befinner sig stort sämre ån flera af a hafwa förklarat honom för död och ja disseketa honom), hafwa makterna fomma till någon enighet, sedan Engindt har protesterat emot förslaget. scha, sultanens gamle fältherre, är från fin landsflykt i Asien; han mån: till Konstantinopel och intet twifwel e han skall erhålla öfwerbefälet öfwer garien församlade armken. Enligt blad införda telegram, far det warit i Thessallen, hwilka likwäl redan äro en deremot hafwa de serviske deputes rstödde af Ryssland, fortfarit med fin n den furstliga ärftlighetens öfwer Miloschs familj. Detta år likwäl titetsfråga och fan swårligen hänför lagan öfwer de christnas tillständ. för öfrigt endast att en rysk general likoff med ett poliliskt uppdrag fom onstantinopel, — han har icke uppe akintosh, men emedan han år en ars han mwådt ett större uppseende i Hon (bwareft armenierna åro så många och inflyreljerika) än den turkiska funde önska och wara belåten med. det synes af telegrammerna skall der st wara Garibaldister på Sicilien och n, utav de marschera äfwen genom och Neapel. Garibaldi har förstätt planer; man wet ännu icke, fjorton det han lemnade Genua, med får rest han sjelf uppehåller fig; det Des öfwerste Medici kommenderar den afz m landat på Sicilien. Man påstärelska fartygen — det engelska fartyget sedermera fått meta att det war blott de de neapolitanska kryssarne från att rpeditionsfartygen derföre att många uppehålla fig i Marsala. Nu hel. aldis företag med lika stor enthusiasm som 1 England och Jtalien, fastän 3 udningsorganer iafttaga en wiss Penningar imsamlas likwäl i Frantz derstöd för expeditionen och POpie male mottager subskrivtion på sina zubskriptionen har mycket wål lyckats, vingen förbjudi: tidningen au förnya aningar. Ållmogen ger dessa gåfaf Garibaldipenuingar, i motsats åpenningarne i förstaden Oas 2 ddefar den fahelaf. gränsregleringen slutats. Från Nizza Har ins gått en kraftig protest mot giltigheten af röfts ningen och tillslutningen. . J en tyft tidning will man med wissbet weta att Franfrife ide ämnar befatta fig med Hol steinska frågan, bwilken regeringen anser för rent af tyff och säledes tillhörande tylfa förbundets kompetens; men att Sleswig ide är nägon def af tyska förbundet, och att säledes hwarken detta eller någon annan makt eger rättighet att der utöfwa fontroll. Sleswigs förpligtelser funna ide suveränt afgöras af förbundet, utan mäste dess slällning till Danmark afgöras sasom wanligt på underhandlingens wäg, stat och stat emellan. Enår Danmark tagit i anspräk Frankrikes bona oflicia, fan Franfrife ej underlåta att uttvyc: ligen förklara, att det ide anser hwarken tyska förbundet eller Preussen berattigadt till några auctoritetsätgärder. England lärer samiidigt hafwa afgifwit enahanda förklaring. Jtalien. Neapel. Enligt uaderrättelser Härifrån, af den 12:te, lärer hofwet imagits af en panisk förskräckelse wid rygtet om Garibaldis landstigning i Calabrien — den dyrbara taffelservisen, de kongl. juvelerna, de wärderika målningarna o. s. w., hafswa i största hast blifvit inpackade, på det man mätte wara beredd på alla eventualis teter. Undra fan man ej heller öhver an borr wet förlorat modet, enår trupperna, ywilta förut warit trogna, nu börjat swifa; till och med trupperna i Neavel stola, då den 10:de en for demonstration egde rum, förhällit fig fila. Jnsurgemterna jagas wara få talrifa att deras slaglinea strackte sig från Trapane till Morreale, som ännu war i de päfligas makt, men fyra gånger blifvit stormad. Till Paris stlola DPdes pecher hafva ingått från regeringen, med an: hällan om en utländsk intervention. IG fin faders död varde Frans den andre baft ett ypperligt tillfälle att försona fig med ben italiensta sinnesnämningen, men han bes gagnade fig ej derutaf, utan trädde i fin föres trädares fotspar. Denna nu wacklande thron, det äfwentyrliga företagets möjligen lyckade uts gång kan bereda en wansklig förweckling icke allenast för Jtallen, utan för Europa. Telegram mer. Hamburg den 17 Maj. J Morn. Boft för i dag meddelas från Paris att en fara Garibaldister dragit genom — 2 1 y— 2806 N3qm dd Sf 4 J wotsats härtill berättar POpinion Nat. att 4 fartyg hafwa i går, genom franske gefands tens i Neapel inwerkan, afgått till denna stad. Gesandten förmäler att utbrottet af en revolution i Neapel år nåra för handen, LOpinion anser det möjligt att ett förbund kommer att afslutas mellan påfwen, Osterrike och de des throniserade furstarne, hwilka då wilja göra anspråk på Spaniens understöd. London. J underhuset har lotd Russell förklarat att regeringen icke will förbjuda pen: ningeinsamlingar till fördel för Garibaldi; han har lifaledes förswarat chefens uppförande på det engelska fartyget wid Marsala. Paris den 18. Från Konstantinopel med: delas af ben 9. de, att det bekräftas att 60,000 ryssar äro afsände till Bessarabien. Orolig: heterna i Thessalien äro undertryckta. Den serviska deputationen gör beständigt större fore dringar och understödes af Ryssland. Hamburg den 19. qyparis den 18. Underrättelsen om infurrecs tionen på det neapolitanska fastlandet bar ide stadfästat fia. Palermo den 16. Garibaldi befann fig den 15 i Alcamo, owarest en fäftmng egde rum; regeringens trupver blefwo tillbakaslagna. Genua. J Neopel war den 15 mocket oro ligt. Rygtet will weto, att ett mor Garibaldi utsändt jagareregemente hade blifwit nedgjordt. Wien den 18. En kejserlig handstrifwelse tillåter de ungerska protestanterna att hålla cons ventsförsamlingar, och uttofwar amnefti för Wdbr gare öhverirddetfer, Berlin den 18. Börsenballes yprivatforredpondent will weta att Ryssland har föreflagit att stormafternas commiesarier skulle, ledsagade af turfiska turfiska rifet, för att Höra och emottaga de drut: nas beswär. — Rypssiand underhandlur med Baring om ett lån. Morningpoft den 19. Garibaldis skaror framrycka mot Palermo; det har ej kommit tll någon fäftning. Times meddelar, att regeringen will läta bet huttills warande äiskiljandet emellan den curopetska oc) ostindiska armeen upphöra. Neapel den 18:de. Wid Calasami har en fara Garibaldiser blifwit bäftigt anjallna och sulltomligt skingrade af regeringens trupper, Ins surgemerna förlorade en fana, flera döda och sarade, devibland en af anförarna. — commiesarter, genomresa bela det italienska flyktingar och äfwentyrare. Hår fann han ändtligen hwad han önskade: ett krig fom ide fördes efter strategiska reglor, utan bestod i skärmytslingar, och fom således lemnade åt personligheten att på det friaste sätt göra sig gällande. Till en början hade han befälet öfwer Uraguays flotta; sedan, då den franffrcns gelska interventionen hade förjagat Argentinerna från La Plata, upprättade han en friskara, hwarmed han år ut år in förde det lilla friget. Underrättelserna om händelserna hunno ej så tidigt till Montevidev, au Garibaldi funde fom ma att deltaga i det italienska krigets första lyckliga period, huru hastigt han och fyndade hem. Hans roll började först efter Maylands utrymmande af sardinierna och efter wapens stilleständet den I Augusti. Monarkiens krig war slutadt, nu skulle revus blikens, folkeis frig begynna. Mazzsini proflar merade det i de få landsdelar, hwilka ännu ide underkastat fig de österrifisfka wapnen, och hwilka utnämnde Garibaldi till öfwerbefälljaf: ware. Omkring 5000 flyktingar och desertörer från österrikiska regementen bildade den republifanska bår, fom i några drabbningar wid Lago Mage giore få slätt bestod profwet, att den upylöstes jnarare ån den tilllommit. Tillbakadrifwen öfs wer den sardinska gränsen, samlade Garibaldi i Toscana nya hopar omkring sig och inryckte i Kyrkostaten. Också detta andra republukanska försök misslyckades fullständigt. Fastän general Zucchi, hwilken man sände emot de inryckande republifanerna, umgicks fogligare med dem än österrikaren DAfpre hade gjort wid Lago Magz giore, få måste de dock nedlägga wapen och åskiljas. Garibaldi ilade tillbafa till Sicilien, låt wålja fig till medlem i parlamentet i Tu vin, och uppträdde med den häftigaste kritik of wer det olyckliga fälttåget, och de skandalösaste anflagelser emot konungens generaler och fos nungen sjelf. Då kriget blef för andra gången förklaradt walde Garibaldi Mellanitalien till skådeplats för fin werksamhet. Hands gamla soldater samlades alla omfring honom, och uns der tåget till Rom tillwerte deras legioner för hwarje mil. Romrarne blefwo ängsliga wid åsynen af de förtwiflade karlarne, men icke med råtta, ty Garibaldi uppråtthöll disciplinen med jeruband. Han hade på romerskt fått indelat sitt folk i cohorter, cemturier och decurier och bildade en legion utgörande 2000 man. Hans hufstru Leona kreolska. med lifliaa öaon hvartse