De nyaste underråättelserna från Neapel håns svjta på att stamningen derstädes börjat bifwa bättre oaftadt berättelsen om den otillfredåftålls lelse hwarmed decteterna blifwit mottagna. Ordspräket ar skadan blir man wis finner alliså ide fin tillampning på neapolitanarne, hwilfa troligen, förr eller sednare, på ett forge ligt sätt blifwa wäckza ur fina drömmar. Mid: sionen sill Piemont har ännu icke kommit till stånd. Furst Jscbtelta synes ide heller wara råtta mannen, och det herr nu att grefwen af Aquila eller grefwen af Syracusa skall öfwer: jöra alliansförslagen till Turin. å Sicilien tyckes äfwen en förändring hafwa föregått; i början afgudade man Guris baldi, nu will man nåra nog föreffrinva honom lagar. Man må lifwäl ide förstå det få, säsom om sicilianarne äåro missbeläåtna med Garibaldi, så längt år det ide kommet, men det år påfo: siande bringa de nödiga offren och den all männa ulskrifningen misshagar isynnerhet. — Gnligt en korrespondene still ett Marseillerblad skall den nearolitanska garnisonen bestå af 26,000 man vpperliga trupper, hwilfa låga af begärlighet att hämnas nederlaget i Palermo, bwaremot mycket hån öfwer besårningen blifs wit ultaladt af tidigare lsorrespondenter, till och med direfte från Messina. Det grefiska ministerium är nu reconftinies radt och bestär af följande medlemmar: Miaur lis ministerpresident och marinminster, Bozzaris krigsminister, Ehrestinitio inrikesminister, Simos