0 : . . — — — Utlandet. Man will nu med wissbet weta, at de frans ffa trupperna ide sivola utrymma Mellanitalien. Den förmodan bestyrkes af sednaste underrätselser, att Frankrife och Savoyen bafwa något hemligt öfwerenekommit med bwarandra, och att det engelska ministeriet wälwilligt slutar ögat till. Wäl heter det ännu, att Frankrike forts farande, genom att hänwisa till den botande bullan, söker afväla Victor Emanuel ifrån att incorporera Romagna n; men Toscana ipckes man allaredan hafwa uvpgifwit och Romagnan följer nog med. Victor Emanuel skall bafwa wifat fin tadsambet med att siriftligen afgtfwa en förklaring, att ban redan afstän Nizza, och denna förklaring stall uppläsas för municipal lelerna innan man affordrar dem deras mes ning. Den allmänna voteringen, fom Frankrike fann få påträngande nödwändig i Mellanitalen, passar ide för Savoyen och Nizza. Under den 14 Mars telegraferades från Paris att vet tro ligen icke skall blifwa röstat om tillslutningen, utan alt Franfrife skall instränka sig till ott med en cirkulär underrätta stormagterna om incorporationen, oc att kejsaren i en AUtogTtas ferad strifwelse will meddela drottningen af Engs tand fina skäl derföre. De franska tidningarna belrafla ocfå incorporationen säsom afgjord, och pays känner fig få säker vå fin saf, att det lifasom tager ordet ifrån den allmänna vorerins gen. Bekraftas ofwannämnda telegram skulle det wara intressant fe buru de engelska mint ftrarna reda fig ur förlägenberen. Times, som todes hafwa förutsett hwad fom bända kulle, råder, pr telegraf, art man får finna fig i der fom ej fan undwitas, och bälla god min i DÅ liat spel, till och med vä Cavour allaredan låäti Curopa förstä, att det italienska fonungarifet ins nerligt gerna wil blifwa af med Italiens Irland. : Om Schweits protest hörer man ej något. Sardinien önskar VÄ ett wärdigt sätt belön de mån, bwars assistance isonnerbet deböfwes Farim desianeras såsom inrikesminister och Ni casol sasom bandetsminister; Nigras, fom Fal bafwa pjort fin sak förträffligt i Paris, blifwe befullmafnnad mimster mid det franska bofwet Stor gåsning råder i Piemont och Jtallen. Den engelsta estaderns ankomst till Neape bar wäckt inycken oro. Tillständet här teckna, med de swartaste färger, och det fer ut som re geringen i fin fruktan blifwit balftofig. Arre neringarna sortfara, bufwudstaden blir allt tom mare; alla fon funna flyfta begifwa fig derifrår J Venedig synes Österrife hafwa beredt si vå alla eventualneter. Besättningen i Mantu uppgår ull 12,000 man, betydligt artilleruna serial bar inträffot, fästningswerken förbättrad Enligt en Madrwercorrespondance lärer e ordwerling egt rum i anledning af ODonnel förklaring: att Svanien ämnar behälla Tetuar Man pastär att Svpanien nedstämt fina preter tioner, att den will lära fig nöja med Rabe eler någon annan bamn, ist. f. Tetuan. Morn. Herald förmäler, att inrikesminister Vewis bar ingifwu fin temission; Press b sednar budgeten såsom moitif till detta stes Twningarna för den 17 uttala sig med bekyn mer om framtiden. Morn. Post berättar att Savoyen och Niz; ssulle aftradas ull Frankrife genom en specia traktat emellan Frankrike och Sardinien, hwa etter Franfrike ämnar tillfråga befolkningen, o den föredrager nlslutningen till Frankrike ell sjelsåndigbet. I förra fallet fule resultat meddelas stormakterna; i sista fallet skulle S voyen blifva en cafhångig fat. Frankrike w i intet fall samtycka till art Sardinien behåll Alppassen. J Pesth försökte 200 sludemter en demonstr tion emot regeringen. Flera arresterades; fö söf att befria dem förhindrades af militär: od) bärunder särades några, Den öfriga b folfmngen deltog ej i rörelsen. Telegram mer. Hamburg den 15 Mars. Madrid d. 14. ODonnel har På begärs