, ty susen gånger större saker har man sett gå för sig, Viljan och ihärdigheten att arbeta på ett foresatt mål torde blott behöfvas. Och visa Helsingborgs invånare sig lifvade för frågans losning på det för samhället mest hedrando sält, är det också alt antaga att landtbesolkningen skall komma at mera allmant och med större begärlighet omfatta densamma, än som hittills skett. Helsingborgs stad har nyligen velat skänka en tomt af 20,600 rdrs värde tillen theateroch schweitzeribyggnad, och Helsingborgs stad har också för icke lang tid sedan velat ikläda sig en skuld af hdels million, för att, mahända i dubbel bemärkelse — läggas i sjön. Om man nu sloge ur hågen theaterbyggnaden så länge tills vi finge en jernväg, (då stadens invånares antal kanske kunde ha ökat sig så pass att ett dylikt etablissemang kunde uppföras utan någon egenllig uppoffring å kommunens sida, n. b. såvida man icke föredrager att nu bygga theatern å nägon mindre dyrbar plats än den föreslagna,) och om man i stället för att offra på hamnen y:dels eller en half million, nöjde sig med att på densamma verkställa en tillbyggnad för omkring 50 å 70,060 rdr, hvilken af mången anses blifva al minst lika stor nytta som att göra en utbyggnad efter den en gång antagna planen — så vore ju redan harigenom mycket vunnet, och det tyckes sem om staden såsom kommun då kunde ikläda sig en jernvägsskuld till lika stort belopp som det man ämnat, eller kanske blefve tvungen, kosta på hamnen — en half million rdr. Bet ena visste man skulle medföra sina oförvanskliga frukter för samhället, det andras fördelar voro, minst sagdt, problematiska. or A —n —— — Helsingbyrg d. å Aug. Bondeståndet har ide, såsom wi i föregåens de nr. anogo skulle fre, bifallit anslaget till fås rowerfsbyggnadens utwidgande härstädes, utan i stället, wid anställd votering, afslagit detfams ma med 59 röster mot 17. Twå stånd ha får ledes stannat mot twå i denna fråga, fom der före kommer an afgöras i förstärkt statsutskott. Farhults presigård uppbrann sistl. Onsdag. Elden lärer hafwa utbrutit pä f. m. genom nå gon selaktigbet i fakelugnsröret, oc) inom någe ra timmar blef allt lägornas rol; af inventar rier lärer ej heller nägot kunnat räddas. Wi taga of frihet fästa respektiva tidningae redakt:s uppmärksamhet på den af hr prosten Carlströom I dagens nr. gjorda uppmaning, att omtala i och blad, detta af br prosten gjorda försöfatill beredandet af mildring i den nöd, fom genom hagelstada, wallats flera familjer. J nr. 89 uppg:fwes an Tjutegårdene egor tillfoga:nps skada wid det swåra owacret ben 15 Justi. Detta åär oriktigt och Fall wara: Scder garden, oc är stadan å den merande grödan nl denna gård, bwillken ide upptogs i det i föreg. ur. meddelare mtrag ur syningsinstru mentet, uppstattad til 12 a 1500 rdr rmt. En oriklin uppgift bar, emot wår wilja, fommit att inflyta i e:r 85 of wår Tidning, till följe af en felaktig underrartelse, neml. att: pigan Auna Pihlllsad olofligen från tjensten afwvifit, hwilket icc bar warit händelsen, men wäl att bon sjelf siriswit fig en orlofssedel. J Malmö Snåilposi d. 2 läses: Förliden Tisdag afled härstades Vantefilrete: raren och NÅitd. Årakenhjalm i en älder af nä ra 58 är. Den aflitne war en misi och duglig tjenueman, som träget slötte det wignga och mör tosamma embete ban innehade; inom det län der han egde fin werksamhet, bade han om pers soner oc förballanden skaffat fig en der tffänre: dom, fom war i bög grad owanlig och som wid wanga tiih dien fom wal till af; ban war en umärft poliekarl och stullc, om ban blifm it fälld vå den plots der en dyllk förmåga mera outer slatanre beböftå, safert tutapgit en framfläcnde pofinon. Sm bildning bade han erballit vå en tid, då de flassisla studierna annu storo, utan gensagelse, böntetill heders; Romarspraket bade från yngre dagar blifwit bonom kart od) mån: pen tetig stund sysselsatte bon fig ånnu to ofes nare åren dermed och fann deri en reheotion; ett förhallande fom troligen de flefte atoerig fån: de, ty det hörde till hang natur att snarare dölja ån framhålla få wäl hwad han wioste fom bwad han utråttude. På sednare ären plågas des ban af er bjertlidonde, hwiket han bar med en sjalestyrka som aldria iillät en klagan gå öfs wer bans lärvar. J fitt wåsende war ban utan stym: af flard, i sitt arbete energisk, i sitt finne rattänkande; bang minne är ocisa dersöre wåra deradt od) aliadt. Från Lunds Domkapitel har nyligen till Kongl. Masi afgått underdånig skrifwelse med anhållan att Kongl. Maj:t täcktes mwidaga fås dana åtgärder, genom hwilka Söndagsfärderna på wåra jernwägar måtte i möjligaste måtto uns na inskrånkas, samt framför allt ofördröjligen åstadfommas, att på Söndagarna åtminstone före gudstjenstetidernas slut icke flera bantäg än de efter ordningen för andra dagar mwanlis ga, må få ega rum, Skriswelsen stär i fin helhet att läsa i sist utkomna m:r af Swensk Kyrkotidning (n:r 10). Postmästaretjensten i Landsfrona har — blifwit ledig genom innebafwarens Posmästaren och Förrådeförwaltaren Weidulls fört. Mändag tis made fränfälle. Med anledning af den i Aftonbladet och anz dra tidningar yttrade åsigten, att det endast är stater med dålig kridit, fom anwända den utwägen att utsätta statslån i lonteriobligativs ner, anmärket Snällposten, att få ide år före hållandet samt ger skäl för sitt påstående i det den upplyser att öfwer 30 stora europeiska statslän äro på samma fått anordnade. Bland dessa anföras följande: Ett hessiskt län på 6,500.000 Gulden. Elt annat hessiskt fån på 2,375,000 Gulden. Cu nassauskt lån på 2,600,000 Gulden. Ett badiskt på 5 milloner Gulden. Ett annar badiskt på 14 millioner Gulden. Ett sardinistt på 3,500,000 francs. Ett of steden Ostende på I million francs. Ett hessiskt lån på 6,725,000 Thaler. af staden Hamburg på 9,600,000 Mt )unko. Ctt of staden Bråisfel på 7 millioner francs. Ett af Lättid på 7,200,000 francs. Git af Preusfen på 15 millioner Thaler. Ett af Triest på 2,400,000 Gulden. Elt af Neuschatel på 1,250,000 francs (der prijet på hwarje lott är ide mer ån 10 francs.) Git af swenska hypotheksföreningen på 10 millioner MF bko, jemte många flera. Sland hår uppräknade, tillägger samma blad, torde speciell Preussen och Hamburg iafnagas som stater med allrabästa credii. Hwad Hamburger lotteriläånet beträffar, hafwa dessa obligationer, hwilka utgäfwos till 100 Mark, gårt få upp i wärde alil de betalas ända med 170 Marf, oaktadt de hafwa att löpa ända till 199 1. Allt detta wederlägger fule fomligt Aftonbladets påstående. Med hänseende till det swenska jernwägslånet hafwa teckningarne för def obligationer uppgått till 289.075 stycken a 10 Thaler, således till 2,800,750 Thalec, hwilker med 17 procent öfwerstiger emissionosumman, få att fubjeris benterna ej funna få mer än 38 procent af det belopp, hwartill de tecknat lotter, va tursen på dessa bade redan stigit få ar de ber talles med 103 Thaler. Chefen för Statens jernbanor har till Triss fEDirektör wid Sodra Stambanan förordnar Stationdinspektoren Leopold Wallin och mid Aes fira Stam banan från Götheborg Kapten Wes strell. Kronosogdemi Sunnerbo härad af Kronobergs fån bar til länostyrelsen inberätal, att ett fåll: stap Bapnister nu fom bäst är sysselsatt med upp. byggander of en egen kyrka arregorna till bem: manet Stighult inom Hammda foden. Professor Brunius har nyligen kommit till ——— ——