Wienget, atmastotlit, Tttbayl, MM TA Ls fon, Nenelbladt, Paul Andersson, Anders Jons fon, Lekberg, Aug. Andersson, Heurlin, Uhr, Falf, Swenssen, Tjernlund, CE. A. Larssoa, Måns Månsson. utlandet. En af de twå brännande frågorna, som en sednare tid uteslutande förekommit i tidningarna, synes nu till en del ofg-ord, i det Victor Emanuel officielt har amagil Emiliens tlslut. mng. Farini bar meddelar bans sardmiska mit resultatet af voteringen, och sick till swar, att han antog den icke allenast beträffande Parma och Modena utan äfwen Romagnan. (Jag tror ide, anmärkte konungen, att jag derigenom brifter i den wördnad jag är skylbig fyrkans öfs werbufwud, od) jag är redo att wårna den 02 afbangigbei, fom är nödwändig för päfwens höga wardighet, samt till att bitraga till bans hofvallning och tillerfänna hans suveränitet. Emigt ett parisertelegram stola de franska frupperna, som utrymma Mellanitalien, besatta Savoyen. pafwens stora kyrkobann antages uteblifwa. Deremot bar dea heliga tadren sändt Ännu ett nonitorium til Turm, ywaruti han underrättar fonungen om, att bwarje förbindelse emellan dem för framtiden är afbruten, od) att han be jure om också ide ve facto är bannlyst, fedan han uppenbart brutit emot kyrkans lag. Man tror det stannar bärwid. 3 Nizza hafwa oroliga konflilter egt rum es mellan det nalienska och franska paritet, utan att euftoritcterna blandade fig deruti. Itales narna hafwa sändt en deputanon till Victor Ez manuel, för att bedja honom att han beldre wille förklara Nizza för en fristat än afsta den till Franfrike. Telegrammer. Hamburg den 21 Mars. Fran Paris meddelas: Sedan Österrike Iof wat ide angripa Sardinien, slulle fransmännen lemna Lomdardict och Rom. På Englands förfrågan angående Savoyen, förklarade Osternife, att det ämnade sluta fig till den engelska polittfen, om England wille förhindra både Sar voyens införlifwande och Mellanitaliens infors poralion; i motsati fall wille OÖsterrike ide blan: ta sig i något. Österrike wille icke förnya den diplomariska förbmdelsen med Piemont; Brenner, fom war bestämd till Turm, wänder tillbafa till Athen. Eurin d. 20. Negeringen bar emottagit en teputation från N:3za. Neapel d. 17. Vandtmilisen mobiliferas. D:o d. 19. Filangieri har fått fin demids sion oc) furn Cassaro har blifwit pPpremiermis nister. . Pom. Pofti af d. 21 förmåler enligt cn pariserdepesche, att det ej är sanning att Oe slerrile har slutat fig HU Schwitzis rroteft mot Savovens inkorporation. Milano d. 21. Den franska armeen har i dag börjat afmarchera tll Frankrike. 80:de res ementet går ofwer Susa, 2:a öfwer Nizza. — Den 22. 5 5 Paoris d. 21. Navoleon yttrade wid emots tagandet af derutationen att Savoyens eh Nizzas annexton war i bufwudsaken afgjord. Piemomts och berolfnengens samtycke till denna gräns rectificatton war uppnadd. Jnledda un: derhandlingar med de makter, Hyatfa underteds nat traftaten 1815, lara förwänta en gynsam pröfning af frågan, bog de flesta. Wänskapen för Schweitz bade nära nog förmått sejsaren att euwa löfte om en territorial concession, men sa snart han bade fått mera Savopyens obend: genbet för en celning bade ban nekar göra na: gon cencession. Kejsaren will vå allt fått föyd: da Sdwrigs intreesen. Bern d 21. Förbundsrådet bar sandt en note till de mafter, ywilfa undertecknat Wie nertraftaterna, för att beskydda Schweitz rät: ngbeter emot Frankrike. — — — (Jnsändt.) Wid en spatsertur förbi kyrkan i gar bemårfs tes, att de deromkring anlagde, hoppgifwande alleerne nu på wåren redan äro föremål för rn (1 — — äv