ar man en ömsesidig färlek, såsom här, at alla till hjelp, innan både almingen och kärle en äro sin kos. Fru Elfforss, säsom Leopol ine, utförde wäl fin roll, och wisade på et ehagfullt, naift fått huru qwinnorna skola får nännen att weta hwar ffåpet ffall få. Mam ell Ruth återgaf förträffligt den fromma, okonst ade, älskande unga makans rell. Herr Pulchan var äfwen mycket lyckad såsom en gammal fo ett, egenkär lurtisör. Herr Elfforss, såsom de amle stränge onkeln, gjorde fig genom sitt god. pel, förtjent af en kyss. För öfrigt utförd lla wäl sina roller. Det wore önskligt att dylika små pjeser all id waldes till landsortstheatrar, hwaref örre pjeser, äfwen för de bästa förmågo altan kunna lyckad. Efterpjesen Huru man blir qwit fina björ ar war ett liter obetydligt stycke, hwaruti likwå 1 Agardh, såsom den glade studenten, förstod at älta publiken wid godt lynne. J afton gifwes Engelbredt och hans dal arlar ——— 2 — Ä-MAoÅ—————ORR 7Qn: