Helsingborgs-Posten – 25 juli 1860, sida 1

Article Image
vist afled af 41 år. ide Swen Trulsson samt v. o samt af Ola Nöbbes f: Glas. rgeanten n Gård: it Bonsz ning af sökning. ssarerne nasa och få samt Pigan de Nros Carls. n Jöns Swen af Nils )afwa den 28 31 förl. ra mig Augus öf, och att fir teberäts den 20 ssou. n. låter Jöns e barn, nde ute amlösa, Mars. aften 4 il från örer 21 jnader; bbslaget örande. ll hems jhet för ) fodret öfrige början. zren. — — . lin. istaf tabläcr, vana, ud) nas en), otzebue. TN Thorsdagen d. 26 Juli: Bal i Helsans Brunns-Sal från kl. 7 till II c.m. Billetter å 75 öre erhållas vid ingången. Marieniyst Kuursal. 3:die Soiree dansante Fredagen den 27 Juli. Abonnement I Hdr dansk. Helsingborg d. 23 Juli. Genom tidningarne cirkulerar sedan nägra dagar tillbaka berättelsen om ett besöf, som f. d. Danske utrifesministern, baron BlirensFinede aflagt i Christiania, hwarwid den gode baronen tyckes hafwa talat åiskitligt bredwid munnen, fom man säger. Det år bekant, att nämnde baron, i likhet med en wiss baron inom Swerge, som också har ett godt hufwud, tränar efter alt spela en stor politisk roll och derföre icke skyr några medel, som kunna leda till denna trånads uppfyllelse. Att planerna yt.erst afse anbringa Swerge in i ett krig, der wi hafwa allt att förlora, men ingenting att winna, och som i öfrigt är helt och hållet omotiveradt, är numera få genomskinligt, att det ide för någon fan döls jas. Man bör dock hoppas an dessa planer skola stranda mot wår styrandes rättskänsla och intresse för fäderneslandels bästa. Wi meddela härnedan beråttelfen ur Norska Morgenbladet om den gode baronens ufflvkter och bifoga till densamma Dagl. Allehandas ans märkningar i ämnet. Morgenbladet berättar: Det slog naturligtwis ide fel, att baron Blirven-Finedes resa hit upp i förening med hwad man för öfrigt wet, tror och gigjar har fatt rykten i rörelse. Att baronen sjelf icke bitrest blott för sitt nöje, bliswer sannolikt, når man anmärker hwilka mån han hår uppe sökt. Hwad han egeniligen fört i skölden weta wi icke, men wore blott hälften af hwad ryktet förtäljer sanning, få skulle baronen hafwa spelat profryttare för en rolitik, som endast en man med hans obeskrifligt dristiga förwäntningar kunde hoppas bereda ingång härstädes. Nyktet wet nemligen berätta, att på konungamötet i Skåne skulle wara öfwerengs kommet att både swenska och danska mini stererna skola afskedas, derföre att ingendera af dem ånjuter sina suveräncrs föttroende i slesvig-holsteinsk.skandinaviska angelägenheterna och måhända dessutom begge äro personligen mindre wål sedda. En ny dansk minister skulle sedan bildas af grefwe Sponneck och baron Bliren, med program att bringa Danmarks politif i öfwerensstämmelserned franske fejfas rens. Meningen skune då wara an börja en fraftpolitif emot Tyskland, hwars fitta resultat skulle blifwa elt Skandinavien intill Eidern. Till genomförande af denna polik skulle ett helt nytt kabinett bildas i Swerge af grefwe Eric Sparre eller Gud wet hwem. Wid samma tillfälle skulle hrr Sibbern, Birch Reichenwald och Möinichen ulskjutas och Bretteville blifwa statsminister, samt statsrådsposterna erbjudas — risum teneatis — Schweigaard och Aall. Wi bedja lifwäl få anmärka, att wi ej an swara för sanningen af ett enda ord i detta rykte. För of låter det helt enkelt såsom fans tasier från ett lustigt skandinaviskt middagsgille, hwars skämt lafejnaturerna tagit för allwar och gjort fig wigliga med bland den oförftåns diga, gapande hopen. Deraf låter emellertid den förständiga delen af publifen icke wilseleda fig. De bålte och klofaste mån i Danmark weta blott alltför wäl, att deras fädernesland allaredan förr har hållit en alltför stor insats på en fransk kejsare, och wår egen dynasti Har intet flagg kallelse att inläta fig på åfwens tyrspolitiken, men twärtemot i allt, — i sin egen förtid, sin ställning till utlandet, i sina folks interessen och önskningar all möjlig grund till att afta fig derför. Till förestående yttrar Dagl. Allehanda: Jet år härmid att marfa. att Moraenhla. utmårkt fig för fans och hofsamhet, ej med ett ord deltagit i de lidelsefulla utbrott, hwilka Fedrelandets bekanta artikel framkallat från Christiania Postens och Aftenbladets sida. Denna def nu uttalade protest emot åfwentyrds politifen winner derigenom i betydelse; och att Morgenbladet trots det lätsade föraktet ide anser denna rök wara utan eld, synes ganska wäl af det fått, hwarpå det såsom en politisk protryttare omnämner den bekanta författaren till Skandinavismen praftiff. Afwen på andra håll sättas sinnena i rös relse af besynnerliga rykten och dunkla föres ställningar. Så skrifwes från Köpenhamn till det med dagens post ankomna numret af Snåls posten, att Bliren-Hineded dekorering, Blougs audiens hos kenung Carl den 15:de m. m. d. gifwit allmänheten rikt stoff till kannstöperier om ministerförändring med mångahanda vari: anter; od med afseende på den politif, fom söfer bana fig wäg, yttrar brefskrifwaren föls jande: VWåra patrioter gå alltid ut från den förs utfåttning, art det owilkorligen skall komma till ett nytt krig och att det derföre år nödwåndigt att försäkra oss om allianser. Men detta år en narraklig föreställning. Stormakterna skola sannolikt till ut gemensamt uppställa fordrins gar, som blifwa af den beskaffenhet att ingen utan en äfwentyrare skulle kunna wilja alliera sig med oss för att afwärja dem; och detta blef nog för att twinga oss till eftergifwenhet. Ty wi skulle wäl ide föra krig med hela Cus ropa? Men nu är ställningen sådan, då kan man lätt föreställa fig, med hwilken oro tåns kande patrioter höra talas om ministerkriser, som skulle kunna bringa män till styret, hwilka genom okunnighet, lättsinne och iiska kunde förs derfwa allt. Detta från dansk sida. Dagl. Allehanda tillägger: Det tjenar till intet att kannstöpa öfwer obestyrkta fakta, och att fålla ett politiskt horos skap emot ett få oklart sirmament, det öfvers lemna wi ät dem, fom tro fig dermed funna winna något. Så mydet torde imellertid kunna tagas för gifwet, att denna rök icke år få alle deles utan eld, och hwad wi hafwa oss bekant om dessa kombmationer år säkert icke egnadt att tillwinna dem sympathier i Swerge. (G. H. T.) Frän de flesta trafter of landet ingå unders rättelser om en lofwande skörd. Prof. A. Nandel samt brr Norrqwist, Pettersson och Book, gäswo i i går fonfert i fas dens fyrka. Siu bränwinsusfkänkningsrättigbeter säldes i måndags på auktion inför magmraten och ins ropades af bryggaren Strömberg, konditor Jands fon, traktören P. Jönsson, bryggaren Meyer, bandlanden Jfwersson, traktören Nilsson i Statt: ena samt botellegaren Rosenlöf, wifa tilfams mansräknadt komma att skatta för 14,003 fans nor, obetpdligt mera an sistl. är. Murarelärlingen Anders Bengtsson, fom ned föll från en boganadsnalming wid Fattiabuset, bar setnare assioit i josjo af de wid olydslillfället erhallne siador. Om DD. MM. ankomst till Landskrona skrifwes d. 23 till Ned. af Sn. P. från nånn de itad sålunda: DD. MM. anlände I Lördags fl. 6 på e. m. och momogos af stadens auktoriteter famt ste go af hos Borgmåästare Odmansson, der flera af stadens innewånare woro tillstädes och det förftiskningar servetades. Hr Landshöfding v. Troil war H. M. följaktig och Biskop Thos mander hade äfwen hit ankommit. H. M. fams talade med flera af stadens handlande och ns derrättade sig bland annat om foanmålshans delns tillssånd på platsen. H. M. Drotmim gen wisade synnerlig godhet och wänlighet mot alla dem med hwilka hon samtalade. Staden war festligt prydd; wid östra infars ten woro flera byggnader prydda med flaggor och grönt; på fora torget war upprest en wacs fer äreport, öfwer hwars hufwudingång lästes Konungens walspråk i guld på blä fålt; öf wer bägen war anbragi en kunglig krona, och på båda sidorna om äreporten lästes Konunaarne (Karl Xahansd urk CY2 nana atf fan nas lar omwirade af blommor. Kasernen war ors nerad med rika festoner af grönt och blommor, och enskilda hus woro likaledes jmaffullt pryds da. På Skeppsbryggan wid embarferingsftåls let war en stor öppen löfsal. Ängkorvetten Thor låg inwid bryggan, oh landgången war flådd med dyrbara mattor från den befans ta fabriken på stället. Alla, förre och mindre fartyg i hamnen flaggade. Ålen Engelsk brigg, prydd med flaggor, mannades rå, då de Kgi. personerna gingo ombord. — Från landet ha: de infunnit fig tusentals menniskor högtidsflåds da, till en få stor mängd att de fyllde gator och torg. ÅÄngfartyget Helfingborg, fullt med passagerare, hade äfwen anländt och följde wid afresan det Kongl. fartyget, liksom en mängd smärre segelbåtar från Hwen och Borstahusen seglade omkring och gåfwo lif åt den wackra taflan. — DD. MM. afreste kl. 7, åtföljda af solkets lefwerop. Åltonde allmänna Skånska landtbruksmötet år bestämdt att bållas nästkommande år i Mals mö, till ordförande för hwilket blifvit utfedd Grefwe A. De la Gardie på Löberöd och till vice ordförande Baron Wrangel å Christineberg. En mängd petitioner inkomma till K. M. om söndagens belgd. En dylit från Chris stianstad är undertecknad af 112 fruntimmer och en annan, frän Stora Tuna, af 28 dallarlar. Jernwagsstyrelsens utlätande i ämnet bar blifwit infordradt. (N. D. A.) Ekonomiutskottet, fom d. 20 till bebandling förehade K. M:ts nädiga proposition till rikets ständer med förslag till ordnande af biffopars nes löneinkomster, biföll 1. att en fullständig tegs lering af biskoparnes löner bör, i mån af nus warande innehafwares afgäng eller sä snart fås dant utan förnärmande af deras rätt fre fan och omständigbeterna medgifwa, werfftållag; 2. art de löner, fom, fri bonad oberäknadt, böra bistoparne i de särskilda stisten tilldelas, bestämmag till följande belopp, nemligen: i Upsala stiiif.... idr rmt 16.000. i Linföpings stiif.. or , 13,000. i Sfara stiitt.. oo . 12000. i Strengnäs stift .. vu 12,000. i Lunds fift so co csn , 15000. i Göleborgs Mift . ss os oo , 14000. i Kalmar flit 0 co 00 oo 10,000. i Carlstads stir... mo 12,000. i Hernösands stife... . 12000. i Wisby Rift so sc cc oo 10000. Wid läsningen af fila tidningarnes rifedagds förhandlingar öfwerraskes man af en utaf grofs bandlaren Schwan inom borgareständet wackt motion om att en pension af 1,500 rdr mätte å allmänna indragningsstaten anslas åt aflidne borgmästaren i Stockbolm, Holms enka. Detta försok af en utaf hufwudstadens representanter att kasta eu börda, fom rättwieligen tillkommer Stockholms kommun att bära, på futens ffuls dror, må wittna om vietet både för den afid: nes enka och bufwudstadens utgiftsbudget, men år of natur att framkalla ett bögt ogillande ar asla dem, fom bylla sasen suum cuique. Om Stockholm stulle wara beräliigatt ati få rens sioner anslagna åt def enskildia sjenstemän oc deras enkor od) barn af sisatswerkets medel, få bör hwarje annan stad i Sweriges rife funna sramnära med samma anspraf; ett enda släl för bifall till en sådan begåran julle wara att den perfon, för ywilken en fådan hemstallan BOres, warit en man, fom på någor framftåens de fått gagnat det allmänna och för det pjort mer än att sköta fin enskilda stadstjenst. Men till sädana personer kan swärligen tit. Holm på nägot satt räknas. Dagbladet ger följande sammanfattning af ve hufwudsafliga afwikelser från nu gällånde konkurslag, som under debatterna öfwer lagts steltets förjlag till ny fonfurslag blifwit af samtlige riksständen, ätminstone af tre stånd, bifallna, nemligen: Tilllsättande af en rättens ombudsman att waka öfwer konkursboeis förwaltning och Pås stvnda dess utredning; i Offentlig stämnings utfärdande utan föregå: ende förhör med borgenärerne; OL. vy mf

25 juli 1860, sida 1

Thumbnail