ringen redogör för sina handlingar och ned den förklaringen, att den fann sig igod till att understödja det afgifna votum, församlingen betrakta fin uppgift säsom men då presidenten androg för nattes mlingen ett tacksägelsevotum till regerinz ronerateo ber af två medlemmar. Ulttlef dock slutligen att andragandet nässtan nigt antoqs och) församlingen förklarade upplöst, under uropet: Lefwe fonungen! if lord John Russell förclagda neaypolis iisiycken bakråfta de oroande rygtena om et i fenungariker begge Sicilierna. Så: i engelsta som den franska gesandten har es gjort förestållnigar bos den unge n, hwilfen framhärdar i fin blindhet och snart sar erfara följterna derutaf. en af Wolles ämnar, enligt Times, resa till Canada, och tillika se sig om n siällen. tyckes såsom skulle Schweitz stämma, opande röst i öknen, endast få spott och ll tad för fin frimodighet, i det grefwe 9. enligt ett telegram, endast erinrar Oftervife förgåfwes i fjol protesterade franffa truppernas transport från Gus Chambery, och den tranffa kejsaren bögorsäfrrar att han ide fan inläta sig på errilorial-soncessioner. Samtidigt härs fwa de omtwistade alpslutmingarna bes franska trupper, för att göra ett slut I. Marskalk Baillant wäntades d. 24 uppsla sitt hufwudqwarter i Gbambery ral dAutemarre installerar fig i Nizza. ka trupperna tros hafwa lemnat Nizza. 3 betrajftrar man redan Savoyen oth isom införlifwade med Frankrife. En ndent berättar att architekten Lefnel era till Nizza för att restaurera palattatt kejsarparet ämnar wälja till mir under sommaren Nizza i ftållet för n Frankutfe tager ersättning för filt de: Nalien, njuter Picmont frukterna af mensamma sträfwanden. Ricasoli hade weckan andiens för att meddela Victor I det toscanska votum och Hufftunungss blef underskrifwet. elska Öfwerhuset anmälde markis Nors re resolmioner beträffande den favovimn, hwilka gingo ut på att beswåra r, att såwäl ministeriet fom Parlamen: saknat de nödiga afiftyden, för att in i saken, emedan den blott warit oms brivatcorrespondencen mellan ftatsfefres och den engelska gesandten i Paris. rittiska regeringen bar afslutat ett fon: 0 Nöda hafss vd) indiffa telegraffome i fotio bwaraf den i 50 år garanterar 1 41 proc. årligen of en summa af 0 mmd st. Första aftelningen of trås Sult3 långs igenom Röda hafwet, år edlagd och begagnas. Den har twå tioner, mid Kossier vd Snakin. Mn: ingen, fom sträcker fig från Åden, oms abieng kust och öfwer det arabilta hafs kuterja, nåra intill Jndusflodens myn: ir äfwen färdig och skall i dessa dar rlemnas till allmänt begagnande. Den mellanstationer wid Mascat och vå en of Guria Muria öarne. Tredje en slall gå öfwer land till Galeutta, lliga sidogrenar, neml. mot Jndiens ch derifrån öfwer till Ceylon, o. s. w. ltills är färdigt bar kestat 733,764 Tyskland. en isohensa gränsen skrifwes af d. 6 Från fafer fälla wet man att ÖOfternågra weckor stall hafwa i Tyrolen dationefär af omsring 50 a 60.000 ilningarna äro bessutom fullitandigt TTJeseara ii imoer Kurin d. 21. d. 26 till Florenz. Monitören of d. 22 förklarar att Thouves nels cirkulär af den 13 till de makter, hwilka undertecknat Werertraktaten, bewisar att ut widgandet af Piemont gör gränsgarantierna till fördet för Frankrike nödwändiga. I cirkuläret puras: Ode i bänseende till nationaluetsideer eller för att uppnå naturliga gränser fullföljer Frankrike incorperationoplanen, utan blott säsom garanti för förhållanden, ywilka naturligtwis ic fe funna andras. Noten angifwer att Franks rife bar ingätt ett arrangemang med GSardini en, och att man hoppas makterna skola godfäns na grunderna till detta steg. Thouvenel bur ocså swarat på Schweitzs protess. Minifiern uttalar fin förundran öfwer det fått på Pwils ket Schweitz framträder, förnekar betydelsen of traftaten 1564. och later sörstå att neutralife: ringen af Chablais och Faucigny, som det war ullerkändt, snarare blifwit uttalad till gunst sör Savoyen än för Schweitz. Han berättigar der jemte stormafterna att pröfwa fiyutatronerna of 1815. Frankrife är williat tl ant ingå på en allmänlig eller i Schweitzislt inncese föres slaqen mecelwäg. Constitutionnet af d. 22 bekantgör att de fransta truppernas afmarsch från Lombardiet ics ke må anses sasom ert bewis på föld i förbållandet till Sardinien. Truppernas aftågande betyder en föreftående lösning och är ide når gon signal till nya förweckimgar. bwuka det kiäcmontefiska labinetets wistom defurom nog stall weta att förebygga. sramburg t. 24. London. J underhuset blef regeringen ålslilliga gånger interpellerad och angripen. Märklig är blort lord Nussells förllarmg, att det full wara sladligt för fratcs ljemtens mircesen, att offentliggöra regeringens swar på Thouvenels sista tepesche och fdnveits åernoten. Bern d. 23. Fördundsförsamlingen är, i ans ledning af den savoyiska frågan, sammankallad till nåsta Thorotag Nom d. 23. I gär egde demonstralioner rum all Garibaldis ara och ar benagenbeten för anslutnengen till Sardimten. På aftenen fams manstöfte follhopen oc) nenedarmerna, hwarwid 30 personer blefwo illa sarade. Shanghac d. 6 Febr. Jnfurrectionen i det nottliga Ehina gör sramsieg. Ganton d. 14 ebr. I Swatow bar em högst sörderslig collission cat rum emellan det engetftedinefiffa tullwäsendet od) engeista bans Prinsen of Carignan afgår delesartpg. Mornspoft will. weta att lejsar Napolcon bar lofwat general Duscur garantier angående Chablate. Neapel d. 20 t:6s. Konungen bar afress till Cem od saltequipagerna följa efter. Armeen bluwer concentrerad i Abruzzerna, och man törs safrar, att regeringen ämnar uistrifwa trupper mtd 40 års ålder. . Paris d. 24. Confitutionner säger, att Curoras bällning med hänseende til Sås pepen år an onse för nsifredoslalande; hittille bar Schweitz blo nedlagt protesut Paris och Engtand i Turm, bwilket gifwer åt tenna ins wåndning en nåra nog wänstaplig farafsär. Franfrike ämnar inslrånka sig ull att notificera mottagancct af tenna protest på samma sätt, som vet stedde mid införlinwandet af Krakau. Bera d. 22. Stora rådet i Bern bar ens stammigt beflutat förklara, an tet lifusom förs bundsradet anser frågan om den neutrala delen af. Savoyen för ev liisfräga, och an det Har fom Berns samtliga befolkning ar beredt på ett guwa Schweits ratngbeter det styrd fom sielfurreballelsen sordrar. Forduadsradet bar utfärdar ett cirfusär angående den Savohisska jragan till alla Cantoner. Handel och Sjöfart. Vörsprifer i Stockholm den 20 Mars (in leco). Hwele 18 a 23 Ror; Rag 13 a 13) Ror; Korn. 1i a 12 Ror; Hafta 8 Sa gi äro nu! tillsälle att lemna en mera detaljerad beskrifnag angående detta äfwentyr. i Efter fin förmälning med markisinnan Rais mondi är Garibaldi förswunnen ifrån den polis tiffa stideplaien. Han uppehaller fig med fin detta på den sardinsla ön Caprero. Han fåns ner fig djupt förolampad af att hafwa blifwit förd talom ljuset, och känner blott alltför wål att pans namn blifwit till föremål för atlöjet. Gerralens buftvu, fom nu jemte fin tilbedjas re ppehåller fig i Luzera, blef af wissa tids nimar prisad för fin dygd, men hennes gråbhå: vigt, blott alltför tätt upplågande brudgum has De Mott behöft förfraga fig hos fin tilfommans be swärfars grannar, för an erhålla nådig uns derättelse om damens moralitet, ywilken van wa i begrepp att iillbjuda fin band, Markis Raimondi säg gerna under äret 1848 öferrifista oficerare i sitt bänföranre fröna Ft nu. Han war ordets egentliga bemärkelse on bm vivant. Marfisinnan och bennes broder bide ett ömt förbållande emellan honom och en qvinna af lägre klassen att tacka för fin till: naro; sednare bar han af faderfärtef gifwit dem lguima räntigbeter. Den italienska revoluics ren förwandlade den lefnadsglade aristokraten till en sanatisk republifan och werksam anhängar re till Mazzini, bwilfen Han, såsom gäst, ofta emottog under setnare ären i sitt hem. Citer Milanos eröfring flyttade markifen tili Schwictz; sebnore begagnade ban sig af den kejserliga ams nesiten och äterwände till Fino. Tonen i bans bus war just ide egnad an befåna markifios nans moraliska grudsarser. De sina mwedorna före oafhängighetskrigets utbrott tillbragte bon i ett intimare forballande med Come Car roli från Bergamo, fom lifwal ide tyckies wa: ra benågen ingå aktenstap med fin alstarmna, för att förebygga ten wanära fom yhorade hen: nes ryfte, v Då fom Garwaldi ull Fino, omgifwen af fin bjellegloria och lofprisad fäsom förkampe för den italienska fribeten. Markisinnan förstod ide ailenast an fanga honom i fina nät, men förwärfwade sig änven, genom art öfwerbringa, med tara för fit lr, en wigtg depesch, ect are tigt kraf på bang tacksambet. Haz led ocksa saart est fullständigt nererlag i tärlekeus sma slkarmytolingar oc) fort derefter blef det bekant att ban bade förlofwat fig. Marfis Raimondt, fom war smickrad af att få Garibaldi till fin swarson, gat gerna fin wålsignelfe, och 300,000 gulden i bemgm. Hwad bwarje sjenare i Fino wifte, blef on bemligbet för Goribald. Prosten i Fino låt, twärtemot kyrlans lag, ofwertala fia av wiga den arfpäls wen bannlyste general Garibaldi. Wi bafwa I war iidning förut omtalat huru en officer af nationalgardet i Como upplyste Garibaldi om bang rruds förra lemadöförhäls landen, och wilja endan illagga ant deta sketde just på sjelywa bröllopedagen. Martis Rats mondi, fom fåg fina planer muplyckade, antog rolen af en förtörnad fader och förwiste von ren från sitt bus. Garibaldi förklarade att ban cj mera ansäg benne sasom fin bustru och efters slanfie hemgisten. Conte Caroli sprang ut ger nom ett fönfter och gasterna smögo fig, bwi: slande och fmålecnde, bwar iill fut. —— Upplösning på charaden i nr 36: Patrou. Upplösning på gåtan i nr 36: Hon war 36 och ban 48. Rattetlse. J förra n:ret, 2:dra sidan, 2:dra spalten ana. sammanträdet på rädbuset, får: huru, läs bhuruwida; samt å sista sidan, under utlandet, får: nonitorinm, läs: monitorium. Till saln: Nya Messina Apelfiner och Tis troner, hos CE. E. Hedsström. — SA — —— Sqvad brun till fär tum hög, är frän denna wanlig språ Högan böra tille liga wäg J. To den odödlige den af D. ner af J. J Berättelse a fattning, 1 Sung L Penntednins De Berättelse a Swenf utgifna af 1:a häftet,: Andra ärgå Hu efter D:r I Andra öfwe Bror Jona land. Lu Säfström, Mumbo Gi i en aft i efter Erif Frieri och Bayard o pa Hadoselb af Åug. Se G Acacia. Gi af Alfr. Ar Ierdr. 4 Lal Skan tecknade at Ijunggren. 4 rdr. för är 1860 På od) Sjön. L. Hol udgwne af Wortrå 75 öre. Lady Glar Germain. Lit! Åi:e 4:e häfte i praktisk un Curtman, ii 50 öre. og bendes G ter Theanloc I dr, 3 ar Br. Bloc med åtföljar Bengt ? sjunde uppl Å