t och fom: kdon, un, br L.) o håför och 2 öre ation Önins frih. deln, wan titt: oms e af och gi ns ärda lifatill tännöfbande olta feta I af tifttligt And raft gått id i friilda UN el: da lan afaf Das alcitz ers 131 Upproret på Sicilien tyckes ide belt od) bål let wara båmpadt. Wäl beter det i telegram till 755. MN att upproret, efter en blodig fivid, är undertryckt i Palermo; men på samma gång förmåles att truppfsörstärfningar äro afsända och staden förklarad i belägringetillständ. J Meg: sina fortsara ännu oroligbeterna. Lanza, fom är wald till president i den tu: rinska nattonalförsamlingen, war regeringens kandidat. Hertigen af Rochesoucauld har skänkt åt påj: wen tolf refflade kanoner. Hamdelstraktaten emellan Frankrike och Eng: land år, såsom bekant år, trädd i full werts samhet i vet sistnämnda landet, och dock har den under sednare tiden stött på binder, hwws wid dess benående hotad. Enligt den 8 artifs len i traftaten skulle lapetpapper och papp funna införas i England emot en modererad afgift; men Gladstone öfwerträdde dess beftåme meljer och föreslog parlamemtet at tillåta fulls ständig tullfrihet, ide blott för tapetpapper och papp, utan för alla slags pappersforter. Uns derhuset git in härrå och först efteråt wisade Det fig, att der war något bristfälligt i traftas tens man hade från Gnglands sida haft ups märksamheten fästad pa den franska införfel: tullen, men glömt utförelseltullen, och det wisade fig nu, att uförseln af lumpor från öranfrike war förbjuden, Mwariges nom pappersfabrikanterna i de twå landen stulle komma i ett helt olika förhållande till hwarandra. Lord John Russell försäkrade, art den franska regeringen ämnade upphaäfwa in. försefforbudet, men det säg ej ut sasom skulle detta löfte infrias, och underhuset ingick, i avs ledning härutaf, med en adress till drottningen, alt om denna saf måtte blifwa inledda ytterli. gare underhandlingar med Frankrike. MRefultas tet häraf är ännu obekant, och man har skäl betwifla att det skall lyckas. Enligt sednase underrattelser från Vera Cruz är belagringen, efter fer darxars bombardemang, bwufrt gjorde ringa skara, uepbafwen, och M-iiramon brog sig ater tillbaka mot hufwudstaden. Fraukrike. Paris d. 9. Samtliga diviftonerna af den italtensta armeen bafwa erhallit marschordres att äterwända bem till Franirike. J gär har redan ett farit cctachement derifräån på Lyoners jerubanan bit anlandt. Erfebistopen i Paris bar befallt ala prester alt balla sorböner för den helige sadren. Cars dinal Plorsot uppmanar de iroente att ide ett ögonblick i fina böner plömma den belige fadren, mera förföljd oc otydligare nu än nås gonfin. General Dieu, fom särades wid Solserino, bar af fina såär aflicit. Srefive v. Monmnmolin bar genom Franfrife begifwit sig iill Spanien; han reste med franskt pass och är ännu icke uillfänga:agen. Den 8 Avril bar kejjaren lemnat offentlig andtens åt danska gesandten baron DuciuckHolmfeld cd är grerve Moltke Hwitfeldt. Asien. (Ostd. P.) Galentta d. 10 Mars. ÅKhan Bahacur Åyan bar blifwit dömd till döden ger nom bangnming, Underbafstraden i Röda hua wet ffall icparcras wid de abysinisiska fusterna. Sava d. 23 sj5ebr. Emellan den nye fonuns aen af Bon och ten houänc ska regeringen är en naftat alslutad. —— . TA — — —ö— — Rd tramsar eter re sme EA EE AR 02 rr rn — ———————— — — — —— — China. Houqkong d. 23 Febr. Ångjregatten ÅJmpericufe år med krigsmaterial afgängen till Sbangbae; fyra engelska frigeskepp hafwa af gått frän Shanghae till Peibomynningen. En tjenare bog den engelske befullmaktigade i Yeddo bar blifrit mördad. En amerikansk ängare slule d. I Febr, od en japanst ångare den 8 öcbr., afgå med den japansta gefandiffapspersonalen :ill Amerika. Shanghae d. 18 Febr. Den 15 hafwa alla frigeskepp afgått med undantag af Jmperieuse. Amerika. Newyork d. 29 Mars, Frän Boston berät tas angående ett Kuli myteri ombord på News Yorkerfartyget Norway. Då fartyget seglade frän Macao till Havana utbröt, på femte dagen, ett uppror ibland de ombord warande 1,000 Kulis, och det fom till srid, i bwilken 30 Kulis dödades och öfwer 90 biefwo fårade. Fällningen warade från ål. 6 vå aftonen till dagbrymingen följande morgonen. Kaptencn gaf, då friden upphörde, Kulis en timmes bes tänfetid, för aflemnandet af wapnen och botade, atti händelse aflemnandet ej ffedde mom utsatt tid, skulle masterna fällas, fartyget sattas i brand, od) ban sjelf taga båtar och provianten med fig, samt ofwerlemna dem ät deras öde. Dete ta werfade; de stackars mytarna fröpo till korset. De nyaste underrättetserna från Californien åro ännu gynnsamma med afseende på de nys upptäckta silfwerminorna, Washoeminorna, hi: få stracka fig 38 mil i långd wid statens nordwestra gräns. Uppständelsen ar, i söljd bäraf, stor och manga personer lemna Son Francisco, för att begifwa fig till de nya minorna, 300 mil derifrån aflägssna. Men men wil tro att bela historien är uppgjord af landspeculanter. Telcgra am mer. Samburg d. 13 April. Englands bank har sörböjt disconton till 5 pct. J tagens nr bes rättas af Times att olla i Palermo waran: de engländare den 5 dennes bafwa begifwit sig omdord i engelska fartyg, fom ligga der ibhwums nen. Neapel d. 7. J går egde en storartad des monstratton rum. 80,000 menniskor församlare sig på tullgatan under ropandet: Vefive cons fiunutonen! tom d. 11. Lamoriciere bar utfärdat en dagordre till de påfliga trupperna, hwari det beter: Han bar följt påfwens od) de djupt rörda kotrbolikernas uppmaningar och äter gripit till swardet. Cbristendomen är et cwilifanonens Hf. Revolutionen hotar uu Curopa, lif fom fordom Islam gjorde der. Han uppförs drar soldaterna att hafwa tillit ull den år dem anförtrodda faf, Handel och Sjöfart. London d. 13. Engelst pwele efterfrågad, 1 bögre än Måndageprifer. Urländsk ywetre fil la, samre flag 1 begre. Korn od) bwete fast. Amssterdam. Rag slut. slau, efter temligen liflig omsånning. Hwete oforandrad, stilla. Hambarg t. 13. Nigasm. 1993. London (3 MI 13 DE I st.; (t. S.) 13 Mt. 24 st. Dieconto 21 a 3J rer. Fond flau; fredubunfs afner 69; nationallän 57; nordtysta bankaktier 82J. Obligationer i vet nya swenska lånet fö pas tull 953. Köpenhamn d. 13. Hamkurg (f. S.) 200.