Helsingborgs-Posten – 25 april 1860, sida 1

SDelsingborg d. 23 April. Nedanstående, af Posttidningen i halfofficiel wåg meddelade artikel, synes oss wara wärd att under narwarande förhallanden aftgifwa på : Ite allenast uti ålskilliga tidningar, utan ock, enligt hwad gardagens Aftonblad omförs maler, under en distusston mom et rifsstånd, har regeringen blifwit klandrad derföre, at frågan om en revisken af Swerges och Norges inbördes förhållanden skull blifwit genom ett beslut i swenskt jtatsråd på ebestamd tid uns danskjuten. Wi tillata of harwid till en början aumätfa, an just derjore alt uppskofwet skett för obestämd tid, kan detsamma blifwa huru fort fom belst, hwaremot der alltid måste fans na på regeringens answar, om uppfforwet blifs wer längre, du safens wigt och framgång nöds wåndig: påfalla. Jngen lärer wäl hafwa wåns tat, att elt förslag till reviderad föreningsakt slulle framläggas vi de bada rikenas representalionet före det nuwarande Storthingets emotsedta snara upplostming. 3 afla båndels ter har tegetingen saletes HD På sig tillress vis lets ständer och Sierehinger nasta gång fame mantråda, oc mid sadant förhållande lärer wal rit upptfer tör tÖ5oblicket wara i fig sjelf af miss die wigr Cb fon wal någon, med bithötande forballanten hemmastadd, paallwar wilia råfd, an tana tidrunk:en till amnets fore tagande nu war) inne, då man hittills ide för: nummit någon tost, som bestridt den i norska 0 och i eti slygölat af en ;ogst aftad förfaltare :Cmmande urpaift, Om sstuncsnämungen i Norge för nåwardade år sädan, att ingen norrman ss.aue Diana förmås an inträda i en lomi.e för revienefragans behandlande, och da man annu eaufwar i oltunnighet om ute gängen ar de erinto cttungar, hwarom for ithinge: nu öfwerläång. ? Då ettenyt förenings: fördrag icke larer fuana tillwagabringas utan norska folfe:s goda wilja vchb lamtycke, bjuder wål flokheten ott iäc tran Jwensk sida utjätta sig för ett säfert afflag, förr ån man ofwer:vgat sig, om icke genom wai af tid någon möj? lighet till en bältre utgång kunde winnas. Det är wisserligen sannt, att nu nämnda förhälflans den ide utgöra något hinder för öfwerlåggnins gar om detta ämne i sammansatt statsraåd; men äfwen för denna första behandling synes en gynsammare tid funna wäljas, ån det ögon: le