Yi försöka ej att skildra denna aftons återstående scener, men den gamla, lugn till det yttre, sjuknade samma natt, till följe alförkylning under resan samt jalsansttangningar. En mer sortvislad belägenhet ån den, i hvilken den arma qvinnan, sem är egentliga hjelitinnan i vär berättelse, befann sig, kan man ej föreställa sig; på ena sidan den sjuka modren, som, fastän skadande döden pa nära häll, sade henne: din alerföreving med Stålbrand ar sista spiken i min likkista,? — och på den andra hennes trolofvade, som frasade: )hvem år du skyldig mest, dina barns far eller en onaturlig och barbarisk mor ?