för verlden och räknar ej noga en sorg mer eller mindre.? Några dagar senare yttrade han till Stålbrand : ÅNi har så ofta lalil mig förstå att det är i det nogaste likgiltigt hvar ui vistas. Ursåktar ni då om jag till folje af dessa edra yttranden öppet frågar er: vore det ex tor upposlring all tillbringa edra dagar hos en gammal, på allt hvad kärt han eger, skeppabruten man, som, efter hvad han aner, start ar res stärdig 2 Till svar lade Stalbrand sin hand i hans. Vaucourt egde inga arlvingar; men med varm. hand gaf han hvad han cude lill Stalbrand, och 1349 den 4 Februari, på sonens lodsdag, I ade den gamle, med en uppat riklad glad blick, sitt hufvud till ro. Mot våren, eller al ha realiserat sina egendomar så i Frankrike som Tyskland, atervände han mot norden, uppsokande först vännerna i Sachsen. Ilon som utgjorde hjertat i samiljekretsen var död. (Foris) L—-— — — — 1—