Helsingborgs-Posten – 30 april 1860, sida 3

It, JOU LJUS fa Haviatursinfirumenter. is wägnar lärer general: land, grefwe Berg, wara eras Majestäters kröning. norska generalkonsulatet i alt införsel af råg till: ktifwit medgifwen för tiden ande Juni. — — — — ——— —— —— dsorten. n hafwa i är exvorterats spanmåäl, af diverse flag, och Febr. 10,027 T:r eller irs 15,048 T:reller 94, 802,4 28,907 T:r eller 182,107.8 53,981 T:r eller 340,080,3 ades tillsammans 852,506 135,000 tunnor, deraf uns derne 486,438 knbifsot. början ba inalles 61 fartyg fammare uttlarerat. (Sf. Tel.) 27. Bland andra pastas 148 medföljde ångfarlvget hamn, befunno fig äfwen er såwål från staden tom yggd, hwilla widare skola fwade land. (Korr.) 28. Kongl. Hofrätten Of: inge bar förordnat: Aus edt att f. o. m. d. 3 nåstinst. åf. Juni, samt vice HÅ erna att f. o. m. sistnämde ig. förwalta SHJåradol.semHoinge härader; Auskuli. F. o. m. d. 1 Maj tll ad. Häradah -embetet i Bråkne äradah. S. Appelquist att ss Meedelstads härads Somutas förwalta Håradsbh.s härad. fwo wid härwarande Mi lever eraminerade och guds sficergeramen Sergeanten riregewente F. ar Klerker. n: Fanjunkarne wid Sf. rih. F. Barnekow och G. antar wid Södra SM Inz ilh. von Bergen. (Sk. P.) . Nuttonåäriga vigan Elise )os qmeden D. Lundblad, Nönneä. Obdukitonen har n anmärfer att bennes far fig och bennes bror bängt sia. egesallen Dablin,Krycken stadens inwanare årligen , fått tö uton wård, lige rfwe i ett kyffe, fom faF talats ett af några YEO: begånget groft bedrå, er. blifwit bällen wid N. Nobo ren, bufaren Balder, maste erna å Ljungaskogs marknod , forn 15 a 16, bätre 10, dr rmt. — På marfnaden 208 44 1164 —e Cd Små funderingar af Pelter Nilsson. una Åtskilliga näsor hafva under första tredjedelen af detta redan så skiftesrika år blifvit mer än vanligt förlångda. Ilans helighet pälven, på S:t Petri stol, som tillförene ansåg sig så tvarsaker innehasvare af Petri arfvedel, har måst lemna den bästa godbiten ifrån sig, det herrliga Romagnan. IIvad hjelpte alla förmaningar, protester, varningar, hotelser? Mannen trodde väl i det längsta att Sardiniens Victor Emanuel icke skulle våga begå ell sädant helgerän, men, o fasa, han vågade det; han kom och tog det midt for hans helighets näsa. Det var den dyrbaraste ädelstenen, som föll från den påfliga tiaren. Och nu silter Pius den nionde der, och hans näsa har vuxit så längt, alt den räcker från Rom till Turin. I sin vrede slungade Pius sin hannstrale mot soremålet för sin heliga vrede, men strålen gick målet forbi, och hans helighets heliga nåsa blef ater forlangd in insinitum. Pius den nionde är icke någon Gregorius den sjunde, lika litet som Victor Emanuel är någon Henrik den sjerde. Man ler i våra dagar blott åt det pasliga bannlysningssormularet, äfven om det icke ar hallet i samma roliga ordalag som det Aftonbladet på god tro utgilvit sor det äkta. Då freden i villafranca förlidet år så plölsligt blef uppgjord mellan kejsarne af krankrike och Österrike sades det allmänt att kejsare Napoleon på förhand tillsorsakrat Victor Emanuel Lombardiet, mot det, att Sardinien skulle Jemna ifrån sig Savoyen och Nizza. Detta rykte dementerades af bäce heloch half-officiella tidningar från Paris. Ilandelserna utvecklade sig allt snabbare under sednare halsten af året, ett nytt år kom och Sardiniens konung fick mer än han vantat, icke blott Lombardiet, ulan afven Emilien, Toscana och kRomagnan. Då dukade åter upp det vederlagda ryktet om Savoyen oeh Nizza, det tog fart, men nu dementerades det icke från Paris, tvärtom det gjordes derifrån allt trovärdigare, och innan man hunnit säga något deremot var saken afgjord. Savoyens och Nizzas annexion med Frankrike var och blef en fait accompli?. Allt hade utvecklat sig så ledigt och naturligt, alldeles som hade det skolat så vara. Man hann icke ens alt blifva förvånad deröfver. Det är all spela sina kort fint. Numera är det ovedersagligt, alt denna annexion var uppgjord mellan kejsare Napoleon och Victor Emanuel långt fore italienska kriget, ja, kanske just var orsaken till detta krig. Savoyen och Nizza voro prinsessan Clothildas hemgift: pactum var uppgjordt om dessa provinser fore formålningen. Hemgiften var välicke stor, men man gifver så godt man har, och Napoleon den tredje visste nog hvartill den kunde duga, och nu sitter Frankrikes beherrskare der på sin thron och ?smiler saa smukkt? at de länga näsor Europas relingsplan, men försent. Affären var uppgjord och dermed punkt. Nog ville Times? nu efteråt försäkra oss, att England på förhand beredt sig på detta, och vill för ingen del erkänna sig vara öfverrumpladt. Om Napoleon den tredje, enligt sit löfte?, säger den stora tidningen, hade befriat Italien ända till Adriatiska hafvet och dragit sig tillbaka inom sina gränser, såsom han likaledes lofvat, så skulle den engelska allmänheten funnit sig — vi måste utsäga ordet — lurad. Hvar och en af oss skulle hafva känt med sig, alt han icke förmådde begripa saken. Ludvig Napoleon har handlat alldeles såsom vi hade väntat af honom, och nu kunna vi alla säga: Det kunde man förutse — det är honom alldeles likt. Vi kunna skratta åt det löjliga upptåg, som spelas med de små Savoyarderna, och vi kunna önska honom lycka till att hafva införlifvat Nizza och gjort Garibaldi till Fransman.? Den varda tidningen måste ursäkta tvillet på uppriktigheten i dessa ord. England är luradt, hvad det än må såga. Kejsar Napoleon har Ösverrumplat Englands politik och England skrattar icke rätt godt åt denna snäsa, churu man under en glädtig yta vill dölja sin harm. Ånnu har dock icke det italienska dramat spelats ut. Den skrattar bäst, som skrattar sist, och det torde blifva Englands lott, alt få skratta sist. Påstår man icke både i Österrike och Frankrike att det är England, som vprovocerat upproret på Sicilien! Tankom oss, att England en dag vannecleradev Sicilien med Malta, som ju redan är en g. engelsk besittning. Detta låter väl såsom ett paradox, men det torde kanske en dag blifva ett axiom. Hvilken snäsa må deticke blifva för Kejsare Napoleon? Eller om revolutionen i Neapel toger fart, och med de brännbara ämnen, som finnas på italienska halfon, hela halfon sattade eld och elden spridde sig genom Savoyen och Nizza intill Paris, hvem skulle då skratta bäst. Ben kan blifva sann, denna komiska tafla, som engelska tidningen Punch nyligen visat oss, de tre barslitna männen, han med den pälliga tiaren främst i tåten ach unga kung Bomba? sist, begifvande sig alla tre till England. (Forts.) — — Utlandet. Cfrer ett Madridertelegram meddelas en des taljerad berättelse om grefwe Montemolius och hans broders arrestering. Gendarmerict hade under natten omringat ett hus, hwari man förs modade prinsen war. Efter jåfänga tillsägelser att der skulle öppnas, banade en gendarm fig wågen genom ett fönster och träffade prinfarne pafläddå. Största delen af den franffa pressen fordrar att de skulle ställas för en allmän frigås rätt. Corresp. Autogr. förmenar att öfwer dem ej fommer något ant afgöras, förr Än ODornell kommit tillbafa, samt att fenaten femmer att fålla domen, — De matockanska befullmäktigade äro anlända till Tetuan, för att afgöra be räffande det definitiva fredsslutet. Fill östernifisk sinansminister är rifsrådet v. Plener utnämnd. Den aflidne Bruck hade tagit