Helsingborgs-Posten – 11 juni 1860, sida 2

tala honom alt afstå derifrån; men förgåfves, da Geheimerådinnan i hans barns namn besvor honom alt ej blanda sig i en strid som icke kunde krönas med framgång. Vid ljudet af Geheimerådinnans bevekande röst vacklade han ett ogonbiick; men han hade likval följt de upproriske på öfverfarten till Medelhafvets öar, om icke var Herre nedlagt honom på sjuksängen. Hans namn blef omnämndt på högre ort, men genom von Schewens penningar och kloka åtgärder hölls han dold under ett annat namn i hans hus, och då han blef återställd reste de med honom till öfre Italien, hvarifrån han fram på sommaren 14844 följde dem till Sachsen. Vid denna tid inträffade en händelse, hvilken vi framdeles skola omnämna och som djupt nedstämde hans lynne, Tvenne månader uppehöll han sig på von Schewens stolta riddarborg; men längtande till andra trakter begaf han sig ät nordvestra Tyskland, reste till Holland och derifrån öfver till England. Under denna tid hade han vågat en djerf lek med den nyckfulla Fortuna, ehuru fullt öfvertygad alt hon hånfullt skulle vända honom ryggen. Han insatte en ej obetydlig summa, som han sjelf lånt, på Hamburgerlotteriet och vann ett vid Rhenfloden beläget herrligt slott. Emellertid hade han sedan de politiska förvecklingarne i Italien bibehållit det diktade namn under hvilket vinsten tillsallit honom. Följande höst 1845 mottog han sin surstliga possession; der i djupaste ensli het lillbringade han vintern. I minnen återkallade han sina samtal med Geheimerådinnan von Schewen, började öfvertänka sitt hänsvunna