innchällas utt nämnde lagrum, funna derför finnas er sorverliga? 5. Har nom Swerige, lifsem i andra länder, uppssätt behef ef en lag, angående rätt till anwändande af matten för ångswattmng elier fwersilning? J sådant fall: Mvil: fa böra utgöra hufwudarnuderna för en sadan lag? 6. Swilfet inslytande hafwa hypethelssöreninga rne I de järsilda lånen utefwat på jordbrufet? 7. Har set nare, titers erfarenhet gifwit några nya ech beslämda anwisningar I fräga em anställningen ararbetas rerersenalen mid en landtegeydem, på fått, som bärt fun vat befrämja säwäl den arbetande flarsens sedlighet och wålständ, fom jerdegarens uytta? 8. Ferefemma i afseende vå wåra högre och lägre Lant tbrutslärcwerf några färhallanden, hwilka ädraga sig särskuld-normärtiamhet. hwad elevernas bildning och läro: wertens syftalng i öfrigt angär? 9. Swilfa föremål aro feretradeswis förtjenta att af Hushälinmuge-Sällskaperna upvmamttas, och hurn bör der win förfarus, på det att nämnde Sällskapers på feduare tider betydligt öfode tillgångar må bära få rifa frukter fom möjligt ? 10. Är ergarisaticnen af te allmänna fauttbrufsmös tena ändamalsenlig, eller hwilla anordningar böra i mots fatt fall Jöresläs, för att åt densa möten bereda samband ech forlgåug! II . Åferbruk. 11. Hafwa nuder de sednaste åren några nya och äns damålsenliga åferbrufsvetfrap blifmit inom landet anmän: ba, och har ngfraften härwid börjat winna någet afscende! 12. Hafwa under det förflutna året nägra färskilda ful: turmetherer wisat afgjorda företräden? 13. Man har såäwål för att spara arbete, fom för att förekomma äferjordens utterfning om wåren söft ersätta det wanliga reg eller ärderbrufet genom andra redskav, hwillarblett urplactra jorden, — hwilka werkningar bar man deraf erfarit, od) förtjenar denna methed att mera allmänt antagas? i . . 14. Hwilken är erjafen till det ringa aumändandet af salk od) mergel för jertbrukets behef, äfwen på Mera af be orter, ter ged tillgång finnes på dessa utmärkta jord förböttringsmede!? i 15. Hwilken erfarenhet har man i sednare tider ne nit of de elisa flag af artifictella götdningsämu en, såäsom (Uönane, Benmjol, fur fosforsyrad Kalf, m. fl., hwilia bl.fwit dels utifrån införskrifna, dels inom landet beredda ? 16. Sunna några tillförlitliga metheder angifwas för tillwaratagmee och tillgedegörande åt jerdbrnfet of true frillningen, säräl å landsbygden fom i städerna? ;! 17. ro några försef gjorda att bereda s. f. Fiffgna: no od) anwäntas affallen wid fiskerierna i allmänhet till gödning of jord ? i 48. Hn ilfen erfarenhet Har man wannit rörande bes gagnandet of tång fåfom gödningsmedel ? 19. Då Åedklöfwerne osakerhet är en allmän klagan få frågas: hurn förhåller fig i detta hänseende Klöfwer vd: tad af Swenskt frö, till den fom minnes genom uttäntjet, och fan ej genom begagnande of Swenskt frö, den öfvers flagade osäferheten nudanrödjas eller minskas? 20. Smilfet är tet bästa sätt att hehandla gräs: od) fobersörter, då de skela beredas till hö, ech har man nås gon erjarenhet rörande beredandet af brunhö? 21. Har man under de sernare ären lärt känna några uva sädeswerter, handelswäxter, retfrukter eller fodevwåre ter, fom synas förtjenta af allmännare uppmärksamhet? . Boskaposkötsel. 22. Oad art hoslapeskötsetu på de sednare åren wunnit öfad uppmärfsamhet, stär ten ännu mycket tillbaka i jem: serelse med aferbrufet. Hwilfa äro de wäsentliga orfafer: na fill detta menliga förhallande, och huru skola de låmpe ligast nnnaurdjas? 23. Guru stota wåra inhemska husd jur säkrast och åns kamalsenligast serotles: autmgen genom mafwet eller genom användandet af utländska racesdjur ? 2l Swilken erfarenhet har man på sednare ären mwuns nit of de atgårder, fom blifwit wittagna till förbättring af Sweriges häaswel, särskildt med afseende å de för nås gra år fedan imferda Perherous-hätarne ? i 25. Hwilken erfarenhet eger man röroude de olifa ut: fodrinassätten med hänseende till relativa fåmål forenwårs tet och kostuaden, om iaflytandet särskildt på mjötlfaffons mningen ech föttbildningen? Aro nägra forerfammanfätt: ningar för de afseda särkildta ändamålen fonstaterade? 26. Hwilken år ersaken att färskötseln, fom i andra länder ä:njuter ett tifa högt fom wälförtjent anseende, af Sweriges jordbrufare i allmänhet åsidosättes fifom ide lös nande, under det Ufmål stora qvantiteter ull årligen mine förag från utlandet? Ferdras för befrämjandet af denna wiatiga del af boskapssketseln ännn några åtgärder från Statens sida? IV Binäringar. 27. Då stogshushållningen twifwelsntan är en af lane bets wigtigasle angelägenbeter, spnes det wara Statens pligt att dels frekomma skogarnas skösling, dels ber sädan egt rum befrämja derag äterwärt. — hwilfa tagftiftningsåtgärs der anjes i båda fallen äntamälsenlgast? 28. Huru skela Hushåillnmgs-Sällffaverna å fin sida käft finna befordra en ändamälsenlig skogehnshällning? 29. Hwilfa refultater hafwa wunnits af de gjorda för: söfen oti genom en förbättrad beredning af hräntrofwen draga sierie fördel of wära terfmecsar, — ech burn bös 50 öre, efter godhet. Hafre, fom är oförändrad, har omsatts 81 frålp. 82 frälp. till 10 rdr. — Bränwin in loco fast och har sednast betalts med 1 rdr 35 öre. På leverans inom fjorton dagar har flutats eu större post ttll 1 rdr 34 öre, medan pr Jnni gjorts till 4 rdr 35 öre och pr Suli till 1 37 öre. — Dagens kurs för werlar å 3 mån. : London Rdr Åmt 17: 52. Hamburg Rdr Åmt 133. Paris Ror Rmt 6937, a 6016. Stockholm d. 22 Maj. Dagens fura för werlar: London Rdr Åmt 17:30. Hamburg Rdr Rmt 132: 75. paris Ådr Rmt 70: 25. Amssterdam Åor Åmt 150: 90 d. d. London den 23 Maj. Hwete utan omsättning. Pris serna nominella. dAmsterdam d. 23. Råg och hwete slilla; Räg på terminer 3 gyllen lägre, men slutade fast. Hamburg d. 23 Maj. ÄAmsterdam. Marknaden stilla Råg vå leverans 2 fl. lägre; slutade fast. Ankomne och afgångue fartyg. Flensburg, 16 Maj Gustaf Adolf, Pehroson, fr. Kols ding; Hilting. Petersson, fr. Oscars hamn, — Neustadt, 18 Maj. Jesephine, Ramdahl, fr. Wisby; Frithief, Vine dahl, fr. d:o; d. 18. Maria, Garclina, Eugeström, fr. die; Zhor, Peterssen, fr. t:cC. — ÄWismar, 19 Maj. llida, Larsson, t. Figelolm. — Swineminde, 19 Maj. Ice hanna Maria, Olsfon, t London. — Helvoet, 19 Maj. Anna Gatharina, Olesen, t. London, — Brielle, 18 Maj. Harmonie, Lanawist, t. Landssrena. — Antwerpen, 17 Maj Wilhelmina, Larssen, t. Göteborg. — Bordeaux, 18 Maj Lonis de Geer, Petersson, t. Archangel. — Marseille, 15 Moj. Miranda, Richter, t. Falmenth. — På hojt en af Dower d. 16 Maj. Napit, Arberg. fr Hull t. Gharlestowu; allt wäl. — Wey mouth, 17 Maj. Alster. Petterssen, t. Octeborg. — Glocester, 17 Maj. Alfhild, Peterssen, t. Gefte. — Queenstowu, 16 Maj. Mina, Nortstrom, fr, Odessa — Newcastle, 17 Maj Clar.: Snäpran, Jönsson, t. Helsingör; Åegir, Hultman, t. d:o. — Hartlepool, 18 Maj Johanna Gatharma, Hansson, fr. Göteborgs d 19, Maria Cisabeth, Garlsjen, t Swerge. — Hull, 18 Maj. Jrie, Hagstrom, fr. D8carshamn. Hartlepool, 17 Maj. Rapid, Olssen, fr Göteborg; d. 16. Hlalmar, Pälsson, t. Steckhelm; Freja, Peterosen t. Malmö; Amer, Möller, t. d:e; Rallas. Peterafen, t. Go teberg. — Stockton, 17 Maj. Mathilda, Petersson, t. Malmös Oden, Jehansssu, t. Göteborg — Hull, 17 Maj. Guftaf, Åhrman. fr. Gefle; Artaqnan, Petersfon, fr. Dec curshamu; Sigrid, Sederqwist, fr. d:e; Flora, Frisk, fr Gefle; Helena, Backtröm, fr. Kalmar. — S:t Helena, 1 Åpril. Prinseesan Lontsa, Janssen, fr. Cap Goda hrpp AA — Hwarjahaada. Den 16 Maj dog i London lady Byron, roeten Byrons frånskilda maka. Den förbannelje, fom vilade öfwer deta oluckliga äkitenskap, tyckes hafwa fortplantat fig. Lady Byron hade under an långre tid fört en enslig och sorglig tillwaro. Hennes enda dotter, Ada, war lika o vöetligt gift fom hennes moder; hon bog för för längre tid tillbaka. Huru dotireng finnes: llamning war emot fadren bewisas derutaf art hon icke hade låst ett enda af hans werk. Lord Lovelace, swårsonen, ärfde hela den betydliga förmögenheten, fom urpgifwes hafwa warit 12.000 pd. stetl. ärligen. Han har på flera är ide beträdt fin swårmors hus oc hang älds ste fon år halftokig ech umgås blott med de aldra dåligaste warelser i London. — Vejsaren af China hetsar årligen wårens återfomst genom en åferbruksceremonl, i det han går ut på äkren med fin förnamsta omgifning, faller på knå och beder. Sedan offrar han en ore, plöjer några fåror och sär egenhändigt flera sorters såädesslag, säsom ris, bönor etc. (efter slutad ceremoni utdelar kejsaren skänker till 50 gubbar och 50 unga personer, hwilka äro åkerbrukare. — I Orienten och i Afrika anses det såsom den srörsta förbrytelse emot sederna, art fråga en petim efterkhans hustrus befinnande. De strängåsde i detta fall åro lifwäl Gadames ins newänare, hwars hustrur endast i skymningen och daggryningen få gå att förrätia bönen, men för öftigt aldrig lemna sina husliga gör romål. Deras ensliga promenader skola ske på det flata taket på deras bostad, hwarest de hafwa en anblick of de små palmskoqarne och ängarne. Dessa fruar skola, i följd af denna fränstildbet, wara få lärda och arbetssamma, att deras mån anfse dem for de basta i werlden. — PÅ Födschiöarne herrskar ännu det barbarista bruket att ära menmiskokött. Jcke blott i fria, utan äfwen genom lit och rofferi förs staffa sia innemånarne offer till denna fårrön 7 Alizarin, Skrif: o. Copie:Bläce, tilwerfart of J. F. Ogren C:ni i Jönför ping och i godhet motswarande utlandsla bläds sorter, finnes att tillgå på bel, balf-, qwartcse och åttondelg-flaftor uti J. Torells Bokhandrl. o Fina Handskar. Undertecknad, som på arrende öfvertagit fru Ekvalls handskmakeri här i staden, får härmedelst rekommendera sig ål den ärade publiken med försäljning af ett sorteradt lager al lina glact-handskar, beredda efter nyaste fransysk method, och förenande en fin mjuk och för handen angenäm innersida med ett elegant yltre och i alla afseenden fullt jemförliga med inoch utlandets sabrikater till samma priser. Lagret är ständigt sorsedt med såväl manssom damhandskar i alla kulörer och finheter, promenadhandskar och allt till yrket hörande. Resp. herrar handlandes ordres utföras prompte, och sager jag mig friheten sasta blifvande kunders uppmärksamhet på den ständiga och direkta kommunikation, som Helsingborg under storre delen af året har med det öfriga Sverge, hvarigenom ingående reqvisitioner med snaraste kunna efiektueras. Helsingborg i Maj 4060. 4, C. Löthman. Huset Nr 197, Mollegranden. AmfSerkefad har nytt gen sorsett fig med allt, fom tillhör HandffmafaresYrket, såsom äkta fransyska och andra utländska hands skar, de sednare dels båftre och dels sämte, samt beggedera af olifa fulörer, amerifanska djurs sknnhandskar, stickade ow lastade, hwila, gula och bruna, samt passande för militärer, äkta stanska ålippingshandskar, bandagistarbeten, fi: fom suspensoirer, bräckband, byrhängslen m. m.; stinn, såsom klipvingssaåm skade och hwita allernetta o. j. w. Dessutom utlofwar jag billiga priser och godt arbete. Gngelholm den 11 Meaj 1360. a RR: aj Fint CongqvEbe, samt Steavin: Ljus, nu inkommit hos AUnd:s Forsberg. —— —— Tr os Torra Kigarrer, såäsom: El Nectar, Cuband, Tra: bucillos, Mensagero, Yara, Lom ires, Dos Amigos, Mapolesu, La dama m. fl, till werkliga fabrikspriser, un Å. Torells Bokhandel. Engelsk Takskiffer ef prima qvalite, försäljes billigure ån wars till artikeln inrörffritwes från Köpenhamn, samt lefwererae frus i Helsingborg af Haus Friis Å Hjort i Malmö. Kladen, stort sortiment, Byrtnger, tjockare å tunnare, nya mönster, EÄngelska Sängfiltar, lanelk, Ble: S Bom Etruwpor, Hllctröjor af fin merinos-ull, Sommarkappor, ny fason, Dubbla å enfla Shawlar, Gardintyger, stort urwal, från de bil: ligaste, t. o. m. broderade tyger, fäs bog slollärare Körner hårstädes, då summan och sedlar rättsenliat uppgifwes. Ledig kondition. 3:ne i yrket dugliga SktriddareGefåller kunua erhålla waraktig fondition. 10 Nor Åmt erbälles wid inträdet i fonditionen. Helsingborg i Maj 1800. J. P. Strömberg. Sfräddaremästare. Dimcvsse. per hg eeCj Tolografi-Rorlräller forsärdigas ull billigt pris, af K. b. Wilkens. Boende i Mälare Luthmans gård i Bruksgatan. ———— Undertecknad, fom härstades bör: jat den 1 Oktober praktisera såsom Fälts stär, har äran rekommendera sig i allt hwad som tillhörer Fältskärsyrket, såsom att förbinda arm: eller benbrott, eller att insätta arm eller ben, när desamma äro wridna ur led, samt stanna förblödnins gar, behandla skendöda, sätta hank eller fontanell, kurera sår, samt wårtor och karbunkel, taga ut tänder, öppna åder, applicera blodkoppor, iglar, lavemang, opers rera liktornar m. m. Undertecknad hål: ler och Fältfärss od) Rakstuga uti huset RÅr 144 Lilla Strandgatan, (Konditor liddefons) efter utländsk method, i före: ning med hårklippning efter 25 öre. AÅfwen drages rakknifwar. — De Herrar, fom önska att blifwa rakade eller frifes rade hemma i deras logis, torde anmäla sig hos undertecknad. i Helsingborg i Oktober 1859. Philip Mieijer, Examinerad od) edswuren Fältskär. pv TF urganbaggg g) hJOAÅH Da RAN 197 I OBE IV papnu, futta 6 un PI) UVI 88 Hag nobooupm qua AZ uoÅ ushöooup! spuvj uenabzom hå vin NRo U ? 6 I oOv maj ga mg usby0 bnojvå gmoarbriocå I VIDA epat voIJpuvö Till subjcription anmales mi J. Torells Volhandel: Berätteljicr ur Swenska ar C. G. Starbäck. å detta arbete, somöfwer hela landet wurs nit der wälwilligaste emottagande, hålles subseriptionen fortfarande öppen och galler den för året, efter till den 1:fie September 1860, DÅ ny subscipten öppnas för följande årgång. Fyra arkurfomma månadtligen till det exempellöst billiga priset af 5 öre arket. Arbetetå första det, iunehällande Berättelfer ur Sao gväldren, afslutas med något of de första häftena på nyåret, Her hela årgången, uts göraude 24 häften om tUbsammmans 768 sidor, blir sålunda afgiften endast Åmt 2 Åor 40 öre, —— —j—p — Historien Ur Nerikes folksprär ochforuminnen Anicanmgar utgifne i tornynåaners ledning ar G. Djutllou. Med 12 mefifesnumror. Hast. 1 Rer 50 öre. Netwändigheten att suart urpteckna ed) tillgodogöra de skatter, som finnas i Swerges gamla landskarsmål, är, lyckligtwis, numera temligen allmänt insedd. Åfwen ons dra bidrag till en Sweasla foliets fulturehiftoria — bidrag till kännedemen af fornminnen, jerusåter, säguer, soger ed)