Helsingborgs-Posten – 1 augusti 1860, sida 2

ar och en wål sina roller. Herr Agardh Elffors inropades efter pjesens slut. lott att fru Elffors, fom alllid mins l för sitt goda spel, ide blifvit af Jduna förlänad en ewig ungdom. ott i de roller, der man gör anspräk om, fru Sjöberg stulle mången gång äl ta fig ut, hwilket äfwen wisade fig pjes, der äfven hon, säsom Madelone, mycket loford för sitt goda spel. Stifts:Nybeter. llerad d. 8 d:s: Kyrkoherden i Ramdala förfamlingar Mag M. G. Ammilon af Kongl. ten och ontractsprosten J A. Olin — Tjen ft: t bewiljades d. 20 d:s: åt Kongl. Hofpredvikfan: utractsprosten J A. Olin från d. 7 till d. 21 ti för en resa utom stiftet i enskilda angelägens D. v. Pastoren G. E. Ströberg under 2 mår d. i inst. Angusti för afslutande of Paftorals S. D Regementopasteren (Å. Grönwall under vån d. 23 d:s för helsowärd. — Förord nar Micsiverade d. 11 ds: S. M. Adj. G. w att nnder en månad från d. 20 dis förestä astorat. D. 16 s. m.: V. Pastoren L. IJohangin d. 1 Angusti och tills widare säsom v. Pas a embetsförwaltuningen i Brönnestads pastorat. m. Styrfo:Adj. F. A. Bergelin att under vrdis ov meddelad tjenstledighet bestrida embetsförwalts darlsfrona Stadsförsamling. S. D. o. Paftor S. J. Morin att under 6 weckor från d. 23 v. Pastor förestå Reslöfs pastorat. Af H. H. d. 21 s. m. Prosten och Kyrkoherden Mag. S. dt att, unter ordinarie Proslens fränwaro fäsom isor, förvalta Prostesysslan i Orie Contract. — ade Utstag d. 20 d:s: å J. Ostermana, gs, P. Roönbecks m. fl. beswär öfwer fotens sandling med Lunds Domkyrkoförsamling d. 26 — -1 l. Mars i fråga om wal af Ledamot och Supp-. mfyrforadet. S. D. ä C. Krooks beswär of: rhwiddinge fyrka d. 26 Juni 1859 hållet Klocs Skolläraredal. S. D. å Kleckaren I. Baulss r öfwer sockenstämmcebeslut i Hjernarps förfams sisll. Febr. rörande klaganden ålagd undermwids het. S. D. ä Enkan Sissela Jönodetters i örsamling ansefning i fräga vm fyrkotagning. Lier utgå a) till Kyrkoherdebeställningen wid Gumlosa regala pastorat af 3:dje clasfen den: ) till Gomnassliflärarebeställummgen wid Garls: e Glementarlärowerf d. 27 inst. Angusti; c) till beställningen wid Sjörups oh Katslosa förfams storat d. 10 inst September. Stockholm. 26 Juli. H. Erc. Herr Grefwe Mansamt Starsråden Friherre Gripenstedt, le och Björnstjerna afresa i morgon ockan 6 med ångfartyget Njord till all, för alt derifrån öfwer Jemtland resan till Throndhjem. Med samma 3 begifwa Fig på wäg dit: Ordförans Ständernas kröningsdeputation Grefwe is sam: Ofwersten Klint, Kapitenlöjts ssriherte Stackelberg och Kopisten i K. epartementets erpedition Adelgren, den för att i egenskap af protofollåfefretes stgöra wid Swenska EStatsrådgafdel: Norrige. Större delen af Ständernas epulerude: Friherre Tersmeden, Kom: piten Lilliehööf, Doftor Gumelius, ren Selander, vice Talmannen, Grof n Schwan, Auditören Blanche och Grof n Kock samt vice Talmannen Olof nm ov Matts Versson afreste i dag kl. till Sundswall med ångfartyget Norrs ). Erc. Herr Riksmarskalken gjorde åfin med Norrland. Ett stort antal rifös om. sl. woro samlade wid embarkeringsb helsare de resande med lifliga hurras lka från fartyget beswarades. ongl. Generaltullstyrelsen har, under d. umämnt och förordnat: ofhållare wid Tullkammaren i Mans, skrifwaren wid Packhus inspektionen i m, t.f. Tullförwaltaren Magnus Peter ot; illinspefter i Bergawara under Calmar mare, t. f. Kustchefen, Löjtnanten m. ww von Arelson, och ammatskrifware wid Sjörulls infpektivs ötheborg, e. o. Kammarskrifwaren Carl i Malmborg; emte Styrelsen under samma dag trands och förordnat Öfweruppsyninasmannen (A. B.) IUtsandet. Engelsmännen srukta att den hjelp Frankrike kommer att lemna de förtryckte christna i Ture fiet äfwen kommer att utsträcka sig till de delar af det turkiska rifet, hwarest det med hänseende till förbindelsen med Indien åär en lifsfråga för England att def anscende och inflytande ide underordnas någon annan europcsisk makt. Detta befymmer harallaredan uttalats i Engs land och det skall säkert göra fitt till, att pår skynda antagandet af alla de förslag om nya befästningswerk och nya rustningar, hwarom i dessa dagar skall afhandlas i parlamentet. Man finner, att hwarje företag å Frankrikes sida bidrager till ett närmande till den tidpuaft då det förestär, ide endast Turkiets delning, utan äfwen ett krig med Frankrike. Det bekräftas att neapolitanerna Messina, men ännu innehafwa kastellet. Underhandlingarne mellan Neapel och Turin äro nu i full gång, och hwarje post meddelar nya versioner i detta affeende. Victor Emas nuel skall werkligen hafwa uppmanat Garis baldi, att uppgifwa erpeditionen till Neapel, och inskränka sig till att befästa och uppråtthålla ordningen på Sicilien tills en allmän omröftning afgjort öns öde. Denna uppfordran ins nehålles i ett egenhändigt bref, fom en af fos nungens adjutanter grefwe LVittasModignani framlemnat. J Neapel konspirerar hela werls den med hwarandra — säger en korrespondent till La Bresfe, och tanken på ett införlifwande till en italiensk helstat gör fig alltmera gällande. Man är ännu icke wiss om att sultanen redan gif wit sitt samtycke till den franska erveditionen till Syrien, eller om han, såsom Morn. Poft säger, först ämnar underhandla derom, och att inga franska trupper skulle landsättas i Syrien, förr än dessa underhandlingar äro slutade. Derest Frankrike gick in på dessa wilkor kunde den turfiska diplomatien berömma fig af en lätt seger. Såsom en ny förklaring af Deprentis mission till Sicilien berättas nu från Genua att der har ingåtts en transaftion mellan Garibaldi och Victor Emanuels regering, i följd hwaraf den försinämnde skall hafwa tillbjudit att afträda den civila regeringen öfwer Sicilien till en man, fom å njöt såwäl Victor Emanuels fom hang eget förtroende och såsom sådan har han föreslagit hrr Farini, Marsimo VAzegliv och Depretis. Konungen har walt den sistnämnde, hwilfen nu begifwit sig till Garibaldi i lägret wid Messina. Den Garibaldiska regeringen har nu sju till en del armerade ängfartyg, hwilka segla fram och åter mellan Palermo och Genua, hwarifrån de öfwerföra friwilliga och krigsförnödenheter till Sicilien. Ryktet om en fransk intervention i Syrien har förorsafat en fådan orolighet i sinnena, att man wåntar ett utbrott af förbittring emellan turkarne och de cbriftna, och ämnar Österrike i anledning häraf uppställa en observationskår utmed den turkiska gränsen. Den gamle Milosch lärer för sina misslyckade försök ar få arfsrått till Servien ämna begagna sig af tillfället för att förklara Servien för en oashängig ftat. Den engelska utrikesministern ford John Rus: felt bar, i molsats till den franska regeringen, emottagit Garibaldis gesandt furst San Guiseppe. . Ä en sullkomlig öfwerenskommelse lärer wara ingången mellan kejsaren samt deras respektive ministrar både med affes ende på CEuropas ställning, de tyska förhållanz derna och Tysklands integritet. Från Genua den 19 Suli skrifwer man i useöln. felt: (Sr med mig beflågtad polisljenstemanjledsagade mig till det hemliga crimi nalfängelset. Detta öfwerträffade alt hwad jag fett i denna genre. Fullständigt mörker, fuftiga hål, af för öfrigt ny konstruktion, fullt af all slags ohyra med en uppmurad sittplats lemnat och prinfensregenten,. krigsmininern för Hannover, Sachsen, Baden, Bayern od) Churbessen. Denna konferens an: går förmodligen fältberrefrägan vå den ipsta förbundsdagen. Den nederiändska regeringen har genom ett cirfulär till fina gesandter underrättat de utländs ska bofwen om, att sedan mordet på den nee derländske fonfuln i Damascus numera är bes kräftadt, bar regeringen, för att bislydda de nederländsia undersätarne och uppebälla den nes derländska flaggans anseende, straxt gifwit bes fallning att sånda flera krigsskepp till den fyris sta fusten, äfwensom att den anser fig föranledd att öfwerensafomma närmast med Frankrife och England om en möjligen blifwande expedition. Jtalien. Frän Sicilien har man ässkilliga motsägande underrättelser om faftningen wid Milazzo, Hwar: utaf det tyckes säsom skulle förlusten å bäda sidor warit betydlig. Garibaldi skall, enligt en for respondens till Constimtionnel, wara farligt särad. Deprctis är, enligt det officiella ficttansta bladet, umämnd iill prodictator af Sicilien och walfommitteerna skulle icke börja deras werksamhet förrän den 6 Augusti. Bref från Rom af den 21 förneka, an påf: wen bar för afsigt att flyfta till Bayern. På gas tubörnen äro plakater uppslagna, fom bebåda en revolution, en af de första dagarna, då wädret blir wackert. TDelegrammer. Hamburg den 30 Juli. Morn. Posl för i dag berättar att en fransk note föreflår England en gemenfam politik i den spriska och itallenska frågan, på grund af upprätthällandet af Turkiets integritet och ide-intervenstion i Jtalien. Samma note ffall också innehålla lugnande försäkringar angående den franska frigsmaften till sjös, likasom den äfwen uttalar en önskan om utwecklingen af kommerciella res surser och bevarandet af det goda förständet mellan England och Frankrike. Från Paris skrifwer samma blad alt fultanen har förklarat fig beredd att ingå på förhandlingar om wide tagandet af en convention, och att inga trups per må inskeppas, förr ån förhandlingarne äro slutade. Hamburg den 31 Juli. Lord Russell meddelade i gär i underhuset, att lord Dufferin afgär säsom Engiands fommissarie till Syrien, för att der bandla i förening med de andra makternas kommissarier. Sandel och Ejöfart. London den 30. Tillförseln år mycket stor. Hwete obetydligt lägre. Korn oförändradt. Hafre 1 sh. lägre. Consols 931 a Rentes 68, 30. Hamburg. Swete stilla. Kaffe stilia. — Kurser: Paris 19134. London 4 ff; D:o k. S. 13 ME IV, ff Rigsm. 200 3. Prenss. thl. 150, y sk. Disconto 172 a 27, pet, Köpenhamus-furser: Hambur pet. London 3 M. 8 Rodr 73 fe. Disfouto vå inr. werlar 4 pet. vatbanfens disfonto 4 pet. rare 476, säljare 48. 3 å. Spanmålehandeln stilla. 3 M. 13 ME 1 Amsterdam 35, 85. Fredor 10 Me 13 t. 6. 200 Y, :o k. S. 8: 81. Hb.sbev 3 a 4 pet. Pris Swensta riksgäldosedlar: för Ankomue och afganque fartyg. Stockholm, 20 Juli. Actiw, Cronberg, fr. Reweastle. — Antwerpen, 24. Åta, Pettersson, fr. Danzig; Auguz sta, Olsson, fr. Piteå; Frithiof, Nordström, fr. Swerige. — I.ondon, 23. Clr.: Oscar, Jehansson, t. Helsingör. — Gravesend, 24. Tre Wånner, Griceson, t. Riga; Garl Albert, Pettersson, t. Mem; Carl von Kinns Mars lund, t. Sundawall; Hilda, Wulf, t. Sholm; — Deal, 23. Iduna, Lund, fr. Torrevieja t. Swerige; den 25. Krenprinsen, Bothen, t. Port Philip. — Alloa, 21. Fors tuna, Olsson, fr. Swartwik. — Graugemouth, 23. Mas ria, Johansson, t. Wibed. — Newcastle, 23. Clr: Flor ra, Brinf, t. Hgborg. — Shields, 23. Johanna Mar thilda, Olsson, fr. Schiedam; Helena, t. Gborg: Cathas rina Ghristina, t. Sholm. — Hartlepool, 19. Familien, Swensfon, fr. Gent; den 22. C. T. H. Jesephine, Ans dersson, t. Ltrona; Örnen, Bonnesen, t. Malmö; Benes dicte, Authunefen, t. Lfrona, — Hull, 22. Twå Systrar, Witting, i. Sholm. — Wisbeach, 28. Urda, Anderss fon, fr. Gborg. — Yarmouth, 22. Christine, Osberg, fr måsp.ganrel. Smith fr Norrfåninat London: is nösand; Zenobia, Hillström, fr. d:o; den? Nostrup, fr. Sholm — Marseille, 24. 4 fr Odessa; Familjen, Stahle. fr. Sholm. 24. Clr.: Josephina, Sibroth, t. Gborg; H Shoelm. — Gravesend, 24. Laurel, Andere köping; Prins Carl, Ness, fr. Sundswall, I fr d:o; Hermanns, Olsson, fr. d.o; Alfaja, Söderhamn; Hoppet, Andersson, fr. Sholm fr d:o; Frithiof, Petersson, fr. d:o; Cicilia, Landskrona; Lonije. Chusen, fr. Håzborg; Hj for, fr. Piteä: Mercur, Johnsson, fr. Selle Olsson, fr. Gberg. — Shoreham, 24. Min fon, t. Gborg — Falmouth, 25. (Sola, L Triest. — Dublin, 24. Embla, Petersfon, — Quenstovn, 24. Octavie, Lundberg, t. Newcastle, 24. Glr.: Mmerva, Olssen, t. thiof, Grneson, t Sholm; Arte, Signell, d:e 23. Johanna Mathilda, Olsson, fr. Schie ten, Fernström, fr. Gnerusey; Astrea, Olofs ten. — Sunderland, 24. Leontiue, Lodströr — Middlesbro, 24. Orien, Petersson. Dora, Helbeck, t. Lfrona. — Hull, 21. Ma t. Sholm; Carl, Roth, t. Gborg. — Bostot phine, Anderssen, fr. Memel. Hwarjehanda. — IIti Stockholms poliskammare 27 Juli ett ganska eget mål. hade dagen förut wid sjöstranden i ängen å Ladugärdegärdet annräffat en fen på tillfrågan, hwem han wore, han hade för afsigt att taga lifvet a len fördes till poliswakikontoret och inställd till polisförhör. Han uppg ra skomakeriarbetaren Petter Nils gammal och född i Konungssunds so föder om Norrfköping och nu sedna huset n:r 13 wid Westra Humlegår Polism.: Hwarföre wille Niloson lif? Nilsson: Jo, orsaken är den, att warit af den öfwertpgelse att menni lefwa längre än femtio år. Polism.: Ja, men nu har ju Nil i 54 år? Rilion: Det härleder fig deraf, vit bekant med en qwinna, fom jag lefwa få långe fom hon lejde. D dog, få sälde jag bort rubb och f dränfa mig har alltid warit mitt beslut, hört omtalas att å Ladugärdsgärd. ten deromkring skulle finnas bofwar, ihjäl folf, få gick jag dit för att bli ce Uti ett helt dygn läg jag der och u gäfwes, och ämnade just rulla mig då en person fom och fattade i mig. de att min sista stund war kommen, att min önskan att bli mördad nu fyllas — men jag förded stället t toret. Nilsson afgaf denna förklaring n och under smålcende. För att utrör da han wore något rubbad till si förordnades att han skulle af stads sigtigas. Rättelie. I Nr 88, andra sidan, 1 spalten,! stär kurser, sås: kurer, och a sista slutet af andra spalten: hon bade lef brännt etc., läs: hon hade uppbrännt barn, lefwande. — — — falla: På Fredag, Lördag och i försäljes I:ma dubbelharpe des-Fol wid Hamnen. Carl West u fwart fidenmantilj pades wid ingången till Helsans Brunnasale afton; belöning uttofwas åt den rättsinnige då den aflemnas på boktryckeriet. Upphittadt. Ett litet penningebelopy hittadt på gatan oc fan mot inti! nad äterfäs å denna tidnings byrå. En sedel af mindre valö dagen den 31 Juli upphittad på To egaren fan återfå densamma bos .