A hantfi: och hängslemakare finnas nu i hufwudstaden y papperet ett var styckn, ntan werkssäder, förlag och ars betare, fom salig Fredman fade, Allt i denna wäg tages ifrån utlandet, Inftrumentmakerisarbeten draga olifa, men få billiga tullsatser, att det lönar sig att här etablera försäljningsmagaziner för så mycket skrymmande instrumenter fom fortevianes m. ss., hwilla dec medtaga högst betydliga frafts och emballage foftuader från afwerkningsorten. Siden parap lyer fofta i tull t rdr 50 öre stycket, och hurn många sådana af inhemsk tillwerkuing afsättas årligen? Det utländska finsmidet uttränger alltmera det inhemska. Ka mma: ferizar beten draga en tull af 1 rdr ffålp.; yrket är octfå I fortgående aftynande. Snö rmatertarbeten af filfe draga 4 rde i tull, of ylle, bomull m. m. 1 rdr 50 öre, allt pr sstäato. Man jer ockjå att de snörmafare, fom hafwa något rörelsekapital, sälja endast utländska fnörs maferlarbeten ech sysselsatta den ringa arbetspersenal de hafwa allenast med lagningar deraf. De åter fom ice hafz wa rörelsetapital att disponera få söfa fig annan utfomi: fälla. Sammalunda med urma ka re; de förskrifwa uren från utlandet, sysselsättande arbetspersonalen blott medijn: steringar och reparationer, De, fom sakna tillgång dertill, hafwa stort ingenting att göra. Af wagnmaferiars beten draga droskot och trillor 37 rdr 50 öre i tull vr stycke; men bro ba de äkdon åro tulljria, och naturligt wis måne hwarje äldon anses brufadt, äfwen om det endast warit brufadt nägra få dagar, säsem t. er. wid profz köringar före föpet. Utländska åfdon inkomma äfwen till sort antal. Andra slio j do ch ha undt werfsalster dra ga en tull af 20 prec. af wärdet. Detta tyckes wara tillräcktigt. Men den höga tullsatsen finnes endast på vaps peret. Ty meteist prejenterandet of falska takturor. nere twingas det werlliga warumärdet sä lägt ott tulumgadderne blifwa ytterst ringa. Gudast på detta sått göres ven allt mera tilltagande importen af flöjds ech handtwerfsalster möjlig. Åiftigheten i dessa saktiska uppgifter torde ingen kunna borttesonera. Deri har man också sörklaringsgrunden til det kräftartade aftyningstillstånd, hwari handtwerferierne i wåärt land för närwarande befinna fig. Orsakerne dertill äro ite förokade lefnadskoslnader och förhöjda statsntskylder; dessa bidraga wisserligen fill att göra ställuingen befymmerfam för tillfället, Men vet lä, nerwall, hwart handtwerferierne nu befinna fig, med deraf följande hovplöshet för den närmaste framtiden, har deres met fin werlliga ocfaf i aftagande arbetginfomfter, de der åter härflyta frän den år från år flis gande importen af utländska fojdes och handtwerksalster. o————L vseu——— F