ningsbafwandes i Cyriftis rowertderättelse för innew. erlet nedlades ussdet fit. inträffade wintren med ihåts snöfall war äfwen gynnsam lken dock farhågor uppstodo fuftiga wåren, men dessa dermera inträffande ymniga ed wärme, få att hösisåad angär hwete och räg, g bar det mest lofwande utfes fat, fom likwäl ide allmänt af Länet, redan på höften es derstädes anses lemna ru den å öfriga orter Iofs Wärsäden, hwartill räknas ärter, wecker och bohwete, , fom likwäl i anseende till nägot sednare än wanligt ynnad af wäderleken od har lestädes ett mycket Iohvan: 3 och andra rotfrufter frå lofwa god affastning. De , fom till en stor del redan allmänhet lemnat riklig af: sern i wissa delar af länet n del gått ut, sannolikt i rens starka torka, fom bins rot. Höfängsten å de nas ar blifwa rik. mi Malmö Har afkunnat nde den för tillwerkning af anfå-fedlar af stadsfiskalen Gravören P. Stenberg och hwilka blifwit dömda till g och John Person hwides arlsson och Henrik Johanss r, Johannes Påhlsson i 5 ristensson i 4 år. den 12 innewarande mår Statens Jermvågsbyggnas nhållan, att å södra Stam: ö ofördröjligen fä påbörja Röinge til Elmhult i hufs dt. M. hos Rikets Ständer fodag föreslagna och jems der antagna sträckning, har att denna framställning på arbetena å ifrägawarande agas och fortsättas förbi a och grannskapet af DOuss n, men derifrån icke widare ifming förr ån en fullständig förslag till banans flråds rot sjön Salen blifwit upps nådiga pröfning Wnders I Juli skola följande före: Inom alla städer, fom bafs isstor ellerden hans ställe föres rf eller föreständare för ude trossörwandter, skall wid n få kallade dödsboken werk dödsorsaken, grundad på andra wederbörande föres wilka hwad angår barnas 1 barn, som ej ätnjutit lär må funna ersättas af erar striftliga uppgift. — Hwars re skall, när någon aflidit fom ban i desj sista sjukdom wärdat, ofårdväffis gen och kostnadsfritt meddela intyg öfver Dödds orsaken. — Der till dödsorsakens utrönande las ga undersökning påkallats, skall wederbörande polismyndighet ombesörja att uppgift om dödde orsafen ofördröjligen warder meddelad wedere börande pastorsembete eller förfamlingsföreftåns dare. Genom adelns, preftes od) bondeständens fams manstämmande beslut hafwa följande förändrins gar i stistesstadgan blifwit beslutade, nemligen: 1:o. Ett tillägg til I G i I fap., bwariges nom stadgas att om, till följd af sjösänkning, ärensning eller annan wattenafledning af förre omfattning, tillförene sanka egor undergätt fär dan förwandling att de funna odlas till åker och genom nytt skifte en för egarens odling och bruk ändamalsenlinare indelning fan åfadfome mad; då må der några delegare det yrka, nytt frifte å de egor funna erhällas utan binder der af att fasiställelse blifvit meddelad å äldre fifte tesförfattning, samt i sammanhang härmed det tillägg till 1 S i 8 kap. att wid sädant nytt ifs såsom delningsgrund skall gälla hwad hwar och en uti samma egor sist innebaft. 2:o. Sådan förändring af lydelsen i 2 punks ten af 17 12 kap. ant intet hinder må wara för werkställighet af klyfning af hemman eler bemmansdel, derföre att enskifte eller laga skifte ide i stifteslaget sten; dock an salunda klufwen bemmanodel ej är fruagen frän skyldigheten att med det öfriga slifteslaget ingå i laga skifte när fråga derom wäckes. . : 3:o. Om utsärdande af en författning, bwarigenom stadgas att med upprättande af sadan slogsliqwid, fom i 13 fap. IS skiftesstadgan oms förmåles, må, derest delegarne derom enhälligt öfwerensfomma, uppskjutas till def skiftet i Öfs vigt wunnit laga kraft och den med fådan ffeens De liqwid efteråt missnöjda fullfölja talan deres mot i samma ordning fom för klgaan öfwer las ga stifte i allmänhet är föreskrifwen. För någon tid sedan berättades huru ftadge fistalen i Kalmar förliden höft låtit wid Nädhusrällen derstädes tilltala en bondhustru, hwils fen i staden försält smör, i hwilket i en tumes trasa påträffades ett stycke arsenik, inlagdt i smörtjernan för att foriskynda smörbildningen. Wid rådhusrätten dömdes hon till 125 vor böter eller 26 dagars fängelse wid watten och bröd. Hofråtten har dock skärpt denna dom, i det den ädömt henne 2 års straffarbete. J Wexiö-Bladet den 11 Jani läses: Eit lika öfwerraskande fom för den fysislt Iis dande menskligheten tröstefullt wittnesbörd om werkningarne i specifika fall af de bydroseleftris sta gikikerjor hr H. C. Arentzen tillbjuder allmänheten, lemnar nedanstaende intyg, hwars tillförlitlighet äfwen i dess minsta dataljer red. mwavit i ullfälle att inbemta och säledes fan för egen del bekräfta. Det lyder som följer: Vid sju ära ålder insjuknade jag i en swär nervseber, med den olyckliga påsöljd att jag icke allenast förlorade talförmägan utan fick en får dan lamhet i tungan att jag knappt funde röra densamma och i följd deraf endast med swärigbet funde äta, hwarjemte allt smakade mig bits tert, alla wanliga wätskor i näsan helt och Häls let upphörde oc) bon war beständigt torr. Jag kunde hwarken hosta eller skratta, min andedrägt blef i hög grad illaluktande; men jag war oafs tadt allt detta likwäl få lycklig att få bibehälla min börsel. Sedan denna olyda träffade mig baf. wa 18 är förflutit, under hwilken tid jag ide förmått gifva ett ljud ifrån mig, än mindre tas Ia ett enda ord. Wid femton års ålder miste jag min moder, med hwilfen jag dittills fring. wandrade. Hon hade emellertid lärt mig förifs wa; och med fallenhet för urmakareyrket har jag deruti förwärfwat mig så pass mycken insigt, an jag under min fortsatta kringwandring lifnärt mig på detta yrke. Ofta blef jag af bönder, med hwilka jag tillbragte min mesta tid, mifs bandlad derföre att de ansågo min olyckliga stumhet wara låtsad. Stutligen infördes jag fom passlös på Cöristianstads fängelse, derifrän jag dock snart förflyttades till stadens faltighus. Sådant war mitt t:illständ, då br Arentzen från Danmark för omkring 3 månader fedan inträffade i nämnde stad. Tillsälligtwis förd i hang närbet, ådrog jag mig hans uppmärlsamhet och tilläts att twå eller tre gånger Om dagen begage na hans bhydroceleftriffa kedjor efter den amvidning han lemnade mig, odh har detta fortsatta begagnande medfört den wålgörande werkan att jag ide endast nu talar fullkomligt redigt vd) fan fritt röra min tunga, utan har tillifa återfätt smaken och blifwit botad för de uppgifna dfris ga felen. Nåst Guds godhet har jag hr Arents zen oc) andra barmbertiga menmsior att tacka för mitt aterstallande. Utom till hr Arentzen, fom utan ringaue ersättning gjort mig belbregda, aflägger jag min ödmjuka tacksägelse vill jas wål frimuraretogen i Christianstad, hwilken till kläder åt mig insamlat en penningesumma, som till hr ingenröor A. P. Liedberg I Wexio, ywil ken godhetsjullt lemnat mig bade sri bostad oc) frit fostyäll under de mänader jag här uppehällit mig i od för begagnande af br Meng: ens botmedel. Efter den mig nu lemnade uttas telsen att återwånda ill Christianstads fattig: hue, på hwars dekostnad jag får mitt uppehals te under mi konfirmationond, hoppas jag med Guds nåd att i en ide aflägsen framtid blifwa en nyttig medlem i samhalet. Wecxiö i Juni 1860. Frans Stjevublad. Ängfartyget Great Cafteru har den 23 Juni lyckligt fommir fram till New YJorf ochy sålunda fullbordat fin första resa öfwer AMtlan: tiska oceanen. Det afseglade från Tlje Needle8 den 17 Juni kl. 10 s. m., under kapten Vine Hall, och passerade fyrskeppet utanför New-Nork den 28 kl. half 8 f. m. Med mv dantag af 2 tagar gynnades resan af wackert wäder och fartyget tillryggalude dagligen från 254 till 333 sjömil. Följande distancer tillryg: galades dag från dag: Den 17 Juni 285 mil, d. 18 296, d. 19 296, d. 20 276, d. 21 304, d. 22 280, d. 23 302, d. 24 299, d. 25 325, d. 26 333 och d. 27 254 mil. Machinen stoppades blott en gång under res fan, wid S:t Georges Shoal, det det lodades. Det wanliga afständet mellan Southampton och New:BYork år 3,190 mil men Öreat Cas ftern tog en fydligare, något längre wäg, för att undwika isen. Härtill fommer at skeppets botten under den länga tid det legar stilla i Southampton blifvit något oren, hwilket enligt sakkunniga ombord warande mång förmenande förorsakat en minskning i hastighet af minst 2 knop i timman, så att ifall denna omständigher ej warit, skulle den största möjliga hastighet af 141 knop i timman uppnålts. Wid ankomsten till fyrskeppet helsades Great Gaftern med kanonsalut och sänkt flagg; då morgondimman singrat fig hade alla fartyg fom man funde skynma hissat flagg, och emots iagondet war jublande. Augfartvget måte blifwa liggande wid sandbanken tills e. m. d. 28 för att afwalta floden, passerade derpå fl. half 5 Batteriet så lätt och behändigt som en lotsbät och styrde få uppåt bugten. En mängd farkoster uppfyllda af menniskor följde jätten, men blott en enda ångbåt funde hälla fart med den. En ofantlig menniskomassa trängdes ut med stranden, falutffott dänade, och under ihäls lande jubel lopp Great Eaftern, från öfwerst till nederst smyckad med flaggor, in i dockan utan minsta swårighet. J bdugten låg Nords amerikanska skruffregatten Niagara för ankar, ett ståtligt skepp om 3000 tons, men såg obetydligt ut emot det förbiseglade sätteskeppet. Sreat Cafterndg 38 passagerare, deribland 3 damer, hade befunnit fig särdeles wål under resan och kunde ej nog loforda huru skön och intressant den warit. Huru länge Great Car ftern skulle stadna qwar i News Dork war ännu ej bestämdt. Första årswertberåttelfen från Hallands län, dat, d. 13 Juli: Hösisädet, hweie och råg: Det förstnämnda gifwer hopp om god skörd, derest Det ide blifwer skadadt af rost, hwarrili anledning under de sednare dagarne förekom mit. Höstrågen, lifasom den i födra delen af lånet förefommande winterrägen, gifwer oc hopp om god skörd, undantagande å mera sank, ej utdifad, mark Wårsädet of råg, forn, hafre och blandsäd wisar fig frodigt, utom å den sidländare jorden, men torde äfwen der funna upphjelpas, om tjenlig wåderlef infaller. Rots frufter: Deraf odlas inom lånet hufwudjaflis gen potåter, för hwilkas framgång man ännu hyser hopp, ehuru de ej ännu kommit sig före. Gråswårten är i år särdeles vanig och mera gifwande ån den på flera år wait, allenast landimannen hugnas med tjenlig wåderlck för inbergningen. J N. Dagligt Allehanda läses: Sedrelandet innehäller en märklig artilel, hwari der hofsamt, men bestämdt afsäger de now ffa bladens anbud om ett förbund i deras rygs ligt tillämnade stormlöpning mot swenska reges ringen. J Bohus Läns Tidn. läses: Fistaren Better Forsberg, boende nåra Lyfes kihl, war den 11:te dennes, tidigt på morgonen, helt ensam ute på fjerden med fin lilla bår, för att med fin dörfd eller meta sista torsk, bwittling och annan bottenfisk och hade, fom de flesta fiskare hafwa, en s. k. fåpp med sig, bestående af en jernkrok päsatt ett trädskaft ar ungefärligen en alns längd, för att, i håndels fe en större fisk såsom rocka, heljeflundra eller stor torsk skulle fastna på metkroken, funna med tillhjelp af kläppen, ej behöfwa bloniställa sig att snöret springer af. Med detta instrument wio fin sida, öfwertaskas Forsberg af en liten Hwalsisk, ungefär 3 alnar lång, fom nalkas intill den stilla liggande båten ; men fiffaren, fom tycke att detta djur funde blifwa en fet stek, låt fig ej förbluffa, utan hugger fin kläpp i den nåswisa Hwalen, hwilken genast efter dens na oförmodade påhälsning, började få wmwåldsamt fåfta för att komma ur fin fångenskap, AAAAO RR —Aha — — a oesfallten af en man som hade slagit sig ned finner det lätt forklarligt, att jag vid elt såäinnerlig kärlek? Jag har afstått från alla an.