samma gator. Likwål dricker samfundsdjuret menniskan få många brorsskålar, för att haf: wa ett girsaftryck af wänskap i brist af origis nal. (Dagbofsanteckningar.) Äfwen brorsskälarne ha öfwergått till en ters rorism. Man kan ide gerna (för fonfeqvenz sens skull) uraftlåta att dricka broråffål med C., då man druckit med Å. och B., så wida man will undgå förtal. C. funne sig förnärmad, och af alla möjliga motiver för dylik. urafulås tenhet skulle C. fånna den största tillfeedåftåls lelsen af att uppkasta dåliga — ända till gals la-biura. Den lumpna saken kunde rent af i ctt eller annat afseende bli farlig. Och hwilken sorgligt löjlig förrändring åftads fommer ide ofta — för att ej fåga oftast — en brorskäl. Yr bror B. här, uttryckte fig en gåstgifware Å., då han på ett landsfansli efters frägade landshöfdingen Sedan skålen år druc: fen, anses grannlagenhet ide längre nödwåndig och borilägges wanligen: det år fom om aftnins gen fölle med bekantskapen. Detta ögonblickliga bortsallande af fyldig aftning? har ide fin geund i några upptådter genom den närmare befantffaper, utan i bruket, i bildningsgraden. Men den wertliga akeningen kan nanurligtwis falla genom en närmare kännedom. Jag hån: föres af beundran för qwinnan i allmänber, yttrade en läkare, 7men ju mera jag lär fänna den enskilda, will beundran lenna rum för en motsatt fånjla. Sedan man år nårmare bes fanta, fan wederbörande, för att wifa fig ins tresjamt och ålffvard, oförstäldt wisa hela ins nehållet af fin toujoura, cyniska natur. Mian har med ett ord inträdt ri ett helt och hället nytt förhållande. Skilnaden i umgängessält bröder emellan och ide bröder år himmelswid: och deta är just en af brorskålarnes förbannelser — till ikada för sällskapston och samhällsanda. Det herrskande beswärliga helsningssättet, hwars bortläggande mången anfer höra till brors siålens fonseqvenser, undethåller äfwen i hög grad bruket ar brorstälar och fallenhelen för ett främmande, undwikande, bekamiskapsförnekande, litgiltigt, till oh med föraftligt sätt att wara mot icke broder. Mangen brorskål inledes med ungefar dessa orden: 7wi ha nu få länge nött haltarne för hwarandras skull ete.7, oc) det ar icke endast skämt i orden. Lägger man härtill, att icke blott qwinnor äro fåfänqa nog alt stundom wikja anses wara Yyns gre än de åro, utan art äfwen 30 ärsmannen fan wara blygfanm nog att med enträgenhet anhällo att en 20sårig. Yngling fall wara god och saga du, icke farbror, och, för att be: fråfta fin ungdomligher, bjuda på pikanta ant doter ur Biotiosek för ungkarlar etter ur fin egen bravurlefnad; få inlyser ganska klart, att det wore en wälsignelse, om införandet af ett allmäm tilltalsord och ett beqwämare helsningd: fatt kunde rädda från brorskålars mångsidiga, oundgångliga, mäktiqa instytande. Till hwilket medel för rent af skamliga hand lingar begagnas icke dessulom mången gång det olyckliga brufet af brorskålar; t. er. wid opera: toner för att winna en tjenst eller dplift, der det fan wara winstgifwande att upp: wäcka och imickra fafänga och inbilskhet hos rött: egande arbetare eller inflytelseegande nollor. — Huru mången rifadagsman har ej hvipvelis utan blifwit narrad ant brorskålarnes fynda: flod undergå ett nya södelsens bad och gått dere utur sasom en blandar narr, en wåderhane, en — —— fliekan nå FEelaland. äreförgäten voteringsmachin! — Huru börjar icke redan gymnasisten efter studemen, ehuru uns derlägsen i år, att proponera brorskål med brac: fan, dels för att icke förekommas (genom ett oförffåmdt tilltag af den ojemförligt underz lågåne — i oförskämdhet? — att sjelf propos nera), dels för ant vigilera af lin nye bror, hwilken han då mera anfer fig fullftändigt och ogeneradt funna musfar med. Ett steg till reform, och ett gode fteg, skulle winnas, om de mödrar, fom ömma för en god uppfostran — och hwilka mödrar funna derför wara lifgiltiga? — ide tilläte fina barn i hems met kalla tjenstepersoner för du, utan åtminstone helt simpelt wid deras namn; ett ännu större steg, om föräldrarne föreginge med exempel. Det derefter uppwerta slägtet, hwars wana från barndomen att åtminstone i någon mån refpet: tera personer af det s. k. fåmre folfet öfivers gått till natur, skulle wara fånsligare, tillgång: ligare för åtgårder att winna ett tilltalsord, fom kunde anwåndas ej bivtt i afseende på s. k. bät: tre föll. Skulle lagstifmingen göra något, torde wederbörandes waknande sjelfkänsla ide långe låta mwånta på fig och sålunda på siti håll werka för reform. Såsom bekant, har också denna haft att fröjda sig öfwer bifall bland samhällets högsta kretsar, hwilfet dock ingenting förmått mot wanans sega makt. AAA Helsingborg d. 2 Juli. Korvelten Swalan cd) briggen Nordensköld anfrade förl. Lördags f. m. å Helsingborgs redd, Den fullständiga förteckningen i de danska tids ningarne öfwer de nyligen skedda ordendsumåmns ningarne lyder sälunda: Till Riddare af Elefanten: Ministern grefwe Scheel Plessen. Till Storfors af Dannebrogen: Baron Blis rensfyinede; Statsrådet Björnstjerna; Öhvers kammarherren grefwe Lewenhaupt; Generalen Oj, A. F. Gosen; Generalen C. H. Lenhusen; Landshöfding S. G. v. Troil. Jill Kommendörer of Danncbrogen: Kabis nettskammarherren Friherre Becd-Friis; Nobis netitskmh. Friherre Wrede; Kabinettssekreteraren riherre Palmiljerna; Generalintendenten Sans dels; Landshöfding A. L. Nappe; Öfwerste Frih. Fock; Öfwerste Sivers; Öfwerssten Grefwe Wachimeister; Ryttmästare Tornerhjelm; Biskop Thomander. Jill Riddare af Dannebrogen: Ståthållaren på Herremwadåskiofter Beyer; Kammarherren Frih. G. Essen; Öfwerstlöjtnant Kloumann; Öfwerstlöjenant Lilljecrona; Major T. G. Bennets Major C. Bennet; Major Baumpgars ten; Major Edholm; Major Tornerhjelm; Rottmåästaren Schildt; Ryitmästaren Rolfen: fkruntz; Nyttmåstaren Richter; Kaptenen norska armeen Åmh. Jverjen; Kaptenen Frih. Res binder; Kaptenen G. J. Areljon; Adjutanten, Löjtnamten Hamilton; Löjtnant Lagerfelt; Löjts nant F. L. Horn; Loftnant Kreuger; Löjtnant Såmidt; Löjtnant Lövenadlet; Löjtnant Ankarfrona; Löjmant Lagerkrantz; Öfwerstelöjmant Beyer; Borgmåstare Malmborg; Rädman Jungbeck. Till fröningen i Trondhjem lära, enligt Nors ffa tidningar, fomma att blifwa H. M. Konuns gen följaktige: Cyefen för VCandiförfwarsdspar: SPIRE TS AASE — tementet generalen gr. Björnstjerna femte öfs wersten of Klint och någon af flottans expedis tion; en protokollssekreterare; kammarberren P. Block från utrikeskabinettet samt fammarjunfas ren Stenersen. Bland swenska dignitärer måns tas h. exc. herr riksmarskalken, öhverfiefammars junfaren grefwe A. Lewenbaupt, förste bofmars skalken Sandels, förste hofjägmästaren grefwe dOtranse, generalen baron Wrede oc ryrimä staren Tornerbjelm; dessutom Konungens stab. Af diplomatiska corpsen wäntas danska, bots ländska, prenesiska, spanska, portugisista, nördar merikanska, belgiska och sardinska sändebuden, äfs wensom den på hitresa stadde franske ministern med fru. Kongl, Mit har bifallit, att till de wid flygs sandsplanteringarne inom Kristianstads län ons ställda personer, hwilka alla genom ordentlighet giort sig af uppmuntran förtjente, nemfigen uppsyningemännen Carl Dabl oc Cbristtan Boz berg samt waktarne P. Hansson, A. Sjöstedt, J. Nilsson, T. Jönsson, N. Lauffert, S. An: dersson, L. Nilsson, P. Nusson, J. P. Pergs fon, E. Pereson, MN. P. Hult och S. Staffans: fon må för år 1859 utqå ett granififationåber topp af 450 rdraärmt, deraf bwardera uppfys ningsmännen erhäller 45 rdr oc hwarje mds tare 30 rdr s. m. J Snållposten läses: Ålftonbladet räfar allt emellanåt ut för fors respondenter från Skåne, fom driwa en smula med der wärda bladet. SÅ hånde det ett par gånger förlidet är, att Af:bl. hade från wåra orter korrefp. artiklar, hwilfa wäckte mycken muns terhet för de befängda berättelser, fom vå blef: wo uppdufade. Nu har i dessa dagar Arns bladet Åter kommit ut för en dylik lustigfurre, fom daterar silt bref från Malmö, och deri han skämtar om ett ob annat, ehuru skämtet lifwäl icke är allligenom lyckadt. Brefskrifwaren beråts tar, att den deputation från Malmö, fom besökt H. M. Konungen wid lägret på Ljungby hed, sick löfte om ett nådigt beföf, men bretffrifvar ren säger fig med wisshet meta an detta bes för ide blir af. Man hade här särdeles roligt af den oförlilnclige forrespondenteus mwetande i detta fall, då Aftonbl. med nämnde artifel hitkom just samma dag då DD. MM. uppe höllo sig har. Widare berättar forr. att inga forberedelser göras för den höga gästens mot tagande hwarken af Landshöfdingen eller Burgs måltaren och art den förstnämnde år få god hushållare an han för fin del år fullt belåten med sjeljwa löftet. Den insinuntion fom lig: ger i desfa sista uttryct år på det mest eftatanta fått wederlagd, få wål aj den fånda lives ralitet, fom i dratal wisats, fom och genom det utmärkt wärdiga fått, hwarpå de Danska och Sweuffa Måajestäterna blifwit mottagaa och till följe hwaraf ocfa en allmän belåtenhet höres med en stvresman, fom på sin chefsplats afwen i detta hänscende uppfyllt allt hwad man fun nat önska och mera dertill. Så den gången har Åftbl. ltupit med limstäången. Att Borgmåjtas ren icke skulle gjort några förberedeller för den höge gåstens emottagande, wederlägges bäst deraf, att H. M. Konungen hade sitt logis jun hos stadens Borgmästare. — Wi skulle snarare vv att korteseondenten tagit fel om ftåder, ly nog finneå det ett husi en stad der för ett Kurg: bat besök icke gjoris de enklaste förberedelser. Hwillet detta hus är wilja wi ej säga, — men —— K nUrrGn:3:3 B333 — landtungan, sillfalje af de härigenom förorsakade svallvågornas inverkan, en annan ge434.1 genom den närmare beroringen med fasta landet har mången, den moderna civilisatiosäkert år, att ide år det Landshöfdingerefidens fet i Malmö — Med anlednina af detta Sn.-Postens yttrans de fråga wi: Hwilken had fan för närdelägenhetens skull lättast förwerlas med Malmö? Och ywilfet bus i denna stad är mest både be: rättigadt od) forpligtigadt att nöra förberes detfer för emottagandet af ett kungligt veför ? Detta bus wilja ej heller wi nämna, men får kert är, att det hwarken är — — Hypothefös föreningen eller Akademiska Föreningen — — likasom ej heller någon i sista stunden bildad förening af några enskildta personer ordentligts wis wid detta tillfälle borde derom dragit för: sorg, att en konung wid def genomresa med fin svit skulle utom den annorstädes intagna fru: kosten erhålla ännusen måltid på dagen, 3 Malmd Nya Allehanda för den 30 Juni läses: Det möte, fom hölls här i staden sistliden Onsdag af organister, flockare och folfffoläres re inom stiftet, war besokt af 50 a 60 personer, och beslöts wid tillfället bland annat, att hwar och en icke prestwigd ordinarie organift, flocfas re elier solkskollarare i stiftet må inom ett är efter det föreningen trådt i werffombhet od) fe dan inom lika tid efter det tjenst blifwin tillträdd ingå I föreningen. Föreningen indelas i i tren: ne Flagfer, od ega delegare ingå i hwilfen klass han will. Fersta flaesens ärsafgist är 15 vor, ardra 10 rer och tredje flassens 5 ror, och bes lämdes första flassens pension till 150 idr, anz dra till 100 od) stredje till 50. Under de fem första åren utdelas ingen pension, under de fem följande endast half penfiou och derefter full pension, tfall tillgängarne få medgifen. Barn uppbara pension tll fyllda 18 år, Ridd. och Adeln har ulsett till deputerade mid Kröningen i Norge: Giefwe af Ugglas, Rymmånaren Tersmeden och Kommendörfaps ten Lilliebök; Borgarestandet: Orr Schwan, Rod cch Blanche; Bondeständet; v. talman De la Swensson från Skåne, Meats Persson från Stodypolms län och Erik Ereson från Gefles borgs län. K. Kommerckollegium tillkännager att den lös sen, fom dansta konsuler ega uppbära för attest å mamfester för fariyg, bwilka met last äro bee stämda rtill Holstein oc) Sleswig, från den lk tinsiundande Juli utgär med ett till ser stilling danski rifsmynt vr dansk lommerolast af fartys aets bragtigbet nedsatt belopp. Ä Wit det sammanträde, fon Stockholms läng Huchållningesallstav Håll d. 20 Juni på Fabre Ha egentom nära Gustafaberg på Wermdön och tilhorig srossbandlaren Godenins, förewisades under arbete en i Frankrike mycket lofordad flåts termachin (ren Ådenfka), fom förwaltningsavlskottet ltant genom hr Th. Bergelin inköpa för 750 srancs utom fraftkosinaderna. Den bettod of en blan med låga bjul och med afstol, och drogs af twå hästar, ywarunder gräset afslogs af en arm af ungefär 2 3 alns längd, förfedd med ett bredt fågblad, ywars tänder woro af 2—3 tums längd. Den sattes i gäng på en liten safta sluttande, bård od) jemn wall, hwares den vttre gråskanten war afslagen, få art machinen funde föra rundt omkring saltet. Gräset aftons jemnt och nåra, oc ta nagon ster eller annan ojemnhet hämmade sagarmen, funde denna med mörka moln lägrade sig på himmelen, och nedsändo enstaka, tätta snoslockar, hvilka af