mätas efter norrmannens frofasta kärlek till fäderneslandet hang warma tillgifwenhet för E. M:t och def upp öjda ätt. i Så långt war man enig. Pluraliteten, bee stående af: H:tr J. Sverdrup, Ueland, Steen, O. A. Krogness, I. N. Krogness, Big, Enge och Danielsen, genomdref följande tillägg: Jnnewarande Storthing har till uppdrag, att för E. M:t tolfa de tanfar och fänslor, fom lifwa det folk, hwars ombud det är. Det skall wara G. M:ts och fommande Sterthings uppgift, att fullborda den del af författmngen, fom angår ordnandet af rifets råd, oh Storthinget hyser den förhoppningen, att den tidvunkt icke är aflägsen, då ett lojalt ech ständaftigt folks fräfmanden frola lonas med förs tjent framgång. Tillfullo ofwertygadt om alt E. M:t med of; delar den äsigten, att hwarje försöof från Swerges sida att träda emellan ferhandlingarne angående norska författningen är ett politiskt ingrepp, fom med kraft maste tillbakawisas af såwäl Norges konung fom Norges folk, — fan Storthins get icke godtänna, det G. M:ts statsräd i fina yttranden till G. M:t trott fig böra fästa afseende wid de fioenz ffa ständernas fordringar och frågan om revision af un onsförhållandena. Storthbuget fan ej beller dölja för fig, att det stora och answarsfulla i ställningar och förhållanden gjort ett fraftigare uppträdande af G. Mits statsrad önft: wärdt. — Minoriteten, bestående af U. A. Meczfeldt, Harbitz, Schweigaard, Aall, Bergh, Valstad och U. Sverdrup, föreslog följande: yftt bringa den del af författningen, fom afsåg ord: nandet af rifets råd, emot fin fulländatng, skall wara G. M:ts och fommande Storthings uppgift. och storthinget bhyjer det hopr, att den tidpunkt ej år aflägsen, då ett los jalt ech ständaftigt folks sträfwanden skola lenas med fram: gång. Sterthinget har för C. Vet tolfat de känsler, fom lijwa det folk, hvars ombnd det är. Det är tillfullo förs wissadt, att G. M:t med oss delar den eföränderliga mening, att bwarje försör till politiskt ungrerp (Overgrev) från swensk sida skall med styrfa tillbakawisas af Norges fonung såwäl fom af Nerges folk. SÅ långt de norska adressförfattarne — säger Göth. Hand. Tidn. Stliljaktige i afseende på uttalande af misstroendevotum mot den norska statsrådsafdelningen i Stockholm, åro de enige i att beklaga Swerges Overgreb. Hwil: fet år detta Overgreb? Har då ide fonungen haft full rått att wägra sanktion å ber sluet om Riksståthållareskapets upphäfwande? Ar ide iafen dermed i alldeles samma ställning fom förut? Hwad år det då för ett wåld fom blifwit begånget ? Jo, wåldet, Overgrebet, skulle wäl ligga deri, att Swerges representation wågat önskningswis hemstålla, det ingen förändring I nämnde angelägelägenhet mätte ske annat än i samband med en mera genomförd revision af Unionsfördraget, och att konungens swenske räd: gifware wågat förflara deras urpfanning wara att frågan om Rifsstäthallareskapet är of Ulnicnell natur. Se der Overgrebet. Se der den före målenhet å swensk sida, hwilken gifwit Norges press och Storthingsmedlemmar anledning att påftå, det Ewerges ständer satt sig på Norges tbron, o. s. w. Swerges stunder hafwa salltjå ide rött att frambära önskninqar till fin fos nung! Konungens swenske rådgifware hafwa alliså ide rått att utala hwad de, uppfattat såsom lags och rättsenligt! För Norges skuli stola wi upvoffra icke blott wår petitionsrätt, utan och wåra råttsprinciper. Anspraken äro modesta å Norges sida, men de äro fö I for stymen of förcgacade handlingar, att det ej bör förundra oss. 2 — S torkholrz-: erkänt fig hafwa tillgripit, med 18,730 att i brist af tillgång undergå 28 dy gelse wid watten och bröd samt dessute fästning. Derjemte dömdes ban, på Mi yrkande för horsbrott, till skiljs messa. — Wid Stockholms enstildta handti enings sammanträde d. 26 öfwerlemn föreningen till skråäddaremastaren C. P. ett dyrbart ankargängsur jemte widhäng dja af guld, äfwensom 300 rdr i speci ledningen till denna bedereskank war, att föreningens tacksambet och erfänfla till nell för sess mångåriga werksamhet i e kommunala befanningar. A — Landsorten. Malmö d. 3. Till firande af DD. fröning har i dag parad egt rum af lagda afdelningar utaf Konungens Hu mente och Smäålands Grenadierbataljo efter Regememsbefälhafwaren, Öfwerst ten Frih. W. Bennet gifwit en större J afton år feft:dal å Knutssalen. — Den första Maj war trafifen på gen här mycket liflig. Antalet af förk jetter wid stationen i Malmö och Lund till 2.349 och vå alla stationerna 1,64 fomften utgjorde 1,683 Rdr 60 öre. Fe anledningen till denna owanliga liflig önskan att få fe det carneval-fråämt, hwar denterna firade den 1 Maj. (Sn Ästad den 30 Avril. Kommiterade frågan bafwa nu med Civil Jngentörer Andersson i Norrkoping afslutadt Kom en fullständig Gaswerksanlaganing bär mor en summa ar 85,000 Ror Yemt. skall pördröjligen våbörjas och det bel nad wara färdigt den 1 inhndanse U A —?— Riksdagen. Gfonomiutskottets betänkande N:r 61 tillstyrs wudjaflig ofwerensstämmelje med K. Mets af pesition, angaende förändring i sättet for ntge presterskapets aflöning. följande förslag: 1:o. Presterstape ts inkomster fordelas sålunda, je tjenstgörande prestman erhåller en efter tjens embetealiggande lampad, anständig bergning. fom af en jorsamling utgå, eller mfomster, fom af bidrag från densamma, tillfalla def vresterska till anönande af annan förfamlingå prest anwar wål sådane medel, fom grunda fia na statsan arrenden af krenohemman ech lägeuheter, fom id sitads-beställen, i händelse ar befogenhet från en forsamling Ofwerfivttag eller alldeles indragas. d dock entast i det fall, då de icke äro presterskar framtid tillfö säkrade. 2:o. Presterskapets inkomster köra, utan att statswerket. i annan ordning du omedelbart ur d metborgarens bänder fomma rresterskapet till ac 3:o Cfter ferfattningens utfärdande skall re preslerskapets söneinfemster fre, få fort sig göra I tillämpning of regleringen widtaga i den mån låmrning, utan fornarmande of innehafwarens rå träda, saletes emilforligen wid förna intraffand letighet, eller, om derforinnan fasiställd pastore tien år gällande, få snart denna tid tilländagär tillämpung må eck tidigare intrada, derest en I ich dess nresterskapri onskan derom fig förena, inträffande pastersledighet, församlingen payrfar fonveutiens upphörande. 4:0. Lenereglering inem hwarje stift werfstå wis af en nämnd. hwars ordförande K. Vt a ar landshofting och byten täckies förordna, och fen Tomfavitlet och länets hushällningssällskap c om eller utom sig hwardera utfe en ledamet 2