Helsingborg d. II Maj. Maj:ts Tal till Rikets Ständer Hbhningen den 5 Maj, 1860. e, Åole oc Walbördige, Ärewördige, ge, Wällärde, Areborne, Förståndige, laftode, Hederwårde och Redlige, jode Herrar och Swenske Män! jag i Templet, inför Herrans heliga örnyat mina löften till det Folf, som Farfader för ett halft ärbundrade fer fallad att ärorift fyra, och hwars wål Oss alla djupt oc) innerligt safnade nder en fridsäll regering, mäktigt betor: Jag i dag sammankallat Eder, Gode och Swenske Män, för att af Eder ee den ed, hwars uppfyllande skall be:rygrneslandets sällhet. från förjadren ärfda fed, att Konung genom ömsesidiga, offentligen uttalade a förbindelser, ännu närmare fammans a framtida öden, är cj en tom och mer form. Dess betydelse fännes wisferli ot i Edra hjertan, såsom i Mitt, oc ya dessa högtidliga ögondlick ur Wära förswinna. fwa uti en tid dä nästan uti alla fåne na beberrffag af en i olika riktningar nde oro, af en missbelätenhet med Det och en sträfwan till ent ofta dunkelt une. Från de wåldsamma skakningar, if mom andra samhaslen framkallats, Sfandinaviska balfön genom Försonens it bewarad. Med lugn besinning och öftan till fin lagbuntne Konung bafwa förstätt att draga nytta af andra län: nenhet, utan ati blotiställa fig för de n bota dem, hwilka i hwarje rörelse fe ett friffare If, i bvoarje förändring ett Framåt mäste wi gå; ty stillaståendet tt sambälle lika wådligt, fom s tdens nöjtigt; men ej må wi obetank: fram Med lugna, men derföre ocfå sakra o Konung och Folk wandra hand i hand vt böga mål: Faderneslandeis wäl! na dag beteckna de förbund, Vi tu dey de afsluta! eng rika gåfwor ligga i Morden ide utt ag oc komma of bär ide till godo u. ivardigdet och arbetes men derföre en oc eu fraftigt folf, som wet att ur djupa schackter framkalla deras skatter da segarne en tilljredeställande ssörd. igbet, icoghet, — fe der hvad Nordens ver; fe der hwad Jag Fall hafwa Mig t att är Eder bewara od) hos Eder utr stall med Lag byggas. Jngen shall wer lagen; ingen skall safna dess skodd. beftår den fauna, den möjliga femnite ch om das upprätithällande funnen J, in sida, alltid wara forwissade. äskar nu af Eder, Gode Herrar och Man, Eder byllningd: och trobstöed: ottager den med förtroende, likasom den fjetf swurit, wari: upprifiia, och förs Eder med all Konungslig nåd och yns fe wålbewagen posten berältar alt man i traften of Åby lerd bönder, som warit utprånglare af ngd af falska danska 5 Riksbanföda ir, fom långe warit irörellen. Afmens en gravot, wid namn Stenberg, fom bor i Malmö, blifwit Häktad. Undersökning har i onsdags hållits i Åby af Landssefreteraren i Christianstad. Den danska polisen har en tid bortåt haft flera af fina agenter hår i orten och med tillhjelp af swenska auktoriteter har man hunnit få något ljus i saken. Enligt enskildt meddelande sitta, utom den förmodade fabrikanten (från Malmö), 4a 5 st. utpränglare af falska sedlar, nu i Åby häkte; de undergingo i förrgärs och i går ransakning wid ertra ting derstädes. Man hoppas fom ma ännu flera häruti delaktige på spåren. Cbefen för Konungens Hussarer, Grefwe Björnstjerna, har återkommit från Rifsdagen. Ångkorvetten Thor fall inträffa i Stockholm sednast d. 24 Maj, och tros komma att önvers föra Deras Majenäter till Carlefrona, bwaris från H. M. Konungen sedan ofwer Beckastog begifwer sig till lägret å Ljungby bed. Såsom förut nämnts, hade ett större amal, omkring 200, riksdagsmän af alla känd, hwaris bland Herr Landtmarskalken och standens öftis ga talmän, inbjudit de tolf deputerade från norska storthinget till en middag i Stockholms stora Börssal. Hela wåningen war upplaten för denna fest och salen war deforerad med unionsflaggor. Wardarne woro tolf, tre ar hwarje stånd, nemligen: af Ridderskapet och Adeln: landshöfdingen grefwe E. Sparre, fris herre W. F. Tersmeden och generalen af Nors din; af P vice talmannen biskop Presteståndet: Annerstedt, prosten Berlin och professorn Des lander; af Borgareståndet: vice talmannen, grosshandlaren Schwan, borgmästaren Trägårdh och fabrikören Schwartz från Norrköpling, tamt af Bondeståndet: vice talmannen Ola Smwends fon, Matts Persson och Ryqwist. Vice talmannen Ola Swensson föreslog en skäl för norska storthinget och def närwarande deputerade, I ungefär följande ord: Mine herrar! Sedan skålar blifwit tömde för Konung, Kennugahus oc) Unionen, torde det tillatas mig vpreponera en skal för Nerska Storthinget och deg härwarande devuterade. Säsom en man helsar fin wån, helfa Swenska folfets representanter sina bröder från andra sidan fjellen och i enfta ordalag bjuda oem wara hjertligt wålfomna att ges mensamt med fina Swenska bröder fiva fin Konangs hög: id. Matte Swenska oc) Norska folken, fom af naturen Harz wa få mycket förenadt, alltid finna det brederliga föreniuggs baudet fast och ouvplögtigt fig emellan kantet, och om än någon molufläck skulle på herizenten upystiga, skall den endast bebhäda en flarare dag och bära of wittue, att ingenting under solen är alldeles oföränderligt, samt att det under lifwets od) tidens werlingar måtte få wara, för att desto mer upyskatta den molnfria dagen. Lefwe i stigande ära wart brodarife Norrige! ja, lefwe och) mare lycklige alla def innebyggare! nFVåltaren afslutar sin förträffliga kritif öfwer rektor Cramsers bok Afskedet fran fyrlan eller en fritänkares strödda anteckningar och be: nafielser under läsning af Bibeln? med föl jande yttrande: Hufwudinnchälle: af ör C:8 bok bestär af en massa utaf usla förvrångs ningar och elaka misstvdningar, och att saga kännetom om fådana år alltid pinsomt, iyns nerhet når föremålet för desamma år så dyrt och heligt sem hår. Wi wilja icke längre ån behöfligr underkasta hwarken oss eller wåra lås fare detta, obehag, och det redan anförda år mera ån tillräckligt för att slälla hr E:s bok fram i fin rätta dager. Men ehuru en nårs mare granskning ån nu fett fan ide förefom: ma i en tidning, få wore det dock af wigt, att, liksom den straussiska boken föranledde professor Melin att utgifwa sitt arbete: Jef lefwernet, en utförligare skrift utkomme, som steg för steg följde hr C. på hans irrfarder. Det går ej an att med lärd förnämhet säga, att boken ej innehåller annat ån gamla, långesedan wederlagda willfarelser och förwridningar; ty det höfwes ej sanningens stridsmän att i maklighet låta wapnen hwila, och isynnerhet måste de finna fig manade till strids, då de finna, huru de fom stå i lögnens tjenst ide slumra. J allt fall måste man, såsom wi förut nämnt, ihågkomma, att willomeningar, som i andra länder äro föräldrade, stundom komma sent hit och finna en tacksam jordmån. Då alltsäå hr Cis bok, oaftad: hela fin wederstygglighet, likwal af många blifwit helsad med glädje och slukad med begårlighet, få uppdagas härigenom hwilfa mörka tanfar, fom gro pa Djupet hos menaiskor i wårt land af alla ständ och f.asser, Det pre fterliga ide undantaget, till hwilket ständ br C. hört under större delen af fin lefnad, oaftadt han, enligt egen bekännelse, warit ofritånfare alltifrån. barndomen. Wi tro säledes att en sådan tilldragelje, fom ulgifwandet of iragas warande skrift, borde uppmana någon Att utb gifwa en utförlig motffrift, eller också att Pa wärt språk öfwerflytta något af de bästa Mt ländska arbeten i denna wåg. Men slulligen är härwid alltid att ihägkomma, an genom et sädant stridssätt man likwäl går endast negaz tivt, förswarswis tillwäga. Det förnamsta och werksammaste förslifwer att anfallswis, genom ordets lefwande förkunnande, wisa huru ftraf tigt Detta twecggade swärd Ar, da Det jöres af dem som i Christi forsskola blifwit helgade till hang lämpar. — Då wi hår uppmanat att arbeten måtte utgifwas för art wederlägga hr C:s infast, få ar det naturligtwis endan derför an nägra, fom tagit skada genom läsningen af br (:s bok, möjligen derigenom skalle fun: na få ögonen öppna och upplysas om fin förs widelse, men icke behöfs det för sanningens egen skall. Ty likasom, vå grund af det profetiska ordet och tidens iecken, der fullkomligt är wisst att dylika måörka tanfar, fom he C:s, skola fom ma till ännu förre mognad och utweckling An för nåvwarande, lika wisst är det att han fom i himmelen bor skall weta att i sinom tid gör ra alla dessa tankars planer och radslut om imet. Göres han titt foremal för hån och de: gabberi, få heter der octsa vm honom, arthan begab: bar och bespottar bespottaren tillbaka; och att wa: ra föremål för den allsmaftiges begabberi, det år något annat och mera ån att smädas af en jwag och dödlig menniska. Hr C:s skrift är vit på dylika smädelser emot werldens Fralsare och Återlosare. Det år art spela ett hogt spel, och han må fe til huru han fan tå titl swars for deisamma. Hwad fom år wisstsz, Ar, att ingen, som förbryter sig emot det bästa och ådlaste, undgår att derigenom tillsoga fig sjelf en omåts lig skada; tv det goda fiellt blifwer fråmmans de för menmskans natur, i samma mån fom det af henne trampad under fötterna. Wi önska hr C. öppnade ögon att inse detta, och att jemwäl inse det fullkomligt fåfänga och frufte lösa i hans sträfwanden att kustslå christendomen; ty den år grundad på en grumwal, fattas re ån de ewigu bergen, och bistorien har mitt: nat och skall allt framgent witma, att def tråd flår endast djupare rötter, ju mera stormarne staka på def fam och grenar. Gr rann sa . —y6—— Göteborgs skeppsredare och sjökaptener hafwa antagit ett förslag till matordning för befåttz ningar å Göteborgs stad tillhörige fartyg wid resor å utrikes ori, hwari bland annat bestämmes att hwarje man undfår Söndagen, Tiddas gen och Thorsdagen dagligen 1 3 skålpund salt fött och 1 qwarter ärter eller fmå bönor Cfals levanser), hwaraf kokas Arts eller bönsoppa; samt Mandagen, Onsdagen, Fredagen och Lörs dagen, dagligen, skålpund salt fläsk och 1 jumfru gryn, hwaraf kokas soppa. Uti kött. och fläskwigten inbegripes benen. På fartygets befälhafwares godifinnande får föröfrigt bero att bestämma å hwilka och huru många dagar i weckan skall lemnas kött eller fläsk, äfwensom han eger låta med soppkokningen omwerla få att ärterna eller bönorna funna nyttjas till flå: sket och grynen till fötter. Dessutom undrar wars je man I weckan: 8 skälp. torrt bröd; 1 skälp. hwetemjöl; 3 skälp. smör eller 3 qwarter olja; 3 qwarter åttika eller I jumfru citronfaft; J stålp. kaffebönor; 2 lod the; 3 skälp. pudersocker eller s frålv. sirup; 1 lod senap. Skulle färsk proviant i hermetiskt tillslutna färl, eller på an: nat san förwarad, föras i fartyget, eger befäl: hafwaren att få ofta han finner lämpligt deraf vill besattningen, i stället för den salta, läta udela. DÅ fartyget ligger i hamn, hwarest färskt fött fan erhållas till ett pris ej Ofverftis gande dubbla kostnaden af det ombord warande salla, bör sädant gifwas i stället för det salta, minst twenne gånger i weckan, efter 15 skålp., benwigten inberafnad, pr man hwarje gång, och tillredas på enahanda fått, fom för det salta är här föreskrirwet. Grönsafer till sådan qvantitet och beskaffenhet, fom fartygets berälbafwas re anser lämplig, böra wid dessa iillfällen lis faledes lemnas, såwida de till skäligt pris funs na erhållas. Till dryck och kokning erhäller hwarje man dagligen minst 13 fanna watten. Då spirituosa, win och dricka icke erhålles lems nas i faller såsom ersättning härför en och en half ror emt i månaden till hwarje man. Om genom inträffande oyckshändelse brist skulle une Der resan uppfomma eller befarad, måste en sådan nebsättning ega rum, fom fartygets befäl hafware finner owilkorligen wara nödwändig och hwillen nedsättning bör blifwa utan uns damag lila för alla ombord warande personer. (G. P.) Bland dem, ywilld, inom Sfåne blifwit med ordnar deforerade, är äfwen Öfwerstekammarjunkaren m. m. Baron (gyflenfroek, fom blifwit Kommendör med stora Korset af Nordiljerveorten, Ryttmästaren Stjerusward, fom blifwit Kommendör af Wasaorden, Kapten Boman Ridd. af Swärdserden, Härad shöfding Lilienberg RNitd. af; Norts sijeynan ec Bajer Remmer Rittare of Wasaorden. Öfeige, ornt ej namnde nya Niddare och Gommendörer äro feljande: Ortensbeskep ech Kommendör med Stora Korjset i Ande liga Standet af Nerdstjernerrten: Biskopen Annerstedt. sKemmentör med Stora Kerset af Swärdsorden: Genes ralmajeren Wrede. Kemmenderer af Swårrgsorden: Generalmajoren of Hen, Öfwersten Hazelina, Ofwersten Wåstjelt, Kommenz dererna wid Flottan Lilliehöcf, och Prurtzensköld. R-mdare of Swärtsorden: Öfwerstelöjtnanten Lagerberg, Majeren Wijfander. Kaptenen wid Swea Lifgarde. Fleet: wecd, Majeren mid Andra Liigardet af Gdhelm, Nyttmis staren wid Lijregem. Dragoner Bruncrona, Ryttmäst. wid Lifregem. Husarer Granath, Karitenerna: wid Lifregem. Grenadieter Grentz, wid ta Lifarenadier-regem, Bagge, Majoren i 2:a Lifgrenad.regem. Gyllenram, Kavpitenerna wid 2:a Lifgrenad -reqem, Edman och wid Eifbewviringg: reqem. Hazelins. Majoren wid Swea Artilleri Häsfeske, Kaptenen wid Swea Artilleri Wrangel. Majorerna wid Götha Artilleri Mörner och Lagererantz. Kapitenen wid