p. på penningemedel, bostad m. m. har mycket indrat framgången af företaget. Magdalensbersmeis, behällning år 1860 år emt rdr 2,628. 76. Många gäfwor in natura skänkas äfwen, såsom It. er. nägra kappar pos iatis, kälröner, nägra skälp. strömming m. m. Mit anwändbart ÅT wälfommet. Omkring 9 qwinnor äro för närwarande å inrättningen, hwilken fortfarande år förlagd i samma lokal, fom drälselkommissionen derlill upplåtit, Bes swärsgatan n:o 47. Qwinnorna sysselsättas der, under pålitliga lärarinnors wård, med att wäfwa, spinna, fy och sticka. Man önskar Hö geligen att blifwa istandsatt att göra dessa fyg: selsättningar mera omwerlande och ökade med ett uppfriskande arbete i fria luften saåsom twätt, ladugärdsskölsel, trådgårdsarbete o. s. w. Den lida redogörelsen slutar med en fort berättelse af profesor Magnus Huss od önvers intendenten Berckström, hwilka warit rewisorer för Magdalenahemmets rakenskaper och förvalt: ning år 1859. De witsorda det kärlekofulla nit och den utmärkta. omjvrg, hwarmed hela denna förwaltning blifwit om händer hafd. Berättelsen säljes i Holmbergska bokhandeln för 25 öre till förmån för Magdalenahemmet. — För Stasens museum har inföpts följans de konstwerf: En utsigt i kantonen Uri i Schweitz af E. Bergh for 2,500 Rdr, Cu marknadsfärd til Wernamo af Prof. Ändersson för 1,200 Nor samt en staty, föreställande en Neapolitansk fis skare, af Prot. Qwarnström för 3,000 Ror. — Kongl. Kommersfkollegium tillfannager att det för löjtnanten J. A. Klowerskjold d. 2 Dec. 1856 unärdade patent för tiv ars tid, å en machin, fom skulle på uppgifwet fått blanda och bearbeta lera och sand samt samtidigt ättadfom ma flera olika sorters tegel, numera är till all fraft och werkan dödad. — — ——— Landsorten. Malmö d. 20. SHvnungens berallningshaf: wande har förordnat vice befallningsmannen Otto Holt att från den l nästf. Juli tillswidare bestrida fronolänsmanstjensten i Herrestads härad. — J qår e. m. börjades inför Rådhusrätten, å cellfängeljets sessionssal, ransakningen med häktade gravören Petter Stenberg härifrån tas den, tilltalad för förfalskning af danska rifös bankssedlar. (M. A.) Christianstad d. 20. F. Dragonen, gratis alisten Jöns Sjögren från Långaröd har genom oförwägenhet den 14 dennes omkommit på få fått, att han, ehuru årwarnad, uppgått i ett i det närmaste kringhugget eketrad för att i dess topp fåsta en lina, derwid trädet utan de tills städeswarandes ringaste ätgörande föll och i sitt fall slog Sjögren till marten med den kraft att han nästan ögonblickligen afled. — Pigan Anna Olsdotters på N:r 16 Träne oäkta fon Ola drunknade den I d:s i en mid gården närliggande omkring 2 alnar djup watz tenpöl., — Å kyrkogården i Wå fanns den 15 d:s ett foster, hwilket, att döma af den höga förs ruttnelsegrad hwari detsamma inträdt, en längre tid derstädes måste hafwa legat. (Chr. Bl.) Halmstad d. 20. Landtmannen börjar nu bär på orten att allwarsamt bekymras for sin gröda, enär nederbörden någon gang warit sa baftig och ymnig, att det werligen fer betankligt ut. Sälunda föll i Mändags hela dagen stridt regn, A LW— fom på förmiddagen äfföljdes af hagel, fora fom nötter. Regnet föll få stridt, att det ide ens bann rinna undan utan stannade på aatorne, på fina ställen till en balf alns djup. Dwäret äts följdes af häftiga astknallar. — Nästliden Söndag, vå eftermiddagen, ned brann brufspatron Stäbles på Stensjö, i Eftra socken, 2:ne ladugårdar, hwarwid ett par hä star, 2 var oxar och nägra smäkreatur inbräns des, samt en sor del gårdsredskaper blefwo lai gornes rof. Ejfter all anledning hade elden uppe tommit genom cigarrökning af en brufgdräng: fom straxt före eldens uppkomst passerade förb, ladugården med brinnande cigarr i munnen. (Ö. P.) Jönköping den 12 Juni. Wäderleken är nu in på tredje weckan oafbrutet regning. Wetenr skaven har sökt wisa, att utrotningen af skogarne, hwlka äro naturens regulatorer för fuktigheten och nederdörden, har en wigtig andel i orsaken till det öfwerflagade förhållandet. Matte de, fom i slogsbushällningen bafwa nägot att fåga och werka, wid ifråga warande oms:ändighet föra det afseende den fan brfinnas förtjena. (J. B.) uddewalla den 11 Juni. Den tegnaktiga wäderlefens fortfarande medför wissertigen för wår ort hoppet em en rik höskörd, men tföndte mannen klagar ofwer att ttil och med på den styfware jorden den få kallade kallormen wisar fig, fom skadar den späda sädesbrodden. Wi anse detta til betydlig bet bärleda fig från bris stande difning, ett fel, fom widjader Bobustäns sta jordbrufet. (B. L. T.) Wencroborg den 11 Juni. Landtmannen bar ett gammalt ordspraf, fom såger: allt regn fom faller före midsommar, av godt för jorden. För narwarande börjar man att bet vifla om denna sats är riktig, och om icke ärwen af dets ta goda fan blinva sör mycket. Under sednaste fjorton dygnen bar regn dagligen fallit här i orten. Jorden fyned nu mara sullkomligt öfs wermåttad af wåta, och läg!anda inarfer samt dälder frå öfwerhaljda med warten. Uti fupee rade marker wägar landtmannen icke utslappa fina kreatur att beta, af farhäga aft de skola fanna i den upplösta jorden oc) drunkna. Hör säden är ojemn och börjar utgå på fanfare ftäls len, hwaremot den synes förjagad på högre liggande jordmån, der den flerenades gått tur. Warsäden tyckes ide rätt trumas i söljd af det ihärdiga regnandet. Den är afwen ojemn och har mångenstädes gulnat samt Hu od) med börjat att falla af. Stor farhäga förspotjes hos mången att potatesen, som till ursade blifwit ucdlagd I jorden, stkall runa och derigenom förlora för wärande kraft. Ångar och wallar Aro deremot mycket frodiga och) förete i allmänhet ren rik vårt: ligbet. Med lofutsprickningen bar det i wår gått owanligt langsamt. Ma på samma gang fe räs garne tar od nåden ide fullt löfwade är na get sällsynt. (T. 1. W. S. o. L.) Fran Fahilnn strifwes i Fahlu tidningen den 13 Junt: Wattenmunslnongen bar de förflutna Atta dagarne, oaktadt ett flitigt regnande, oufbruter fortgatt od) utgör för der narn aranre I Fav: lu å mer än 3 fot. Gator oc) gardar befrias efter hand från den bemsoökelse, för hwilken de under twenne weckors tid warit utsatte, och man blir i tillfalle ot taga i närmare betraktande den stora skada, fom förwallats a boningahus, plan: teringar ed) annan egendom, oberaknudt de för: luster, jom manga personer lidt och ännu fön: ae komma att lida genom afbruten rörelse. Hwil. fa följder för belsotillständet öfwerswämningen fan få, beror af den bastigbet, med hwiken mwattnet fommer att afrinna, åäfwensom derpå, huru länge temperaturen blir så kylig, som den nu en tid waru. — Af de flottbroar, ywilka ras rit slagen öfwer Dalelfwen, hafwa sedan den 23 Maj följande, få widt wi förnummit, blifwit mer eter mindre förstörde, tots alla widtagna försignighetsmätt och stora omkostnader, nemligen: Lefsands, Gagnefs och ytterligare twa inom fam: ma socken, Nycelby, Dalbron mellan fitnämns de by och Dalsjö, Torsängs, Uppbo, Husby, Gradå, Awesta, Brunbäcks och Utfundg, få att å elswens nedre lopp knappt flere qwarligga på fina stållen än Tunsta, Gustafs oc Landa broar. Angaende den långa Grädöbrons förs störing berättas, att bon sjunkit, sedan på en vag 5 lador fommit flytande emot henne, af bwilka en fafinat under bron, fom deraf höjdes och sönderbröts, sa an den på andra sidan neds tryctes under wa:tnet; inalles bade 13 lador flutit med strömmen tll denna punkt. — Miksdagen. Från banfosutffottet bar till ssänderna infome mit ett yttrande, angående på Riddarhuset och inom Presteständet wackt motion om pregling af en skädepenmng till aminnelse af H.M. Konung Carl XV:s od) dess gemäls kroning. Uiskottet föreslär deri, att en skadepenmng, med lämplig instrut och finnebud, måte, i likpet med hwad som wid dylika högtidliga tilljallen förut egt rum, genom bankfopuvrelsens försorg od) rifers ständers banks bekonnad, preglas till enahanda storlek, fom i sadana fall tillsörne warit bruklig, och att cxemplar deraf mätte på wanligt sätt, å rikets stånders wägnar, öfwerlemnas igul d till DD. M M. Konungen oc Drottningen samt öfriga medlemmar af det K:gl. huset, och i frlfwer till DD. EE. Rifets Herrar, Swenska od) Norrska Stadsrådets Herrar Ledamöter, Herr Landtmarskalken oc) de 3:ne ofrälseståndens Tal: män wid. dena nifsmöte, afwensom till Univerfis teterna i Upsala, Lund och Cbristianra, Kongl. Mynikabmentet, de bögre Elementarlärowerk, fom hafwa myntsamlingar, Kongl. Witterbets-, Hifiorks och Antiqvitets-Akademiens Sefreteras re och Banteno mymkadinett, samt genom Rid darehusdtrektionen od) de ofrälse riksstandens Kan: slidireftioner, tilllaas i bronz hvar och en ar De wid tanewarande vifsdag antednade riksdagsmän. — Konstitutionsutskottet har i ett d. 16 til stånden infommet betänkande, i fråga om förs stärfning af sammansatt utskott, tillstyrkt det tillägg till 73 , att i sådant fak af de utskott fom I det sammansatta ulskottet ingå, det förs jtärkes fom i 285 rikedagsordningen fråmst uppräfnas. . Samma uiskott har, med anledning af en af grefwe G. F. Liljencrantz wäckt motion, beflus tat sullstyrfa rifets ständer, att ridderskupet och adelns ledamöter hädanefter böra utses genom wal, samt att representationsrätt i nämnde ständ äfwen måtie tillerkännas egare och innes hafware med ständig besitmingsrått af i mans tal satt jord, hwikka icke äro frälsemån, men som på grund af kunglig fullmatt innehafwa eller innehaft tjenst å rikets fat. Enligt utffotz tets förslag borde ridderskapet och adelns repres sentanter utgör aett antal af 75, af hwilka fråts semännen inom sig distriktswis walde 60 och de ofrälse fö, äfwenledes distitktswis. Refervas tioner äro anförda af friherre J. G. Payk. ber G. Törnebladh, N. TH. Eederschiöld fa doktorerna Lindgren, Wensioe och Rumgren. Plena d. 16. Nidderskapet och Adeln. Statsutskottets utlåtande nr 117, illlstyrk. de under wissa wilkor K. Mits proposition kostnadsfritt upplåtande af kronan tillhörig je åt Gelliware blifwande bolag, för anläggni af en jernwäg till Bottniska Wiken, bifölls ut diskussion. Bankoniskottets utlåtande n:r 24, iillstyrke de wäckt motion om präglande af en skådep.; ning till äminnelse af 9. M. fonung Carl XV och dess höga gemåls kröning, bifölls utan d kussion. Presteståndet. Förslaget till rikets ständers jkrifwelse om a tagande af twå årgångar nya predikolerter bl på förord af biskop Annerstedt, af såndet bifall — Bankoutskottets utlåtande n:r 24, tillstyrka de wäckt motion om präglande af en skådepe ning till åminnelse af fonungens och drotini gens kröning, bifölls.Borgareständet. Statsutskottes utlåtande om jords upplåta de för Gelliwarejernwägen bifölls med 28 1 ster mot 22. Bondeständet. Förmiddagens plenum upptogs af förhan lingen om staten skulle afstå jord till jernwäg anläggning of Gelliware bolag mellan gruff ten och Boteniska Wiken. Efter en ganska I lig debatt, derunder Per Niloson i Espö m. motsatte sig utskottets utlåtande, dels af poli fa och dels af etonomiska skäl, men Nils Swen son i Skåne, Rosenberg, Håkan Olsson, tal de för bifall, blefutskottets förslag bifallet m 45 ja emot 18 nej. : Utlandet. De flesta tyska furstar hafwa allaredan äte igen lemnat Baden Baden. Detta iycks i wara mycket bewis på enighet emellan dem o den ordförande prinsenregenten. Man skalle twärtom funna baswa förmodat att efter MN poleons afresa stulle suveranerna blijwit qw på ett så behagligt ställe, och för befrämjand af syftemälet hafwa sammankallat teras pr mierministrar oc) fabinettesecreterare, få att far mankomsten kunde hafwa fätt utseende af werklig konferens, med ett beslämbt resultat. I deremot Aro de flesta resta, till oc) med pri senregenten lärer wäl ide stanna ensam qwa fastän ban, före sammankomsten, sades skol a u pebålla fig i Baden tills i medio af Juli. Att f att åstadfomma en enhet emellan Tysklands stö re och mindre suveräner, i hwilket ändamäl f nungen of Bayern hade bragt denna fonferer ull stand, behöfdes en längre tid, än den nu Baden dertil anwända, — fan ide berwifla Ja, ect synes nastan nu sasom skulle den in enigbeten, oaktadt alla wänskapoförsakringar, bli wit wanskligare, sedan de tysta suveränerna g mensamt emottagit Napoleons fredliga jörsä vingar od) ide mera behöfwa frukta för lejs Naroleons polilik euler för ett angrepp på de oc) deras land. Huru skall det nu kunna bli wa mojtigt för Preussen att öjwerbewisa I andra förbundsstaterna om nödwandigheten att uppsylla def fordringar? Dessa fordril gar åsyftade en förändring i förbundsbestamme — — — — —— — ————— — — ö—