vu U1111—7 1 SVARS Fttstullstett tetgl och ånyo fastskruswad i wäggen. Westerwik d. 17. Frågan om gaslysning här i staden utgör nu en af dagens brännande, för att ide säga brinnande frågor. Jngenieur Milne, anläggare af gaswerk i Malmö m.fl. städer, fom hår i denna wecka tillbragt några dagar, har beräknat anlåggningsfoftnaden för ett gaswerk härstädes till 73,000 ror rvmt och förfåfrat att ett Engelskt bolag med lätthet fun: de anskaffas fom förskjuter summan, i i fall ftas den ide skulle wilja ikläda fig kostuaden för werkets anläggning, Kommittetade hafwa res dan för en tid sedan blifwit utsedde, för att öfwerlägga i detta ämne. (W. W.) A — Utlandet. Schweltz, denna lilla och käcka rexublik, bar genom fina gesandter i Turin och Paris för flarat att om incorporationen werkställes, anser det fig befriadt ifrån fin neutralitetsförbindelse. Dessuiom ämnar regeringen att uissälla en cirs fulärnote till sina gesandier i utlandet, för att underrätta Eurova om sin protest och uppfordrar det att understödja republiken. Föga bopp afe wes likwäl för att denna uprfordran skall efters fommas. Stormakterna förhålla fig passift. England oc) Preussen äro, enligt lord Russells förklaring, eniga; d. w. s. de ogilla saken och täta det wara nog dermed. Ryossland iyckes betrafta incorporationen med liknöjdhet, och broad Ofterz rife angår få berättar Morn. Chron., art grefwe Rechderg skall bafwa swarat Tord Loftus, da ban frågade honom huruledes Österrike vetrafks tade Savoyens incorporation med Frankrike. Midetes likasom England betraktade Vombar: diets med Picmont Voteringen i Toscana är nu slutad och en majoritet af öfwer 350,000 wäljande hafwa uttalat fig för tillsluningen till Sardinien. Anz gaende Jomagnaa underbandlag ännu emellan Paris oc) Turin. Den päfliga bannlygningsds bullan ligger färdig. Hans heligbet lärer icke företuga aften i egen person, utan läter en af fina cardinaler werfställa den. Manga frems lingar, isynnerhet engelsmän, äro anlända till Rom för att bewista detta sällsamma skädespel. Under det underhandlingarna äter öppnades emellan Marocko oc) Spanien har en ny fålts ning egt rum. Enligt ett Madriderblad blef det sponska lägret wid Tetuan, den 11, angri: pet af talrifa kabylswärmar; men de tillbafas slogos och förföljdes en half mild wåg af frans jorerna. Marockanernas förlust är efter wans ligbeten betydlig och spanjorernas ringa. Den ryska kejsaren bar utnämnt en commig: sion, för att undersöka huru bonde-emancipatio: nen bäst låter werkställa fig, oc gifwit order att provinserna slulle sända fina deputerade till Petersburg, för att lemna denna commission nödiga upplyeningar. En deputation är redan affärdad oc) en annan confererar för ögonblictet med commissionen. Depulotionen hade wid sin ankomst audiens hos kejsaren, fom begags nade tilljallet för art PÅ nytt uttala, buru myc tet den Hora reformen låg honom om bjertat. Furst Gortschakoffs helsotillständ har blifwit mycket betänkligt, under den sista tiden, och ryfs tet fäger att han will taga afsked. Cnligt IM. Pr. Jeit. har den preusfifa ge sandten i Sööpenhbamn, gebeimelegartonsrådet von Balau, fom för fin helsas skull uppehåller sig i Schweitz, sält befallning få fort fom möjligt äterwända iill fin post. Det wigtigaste aftstycket posten meddelar oss är Cardinal Amonellis swar på Thouvenels note, Detta wolyftiga aktstycke är dateradt Rom den 29 Februari och staldt till den pårs tige nuntien 1 Paris, msgre Sacconi. Det förnekar att den i Legationerna anwända polis tiska regime är stulden till Romagnolernas af fall, och förfäktar det pästäendet, att när den belige fadren afslar att emottaga den franfte kejsarens råd, få tvingad ban afwen dertill ar en bögre princip. Den helige fadren, med hänseende till reformer, bar sagt sig wilja gå in berpå, då de ide siredo emot hans samwete, od da de ice woro adliga för band underfåtares wäl. Om abdicaton, till en del, fan det udo ide lomma i fråga, och detta ide för werltoliga iniressens skull. Man skall deraf idfe funna ränta fred och lugn, wan twärtom en framtida oeninhet. Aktstycket drager dernast en påraltef emellan D:us VI och Pius TY och v op SSA) PR. 1ver IR NIE BTR losehs son, utan derföre att han är hans fon. Danmark. Den danske konstnären Nicolai Peter Nielsen blef den 19 ifrån Frue firfe förd till sitt fis sta hwilorum; ban åfföljdes af den tilftrömmans de sorgeskaran, hwarigenom alla ständ repre: senterades, ifrän fonungahuset ned till den lägste samballsmedlemmen; förlusten war också en werks lig nationalförlust, oc saledes lika for för als la. Sorgebogtiden öppnades med en choral, bwilken afsjöngs af den kongl. theaterns fån: pare, Litfet fördes till Fredrifsbergs fyrkogärd, der ban nu hwilar wid sidan of fin oförgätlis ga maka. Italien. Genua d. 11. Alla bandelsfartyg, hwilka här lågo utan last, hafwa afgått till Swarta hafwet för att lasta spannemal. De bärifrån till Novara afgångna trupper hafwa, dagen fös re fin afgång, erhällit berallning att ställa fina regementer på krigssot. Hit skickas för de frans ffa trupperna proviant, oc äfwen nya trupper anlända oupphörligen. — J Livoruno har ins gått befallning om att hålla milunarmagazin i beredstap för de franska trupperna. Kurin d. 12. Fanti har nyligen erhållit en utomordentlig credit. Kyrasfier:regementet Pics mont Reale, twå batterier artilleri od) twå bar taljoner bersaglieri hafwa afgätt nl Genua; ett infanteriregemente slulle komma. Telegrammer. Hamburg den 18 Mars. Puatrie of d. 17 förklarar, an Frankrife och Sardinien äro ense angående Savoyen, men med hänscende till Toecana är arvanges mang snart att förwama. Belgrad d. 17. Porten har erkänt furst Di loschs fon säsom efterträdare. Frän Wien beråttus ant den franska gefands ten bar underrättat den österrifiska regeringen, . att de franska trupperna snart skulle lemna Lombardiet, bwarjemte han af den Österrifiska re geringen fordrade försäkran om, alt ideantere ventionsprincipen ocksä framdeles skulle iakttagas. Grefwe Rechber har derpä swarar, att Osterrike sedan Villafrancafreden bar offrat alllför mycket för fredens bibebällande, för att nu åter berja fiendtliabeter. Dock wille ban göra Frankrike uppmärffamt på de piemontefifa sträfwandena, efter, att hafwa framkallat ett uppe vor i Venedig. Ölerrife ämnade etter ynersta förmåga förswara denna prowins. Odferver förklarar ryftet angående inrifeds mimstern Levis afgående från ministeriet, för falskt. — Den 19 Mars. Paris d. 18. Pafwen har hotat fonungen af Sardinien med ett fort fyrkans bann. Turin d. 18. Konungen har offictelt mots tagit Mellanitaliens oc) Romagnas iillslutning. Wien d. 19. Den franske gesandten mers delar utt Lombardtet snart skall utrymmas. 5D sterrike will saledes ute intervenera, men HE: wal förswara det Benetianska. Tiunes of dogens dato meddelar, enligt en Wienerdepesche, att ÖOsterrife will uttala sin emot hwarje fränkning af de genom traftaterna gifna Sweitziska neutralranigheter. — Den 20 Mars. J oöfwerbuset meddelas drottningens swar på adressen: Drottningen tillkännagifwer fin tills fredsställelse öfwer att parlamentet har lemnat samtycke till bandelstraktatens arslutande. Trof: taten skall beframja det wanskapliga förhäflans tet med Franfrile. J underhufet metdelade Kinglafe, alt han bar emottagit en depesch om, att municipalitetet i Nizza har röstat för en föres ning med Sardinien, eventuelt för att utgöra en sjelfständig stat, och att detta votum är ges nom en deputation afsändt till Turm. Kings lafe önskar, att regeringen i fit hvar På den Thouvenelska noten will fästa afseende wid detta votum. Ruesell swarar på Kinglafes inter: pellatton att regeringen ännu ide mottagit nos ten, jran Sweitz, angarnde Sapoyen; han ap rellerar tillika till husets lugna öfwerwäågande, på det regeringen må frit kunna rädsla om swaret tl Thouvenel. Den savoyska frågan rörer Europas intressen. Regeringen skall, da tid blifwer, rättfärdiga sitt förhällande. Newyork den 8. Ämerikamka soldater bafwa infallit i Briskolumbsa. J staden Bictoria ÅTr O A örpnns härmnof Har värseffse VEPPFI ERP — VV SEF SER PY ft -Arn) biliteter från Chambery är anländ till Paris i samma afseende. Det är ifynnerhet de Savoyiska embersmännen, fom äro wunna för Frankrike; allmogen tyckes wara passif och likgiltig, antinz gen den blifwer fransk eller sardinst. Handel och Sjöfart. Börspriser i Stockholm den 16 Mars (in loco). Hwete 12 a 22 ferdr; Näg 12 3z a 13 3 rdi; Korn 11 a 11 5 rdr; Hafra 8 a I ror, (i alla dessa artiklar fasta priser); Ars ter 15 a 17 idr; Bränwin, ny tillwerkning, 1: 35 öre, äldre tillwerkn. 1: 36 öre. På leverans: Råg pr 15 Juni 13: 75 (nor teras); Korn pr 15 Juni 12: 25 (noterad) 3 Bränwin pr 15 Juni 1: 28 (omsatt); pr Jus ni 1: 32 a 1: 31 (säljare); pr Juli 1: 34 (omsatt); pr Aug. 1: 36 Ia 1: 37 (föpare och såljare, något gjordt). Malmo d. 19. Spanmålsinköpspriserna för sistliden wecka aro uppgifna sålunda: 1 t:a Hwes te 130 skälp. Holländsk wigt 19 Rdr; Råg 124 skålp. 12 Jr 50 öre a 13 Rdr; 2.rad. Korn 110 skålp. 12 Rdr a 12 Rdr 50 öre; berad. Korn 104 skålp. 11 Ror a 11: 50 öre; Blandsåd 80 skälp. 8 Rdr 50 öre; Hafre 80 stålp. 8 Ror: Arter 12 a 14 Ror; Bränwin 1 Ror 12 öre a 1 Ror 14 öre pr kanna. Köpenhamu d. 20. Hamburg (k. S) 2003 pet. London 3 Md. 8 Ror 723 p., d:o k. S. 8 Ror 79 g. Disconto på inl. werlar 4 yet. Ob. Bco 3 pet. Prwafbankens Diss conto 4 pet. Swenska rifsgåldsfediar : köpare 473, säljare 48, Hamburger kurser d. 20. Paris 1924. Lons don (3 M.) 13 Mt. st. Dio (t. S.) 13 ME 21 st. Amsterdam 35, 80. Rifomynt 2003 a 3. Preuss. Thl. —. Fredor 10 Mk. 123 st. Dieconto 13 a 23 pet. Hambura d. 19. London. Consols 94 3. Engelsk hwete 1 fb. bögre. Utlländskt till en del I fb. bögre. Korn efterfrägadt tili fulla fis sta priser. For bönor oc) ärter fordrades lifuledes fitta priser. Hafre stilla. Amsssterdam. Raän iill terminer, 4 lägre, vins ga köplust. Paris. Rentes 67, 75. Hamburg d. 20. Spanmål oförändrad, men stilla. Kuffe fart. 4.000 säckar Laguayra fåls Des till 7 a 75. Fondbörsen matt. Credus aftier 601. Nononallän 563. Nordtyska BI. Sjöfartsunderrättelser: Vlissingen, 10 Mars. Swenska briggen Delphin, Linz de, fr. Antwerpen, t. Genua, hwilken fom bekant är was vit på grund på Xleot ech blifwit hit inbragt, har förs lorat roder od) lösföl, vd) skall inlägga i torrdeckan för att reparera m. m. Cowes, 11 Mars, Den i går från hafwet retourneras de sw. briggen Hjalmar, Nordverg, fr. Sautes, t. Altvz na, har fatt fockmasten bräckt och blifwit läck i sidorna. Är besigtigad och inbogjerad i hamnen och skall en del af lasten lessas. cette, 7 Mars. Princessan Gharlotte, Hagström, t. Köpenhamn, — Newcastle, 7 Mars. Under lastning: Jsola Bella, Jepssen, t. Rangcon. (iravesend, 10 Mars. Pazord, Pedersen, fr. Helfinge borg; ben 10. Jda, Söderberg, t. Batavia, — Deal, 12 Mars. Eliza, Holmberg, fr. Nio Janet ro, seglade t. Göteborg. — Liverpool, 10 Mars. Under lastning: Mas jor Garisund, Pettersson, t. Norrköping; förnt bestämd t. Hamburg och Harburg. — Sunderland, 10 Mars. Goos tbenburg, Porch, (Geteborg. Björck?) te Madras. — cadix, 27 Febr. Gsaias Tequer, Jönsson, Ir. Gibdrals tar. — å höjden af Gibraltar den 3 Mars. Norma, sweask brigg, styrande Westwart. — Ibrait, I Mars. Neve tun, Malmberg, t. England. London, 12 Mars. Clar.: Thor, Jepason, t. Shangz hae; Thor, Wilcken, t. Malmö. — Carditl, 10 Mars. Helene, Westerlund, t. Barcellona. — Liverpool, I Mars. Johannes, Lundgren, t. Cardiff. — Grangemouth, 11 Mars. (mannel, Danielsson, fr. Malmö, — Sunderland, (10 Mars. Hilda, Olin, t. Alicante; Göteborg, Bjorck, t. Madras. — Hartlepool, 10 Mars. Othello, Mattsson, t. Malmö, — Lissabon, 2 Mars. Norden, Hödert, t. Gardiff. — Gibraltar, 3 Mars. Clisabeth, Andersson, t. Censtantinopel. — Genua, 8 Mars. Polar stjernan, Swensson, fr. Cardiff. — Akyab, 23 Jannari. Gustaf, Berglund, fr. Bombay, — Charleston, 27 Febr. Indufteie, Olssen, t. Göteborg. Hwarichanda. Den bästa symaskin. (Ur Punch.) Den bä sta symaskinen en man kan ega är bans bustru. Den bebofwer blott ett wänligt ord för att fåt tas i rörelse, beböfwer fällan repareras, bullrar ganffa litet, oc) dammar ej ned föremålen om: frig fig; sedan den en gång kommit i rörelse, utan vrinsalta 2 — rn . 3 slinen år af fullfomligasle flag och att ingen bät. tre fan fås i werlden hwarken för färlef eler guld. Kortligen: ingen mans bem är fullkomligt, om det saknar en af dessa symaskiner. Negerftammarna wid öfra Nilen, yos hwils ka polygami är folffed, uppskatta damernas wär: de efter oxar och for. Wackra flickor betalas med 40 ända till 60 fi. boskapskreatur, men de äro också då köparens absoluta egendom. De gå fom annan lösegendom i arf till söner. Köps flutet utgör enda giftermalsceremonien. Till ialu: Srono-ffatte:Nufthåls:-hbemmanet N:o 5 Ysodeld mantal Fiellastorp, beläget uti Brundby socken, Luggude härad och Maimöhus lån, att genast få tillträdas. Hemmanets ä gorymd innehåller cirka 20 tl:d wäl bäfdad jord vå merglad botten, deraf 3:del, af ägorymden är merglad under sistl. 2:ne år. Abyggnaderna bes finnas i godt ständ, deraf ena längan är ny: uppförd förl. år, 45 aln. lång och 14 alnar bred, af grästen och Tegel i forswirke. Hur gade frefulanter torde ju förr def heldre häns wända fig antingen till ägaren of hemmanet Nils Nilsson i Fjellastorp eller och till under: tecknad, för att widare erbälla upplysningar om bemmanets beskaffenhet, med hwilfa äfwen bans del fan uppgöras. Betalningowilforen funna nägorlunda lämpad efter en reel föpured be: awämlighet. Fjellastorp i Mars 1860. Cfter anmodan Swen Jönsson. Skärjern att gagna till uH:odlingar; Siålade Stensläggor till billigt pris bod N. Aruhamu. För Confirmander. Hos undertecknad finnes till Salu fina Pfalm: böcker med Planscher, bundna i Sammet, Saffian och Engelskt Cloth. Aug. Alg. Karlson. Boende hos Bläckslagare Söderström wid Södra Storgatan. Upphittadt. Sistliden afton upphiltades å stadens torg ett silfwercylinderur; det fan återsäs bod polig: betjenten Johansson härstädes. Borttappaöt. Ett litet silfwerur borttappades Mändagen den 19 des i Helsingborg. Den råttsinnege upps hittaren torde mot nöjaktig wedergällning aflems ua dersamma i Torells bokhandel. J tjenst åstuudas. Pen 1 April en nykter och pålitlig kust eller stalldräng. Anwisning hår. Diweri e. Trädgårsdmylla fon få hämtas hos J. D. Schenck. 2— — —— — Annonfer från J. TorelPs Bokhandel. Af Salongbibliotheatr af swensk och utländsk romanlitteratur bar i dag 2:a bäftet utfommit, innehallande fortsäntnina ar Emaneipationvurmen, berättelse af Fru M. S. Schwartz. En Norsk Bondes förslag till nya grunder för föreningen mellan Swer: ge och Norge. Petition, till Norges 16 Storibing af Lars Heyer. Ofwerfättning från Nors stan, 25 öre. Union och Initet. Tal, bållet wid Göteborgs Kongl. Wetenskapsoch Witterbets.Samhälles årebögtid d. 14 Febr. 1860, af P. Wieselgren, 25 öre. i Till bankfrägan, af S. A. Hedlund, 50 öre. Huru kan Swerige bewara sin sjelsständigbet, 40 öre. Samtal för Barn öfwer stycken ur bibliska bi storien, af C. v. H., 5:e bäftet, 50 öre. De olika tänkande. En bild i en wår tids religiösa lif. Teckning of en lekman, 35 öre. J Hemnect.