Article Image
vi med tacksamhet erkänna, att staten med filantropisk frikostighet upprest palatser för vår räkning, der vi få fria husrum, fri värme, fri klädsel, fri kost, fri uppassning, fritt alltsammans utom — friheten sjelf, som är det bästa af allt; ty sedan vi väl kommit dilin, är man så angelägen att behålla oss qvar, att det möter stora, ofta oöfvervinneliga svårigheter för oss att slippa ut igen i det fria. Nej, ännu en gång: lefve friheten! Bland allt, som på sednare tider blifvit gjordt, för alt lätta vår utkomst och förbättra vår ställning, är emellertid ingenting, som så högt påkallar vår erkänsla och tacksamhet som det välvisa beslut, Rikets Ständer nyligen faltat, att med en dryg skatt hemsöka de argaste, mest afsvurna fienderna till vårt handtverks förbund, nemligen hundarne. Detta beslut är så omisskänneligt affattadt i vårt intresse, som om det vore af oss dikteradt. Såsom första påföljden af denna beskallning blir naturligtvis en förhärjande digerdöd bland hela hundslägtet i gemen, och bland knähundarne, de förhatliga små rackorna isynnerhet, och det är just dessa som gjort oss mesta förargelsen. Med de stora gårdvardarne, som träffas utom hus, hafva vi merändels på ett eller annat sätt kommit till rätta; men de instängda småbytingarne hafva varit otillgängliga både för våra mutor och våra hotelser. Skatten skall utan tvisvel bekomma dem lika väl, som en god dosis arsenik, och folket inom hus få sofva i fred, medan vi i ostörd ro drifva vårt handtverk. För det välbetänkta beslutet om hundskatten hembära vi derföre Rikets Ständer vår oskrymtade, ödmjuka och hjertliga tacksägelse. Vi hafva talat till Rikets Ständer in corpore, emedan det förträffliga beslutet går och gäller såsom ett Rikets Ständers beslut; men få likväl erinra, att vår tacksamhet egemligen blifvit egnad endast åt de 3:ne stånd, som fatta! detta beslut, nemligen det höglosliga, det vällofliga och det hedervarda ståndet. Hvad det högvördiga åter angår, har delsamma, genom alt icke biträda beslutet, gifvit oss ett nylt bevis på den afvoghet, det städse ådagalagt mot vårt frisinnade samfund. Samtlige medlemmar af Samfundet för obegränsad näringsfrihet genom BESTYRELSEN. . Gnin —

1 juni 1860, sida 3

Thumbnail