funderingar Petter Nilsson. -— (Forts. fr. föreg. nr.) märkt såsom något besynnerul Lamoricitre, som för knappt illbaka var den rödaste repud ens blifvit en så afsvuren alla revolutioner, att han vill försvara påfven och hans ar och en som betänker, alt eon lemnat generalen tillåtelse, steg, och som derjemle nägot )oleons politik, såsom den hitkänd, bör icke förundra sig. tar Victor Emanuel, att han sin ärelystnad for långt och till Rom och Neapel, der blefve egent på den italienska halfon, Ida en motvigt mot den franska derför måste han stäfjas i sina svanden. Dessutom hvad ber sorundransvärdt ligger deruti republikan blir en legitimist. nerligheter äro icke sällsynta: ar det till i verlden. Det är rligare än att den ursinnige slöa dagar blir den girigaste gnien gammal drinkare blir en er alt en glädjeflicka blir det helgon, eller att den argaste den mest krypande konungah till allt hvad konungen gor, också tvärtemot sill folks mest de önskan, ropar sitt: lefve em vet om icke herrar Blanche, ller Rosenqvist, eller Mengel, ers Larsson eller andra storde liberala en dag kunna blifva s förnämste koryseer. Man g Johansson Boye, med hvar lanna inom Sverige, så har gan satt länga näsor på åtunier. Det visste man på forchelsifrarne skulle lida nederiga, men så totalt vågade ingen vet hurn kåmparne i de norska do alla sina krafter, begagatexiska knep: Aftonbladet ista norska artiklar med de fela som den norska sillen: I rysligt poetiska tal, men slaget förlorades. Man tänke luktorganer, som råcka från Oresund, från Norrköping till I säges all hr B:s näsa skall lång som den sorskäckliga ken stod upprilad i Illustrerad om blifvit funnen vid Bermuenliat hr Nilssons meddelade dvelenskaps-akademiens sista annat än en i dessa farvatten som hr B. sjelf sagt var hans norska frågans afgöraude ful, e den icke vara efter dess n säger ock all magister Sohltid norska frågan diskuterane skall hafva så ofta rifvit och hans hjessa blilvit allalt mannen har nu fsallmäne, nar en dag forändra sitt namn enär Aftonbladet under maamn blifvit så misskrediteradt. mest gripit magistrarne, är sbatsannonserna, ty det var och macislrarne skatta ändå e an allmänhelens vanest. asor lära också blifva förningen, då de många herrar, ett adelsdiplom, eller en dokommendörsband eller nagon se sig svikna i siva käraste De äro visst all beklaga, ske trösta sig med Jacob Årcha nästa gang.? I också något att tala om in; jag hade något at säga alister, som hafva en serskild vanner och en serskild ler. Men nagot bar redan uriren? sagt och mera kan säga en annan gång. Det illt förtonar sig. Na jemnom ik, och nasuistik?, politik ch låtom oss eladjas ät den J IMVUCTS Hu ecsltsttrustonne!, jom UDg: sunerade Osterrikes consessioner med afseende på Ungern, förllarar Jcurnal deg Dev., att man gör båäst uti att fe tiden an od) ide för snart balla leftal, ty bwarje gång en krisis ins trädt har man wisat Ungern slika lufiflort 1 pers spectif, men fnappast är den öfwer förr än de uppgått i röf. Fran Bertiu, Greiföwalde oc Breifenz berg i Pommern ha tul preusfifa deputerade fammaren inkommit tre petmoner ang. Slecvig, hwilfa innevålla en isrig uppmaning nil den preussiska regeringen om an komma det betryds ta Sleevig ull hjelp emot danska ingrepp. Enligt det sina telegram från Chambery bafe wa 131,144 röjtande bestamt sig för, oc 233 mot fullsauningen till Frankrike. Senator Lot: ty, regispeuren wid Comedien, fom en ants fransk correspondent kallar bonom, gat anledning af det lysande resul:talet i Torsdags afton en sstorormd banfett för 540 personer. Raturz ligtwis fortfar man att sortaljas forfarliga saker om detaetwang, fom Är utöfwatt på befolfningen. Det beter, att alla te bor gmåstare, som wero mot tillslummngen, fört före voterengen blef wo suspenderade genom ett tecaäct, fom gick ut på, att de pa grund af deras walbefanta fin nesftämning, frulle öfwerlemna sina functioner till communalradet silla en ny ortning war ine före. J det nordliga Savoyen skall finneskåme ngen warit alldetes sörtmiflad; men icke en nan) förtwislan funde gifwa Savoyardern med till att sölja deras hjertas bejelse — de gingo till urnan sasom den tull döden domde går till stupstocken, — och röstace för tillflumingen til Frankrife. Den poringisij Tercena arv der. Det pauas att ett spandt förhällande är råc dande emellan sejsar Narolcon och Bicior Es manuel, i det au den förnnämnde it en teles grafdepesch eller en egenhanden slrifwelse slall bafwa ålagt sonungen i Sardinien att under fin resa förbiga Romagnan. Grefwe Arese, tom o: tfar om wara medture, stall rondiinå bårutaf hafwa blifwit afsand tiu Parie. Ju rin bar ryftet wadt mycker missneje, i det man anser det sasom et felneg af rencringen, att den ide bar gjort Toscanas od) Legartonernas inlorroraton till benamdt wilfor tor afnaendet af Sovoven vd) Nizza. Om nu ipttet är sannt eder ej få bar likwal Viktor Emanucl Jorlangt sitt wistande 1 Toscana mil 14 dagar i sstallet ter ålta. Ryhes om Furst Miloschs afsättning är salskt. J Osterrife ar, genom en kejsertig förods ning af d. 27, den bestämmelsen uppbafd att uttandningar, jom druma nagon bandtering el ler bandtwerf od) fördenstull aro bosatta i fan: det, bebofwa blifva Oumerutkiska statens medbors gare. Genom en annan iejjlerlig anordning äs ro lofalregermnarna i Krafanu ech Cbernowitz upphafta. Bran talar I Wien om ati kejsaren skall re: sa utrikes pa längre td, och att erteherng Ferd. Waxtmilian emedlertid sfall utnaämnas iill res gent I kejsardömet. Ojwer Marsetlle bar ingatt underrättelser om ctt nytt necerlag öv Den engelsta marinen, på Peibofloden, bwilket wackt mycken sensaton i London, ehuru man annu ej anser tenna une dertattelse msmörtetlig. J de AHad fkretsar na ar man ense om ull ort Cigme do ch buron Gros sirafwanten slola wara atärga och att fienetilgheterna aler stola borja. Åralien. namn bur bliswit populärt och creditt i Frantreike sawal Te prem:erminislern, hertigen af Lamoricires förstaffat vafwen ny som i Belgien. Cardinal Amonelli sånes ba fallit brtydlegt i råfwens gunn. Hans Plus sasom flatsratör presivent bar intanus or kartinateri Vero. Dario di Barcelona innehaller flera ins tressanta btomstandigbeter wid Ortegas ex cunon i Tortola d. 18. Han wiste sig m det ber la taget mycket lugn, oc då man HH. 10 ro, . m. tillade bonom att ban slulle stjusas fi. 3e. m., JTwatadc ban: Der är bra tent! OM tat fsrambära titt sta en pernnon soppa, sem ban at meo arrsett:. DTa man ineddelate bos nom, att nunden war inne tope ban sig, under yarander Jag star beit ed) hallet tuu et tjenitl, unna herrar, utje maat c hu osmerrock od) med: följer. YHans gäng war er od) ide ett Drag föruncradeget hans ansig:e. Da ban intradde i cureen od) saåg den mango mennijlor som til: strommade, sade ban: Sar srårjarc sorcrog och få vt tolfet war wiLAne tall hans vande. Han tnåböjde för an böra fin dom lppläfas, olef derpå förd till eft anwijadt luälle, och sragade nu: Huru skall jog fälla mig? — Mid ans Prlval — Jn Å — af be ge ste ri til ur af Ni sty mi af bet Yr Ar san me len. tet S. ic Pa gar for ma Joll lin ros: skel för bul Ra ten nål Ga jun stef Bif si en J. dar rel lens Å. fore Len Brr Bre tönt ders ling for utfå ufga