Article Image
arliv i Östergötland finnes, uti en knapphändiga domböcker, hwilka bid upptada högst elt halft ark Papper, ansakningsprotokoll och utslag — för mijgh och sittjande rått een Tjuf: ban såg ut fom een skjälm; althså hångja. re fan wäl ej ett protokoll och utslag ien detta beslut beropar fig likwäl på — ÅHan säg ut som en skjälm. Dets ock något och anger, hwarföre han ga, fom dömes: men i firmanen, fom råga, stär ide eng, att den Wtvoteras uwoterad derföre, att han såg ut iulist — en rojalist, eller något får wilket hade fått gålla fom skäl, hwad t. ir sagdt, endast för att, med eremhuruledes, ifrån den grå forntiden, jan att uppsätta ett beslut warit för id, man likwål iakitagit att deruti warpå beslutet sig grundade. waruti består skilnaden emellan den maktens beslut och den fonfitutionels 1 derutti — att den förras ej behöfs motiverade, men den sednares mås det. darföre? Jo! ty den despotiska mats bunden af några lagar, men den fonflis är Der, och måste stödja fina förfoganden Den förra sänder blott ett silkeöfnöre, ill straffa någon; den sednare binder ned silkessnöret, in de utförliga hands ruti skälen till straffdomen äro efter tt, beffrifne. O. s. w. r Oscar Andersson med sällskap wäns örnna angbat från Göteborg t. Malmö. i wärde ins:n i n:r 39 of Oresundspo. älskare af sanningen, så kunde han t bafwa blifwit öfwertygad om fans beten af, uppgiften i ett föreg. n:r af ig, alldenstund icke blott en, utan måns er funna intyga att förbållandet wid nossons räddning werkligen warit fås wi uppgifwit; han hade Då ide bes ben beskyllningen ban gör op för brift J, ätersalla på fig sjelf. Saledes, ic: bibringa insändaren en annan öfwer an endast för att, i händelse infändas wara en af arbetarna, wilja wi upps wi ide, med wär underrättelse om inssons lyckliga räddning genom br ren d:r Netzlers tillstädeswaro oc nwisning om bäma sättet att rädda , velat säga att ide arbetarna Ajörs ta, eller hwad de förmådde. Men da. nära nog begrafwen, kan befrias wåra belägenhet på flera sätt; sker rielse genom att afdraga lemmarna på i skulle sakerligen icke den räddade bafQt, ifall han kunde det, tacka fina ;r. U Stockholm. Artilleribefälbafware på Gotland är öfwerstelöjm. frib. dÅlbedypll. irgtemagiuteråseramen undergicks wid institutet d. 24 Mars af med. licens . O. C. Neyber, A. E. Goldkuhl I. Brisman. erstelöjtnanten m. m. O. M. v. Ficandt har aflidit i fit 64:de är. Han war innehafs ware af medaljen för tapperhet i fält och Carl Jobans-medaljen. — Lossen Äntonellos, bwilken numera för waras i cell å Längbolmen, uppför fig derftäs des lugnt och Mila, sedan ban fått fystelfätts ning — att lappa gamla fängkläder. — —— Landsorten. Landskrona d. 31. Den 29 d:s utdelades ur Holmska gäfwofonden belöningar till följans de tjenare, fom för längwarig oc) trogen tjenst ansägos deraf förtjente, nemligen: PBigan Ios hanna Pälsson, i tjenst vos Rådman Cronhaun, Karin Christoffersson, i tjenst hos mamsell Kjellman, Greta Nordström, fom warit i tjenst hos Apotbekare Österbaum, Kjersti Larsdotter, i tjenst hos Enfefru Rotboff, Ingar Dlodotter, i tjenst bog Enkefru Nilsson, Anna Nilsdotter, i ijenst hos Borgmästare Odmansson. (L. T.) Engelholm d. 30. Marknaden aynnades af wackert wåder, men war mindre talrikt besöft, omsättningen icke beller liflig. Feta orar gällde 300 rdr varet, dragoror 200 a 250, mjöllkor högst 100 rdr och ungnöt 40 a 60 rdr. Gpan: mälspriserna woro: bwete 20 a 21 rdr, råg 13 a 14, 2 rad. forn 12 a 13, Grad. 11, bafre Bi a 9) ror. — Åtskilliga slagomål förekommo. — Kopparslagaregesällen I. P. Blixt, fom skulle begifwa fig mor Hjernarp till fin bustiu, fanns fött. Fredag liggande död i ett dike i Rebbelberga. — Ett groft bedrägeri lärer nyligen blifwit begånget i Rya socken (anneren till Örkelljunga). En person sijaler bort ätkomsthandlingarne till ett godt hemman, hwilket egdes af en annan. Tjujwen köper för 500 rdr twå witinen, hwilka underslrifwa ett nytt köpebref, ywarigenom tjuf: wen blir egare till bemmanet. Ratte egaren erhöll kunskap om förhållandet fört ett par da: gar efter att föpchandlingarne blifwit Prejentes rade wid häradsrätten för erbållande af upp: bud. Affären tros dock komma art miftydag för bedragarne, hwilka skola wara ett par illa beryktade husarer och en annan demoraliscrad yngling. (Eng. T.) J Ystad gifwer fängaren Olin fonsert. Ghristianstad d. 28. Samtlige till detta län hörande Saltpeter-fjuderisWWerfmåftare od lärlingar äro mändagen den 23 nastf. April kl. 9 f. m. kallade att inställa sig i Glimminge by al Broby s:n för att för Or Kapt. od) Ridd. Ret zius förewisa säwäl fina antagningssedlar fom fontrafterna öfwer de salpeter fom tär foms mer att kokas. — Konungens Bef:bde har under d. 17 dennes bifallit att en s. f. torgdag, för omsätming af sädana landtmannaprodukter, med bwufa enligt författningarne en fri och obehindrad bans del är medgifwen, må bwarje helgfri Thorsdon inwid allmänna landswägen, å dertill besämd plats, ballas i Marklnada by af Oura Goins ge härad. (Sf. PD Warberg. J anledning af läneis busbällningosällstaps fartade beslut wid landtbruksmötet i Warberg sistlidne September manad att ans flå medel för en fiskare från lånet, fom i Boa bus län skulle taga närmare kännedom om fits tet att torka och insalta fisk, wälla tran med mera, bar nu fiskaren Anders Petter Stenberg i Nygård, Träslöfs socken, blifwit ursedd art för samma ändamål under 3:ne månader innewarande är uppehålla fig på siskläget Hellewiks strand å Oroust, Morlanda, foten; och är fone tvaft ingånget med en på samma fislläge boens de falteri-idfare, Per Petersson, om ersättning för Stenbergs underbäll m. m. under lärotiden, samt likaledes med Stenberg, fom utom sitt uns derbåll njuter fri resa och 1 ror imt för Hvar: je dag, för det ban emot lika förmåner om året under tre ärs tid skall meddela underwisning i ofwannämnde grenar af fifferibanterins gen på de hällen inom Halland, fom: hushålls ningssällskapet vonom anwisar, samt gratis lemna samma underwisning i den ort, der han är boende till fiskare och andre, fom önska taga närmar re kännedom om de förbättrade torfningds och inz faltnings-metoderna med mera. (W. T.) Sundswall den 7 Mars. J slogarne i når: beten af staden uppehälla sig för närwarande flera lappfamiljer, med deras renhjordar. Des: fa Swerges ur innewänare göra dagligen och talrifa besök bär i staden. J lördags inkommo till staden flera tappar medförande några täms da för renar, dragande acktjor efter fig, fällan: de kosan till torget, der snart en samling älfår dare infunno fig för att bese dessa wackra bjur. Detta besök foritsattes afden i Söndags, då tape parne med fina dragare, woro bär för art, mot en wis afgift, nägot stycke wåg Mjutfa äklystna personer. — Renen bar den egenskapen att springa raskt, men är dock ej utbällande på längden; då den I full sträckning sprungit cirka en fjerde: dels mil, nannar den twärt och wänder sig om, med bufwudet mot sin förswen, och om denne warit sträng i fin körning händer det ofta att renen med föra framfötter tilldelar den förre tem: ligen skarpa knuffningar etter sparkar. Då Hju ret stätt stilla en stund för att bläsa ut, börjar lappen få smäningom att tala wänligt med dju ret och ställa det på rätta wägen, hwarefter han fattar tömmen och kastar sig i i fin ackija, ger res nen en släng, bwarefter det brer utaf i full fåris er tills renen efter bebag stannar för att hwila o. s. w. Da renen bar sprungit ett stycke och börjat blifwa warm, låter han tungan stiga fram ur munnen, lik en wanlig jagtbund. — — — — — Miksdagen. — Nidderskaper och Adeln har i stsället för det af Efonomiuiskottet uppgjorda förslaget till underdanig skrifwelse i den norska frågan, antus gu ett af grefwe E. Sparre uppsatt. — Mnmimum i brånwinstillwerkningen är of ssänderna bestämd till 300 kannor Pr dyan. — Efonomiutskottet bar bifallit de af K. M:t föreslagna grunderna för reglering af prener: skupets löner. Usskottet anser regleringen böra ega rum öfwer bela iifet så fort fig göra låter, Enhälligbeten inom utskottet war ganska stor och presteständets ledamöter wisade den största bes redwilligbet att gå in vå den föreslagna fönes regleringen. Endasft kyrfod. Ternstrom lärer protessterat, men nedtystad)es af sina egna fåndg: famrater. — Konstitutionsutskottet har med 12 röster mot 11 beslutat den ändring ar 12 H rvifsdbaggords ningen, att vidd. och adeln skall wid rifsdar garne representeras af walda ledamöter. — ——— — —— Den uppgifna kongressen har återigen fom: mit på tapeten, och alla tyckas med begårlig: het gripa derefter, såsom det endaste medlet till WERE — —ö— 0h räddning ur de städse tilltagande förwedlin: garne. Enligt en Bernerdepesch till PIndev. Belge år det Frankrike sjelf, fom har wäckt förslaget härom. Äfwen har Frankrike anfett nödwändigt att lägga band på Schweitzes fri: giska ifwer genom att tillfredsställa förbund rådet en verbalnote, hwaruti förklaras, att om Schweitz tager militära förhållningsreglor, blijs wer Frankrike twunget att göra detsamma. En annan verbalnote har förbundsrådet erhällil från Sardinien, hwaruti förklaras, i anledning af Sdnveityg reclamationer, att det endas och allenast har att hålla fig till Frankrike. Då nu förbundsrådet beflutar att fordra sakens af görande på en fongref, synes det wara hopp om, att den diplomatiska konfliften ide kommer att leda till någon wapenkonslift. Thouvenel, heter det, har också hållit sit löfte till den fransle gesandten, och marskalk Vaillant har fått ordre att ide förlägga någon garnison i SaintIJu lien och Bonneville, hwilka höra till de neus traliserade distrikterne. Preussens swar på det franska cirkuläret skall hafwa anländt till Paris; det fall frafs tigt understödja Ochweigs fordringar, Englands swardepescher och förhandlingar i underhuset tyckes man i Paris icke widare be: kymra sig om. Traktaten angåcnde Savoyens och) Nizzas incorporation är, enligt ÅJourn. des Deb., notificerad i Paris den 27. General Goyon har utfärdat en sträng dogordre, i ans ledning af tumultet på S:t Josefsdagen. Ges neral Lanoriciere har rest till Rom, och det be: rättas alt han ämnar tillbjuda påfwen sin wärja. Den preussiska regeringen låter upprätta twå befästade i läger de på den westliga fusten af Rhen belägna provinser; det ena mid Cifel: bergen och det andra wid Denslaken. På bäda sidor skola betydliga truprcorpser samlas. Påfwen har säledes nu begagnat fig af den enda sista utwäg honom stod till buds, i det ban uttalat det stora kyrkans bann öfwer fienderna till hans werldsliga makt, och man får nu se hwad som härpå följer: om hans helighet härigenom komprometterat sig sjelf och fatholisismen, eller om medeltidens före ställningar om den påfliga bannlysningens kraft och betydelse skola Åter lefwa igen i wår tid. De italienska hwälfningarne få en ny, en religiös betydelse för alla folk, hwilka erkämm påfwen såsom sitt andliga öfwerhufwud, och anse fig behöfwa hjelpa honom i hand nöds ställda belagenhet. J Tyskland, Jrland och annorstädes har insamling skett af Peterdpen: ningat; också Franfrike är katolsk, fråga är om det fan undandraga sig inflytandet af de påfliga förhållningsreglorna. J hwarje hån: delse blir det intressant att få fe nva ftridås krafter framträda på den politiska werldens ffås deplats, wid sidan af diplomatien och de pars lamentariska förhandlingarne, hwilka i sista ins stancen appellera till refflade kanoner och andra skyddswapen. Få se hwilken makt det katholska öfwerhufwudets legioner af munkar, prester och bispar, med jufutter såsom genietrupper, äro i ständ att utöfwa under striden mot denna tidens kasla och indifferenta upplysning. Enligt en Bernerdepesch har förbundsrådet återigen erhållit en note från Thonvenel, som går ut på att lugna Schweitz med afsende på Savoyens incorporalion, och i den afsigten ci:

2 april 1860, sida 3

Thumbnail