Ae M. har fassställt riks markegångspriset för innewarande är å spanmål, hälften råg och hälften forn, till 4 rdr 85 öre för en fubiffot samt 11 rdr 65 öre för 6,, fubiffor eller en lunna, att lända till efterrättelse wid de beråfs ningar, som skola grundas på rifsmarfegång, dod utan rubbning af de genom rifets släver särskildt bestämda medelpris å den under wisfa penningelönet inbegripna spanmål. J bokhandeln har ukommit Statiftiff Kar: ta, tillborande jermvägstommittieng Be: tänkande är 1859.7 Detta särdeles intrestanz ta arbete omfattar 13 stora kartblad, på brvils ta genom särsktid färgläggning och andra bes tedningsfätt angifwas de trakter, fom prod: cera spanmäl dels öfwer eget behof, dels mots jwarande behofwet och dets i få ringa mångd att spanmåletillförsel behöfwes, samt de trafter, fom sakna skog till eget behof; widare betecknas beloppet af bruten jernmalm i bestämdai diftrifter, masungnar med deras årliga tacfjernstills werkning, segelbara sjöar och wattendrag, sjoat fom genom jernwäg äro förenude med fegelbas ra watten, sjöar fom äro föreslagna att genom fanaler eller jernwägar förenas med förut de: gelbara wanen, för trafif öppnade, under bygg nad watande och af kommitsen föreslagna ttams banor; bibanor; för tra sik öppnade privata banor med lika fvärwidd fom stambanorna; och fmårre enskilda jernbanor. — Detta uppz tages på de tolf kartbladen och på det 13:de är landet afdeladt i quadratmil, hwarest med fars stilda färger år betecknadt hur stor folkmäångd fom finnes på hwarje särskild quadratmil, hvars jemte jernwägsnäter ligger tydligt utstafadt öfs wer det hela. Utom allt detta sinnes i fans terna of dessa kartor en mångd upplysande sifferuppgifter i statistiskt hänseende. — Det he: la år eli statistiskt och kartografiskt mästerstycke och bär wittne om det noggranna och widlyfs tiga arbete, fom jermvågsfommiteen urfört. Hwad det tefniffa beträffar år detsamma näget med det bästa som den litografiska pressen i wårt land åstadkommit. J Halmstadsbladet för den 8 läses: Enligt hu från hufwudstaden ankomna enz stildta underrättelser lärer Amiral Virgin, fom blijwit predestinerad till Landshöfding hår iläs net, ej fomma att emottaga detta förtroendes embete, utan hafwa sådana förändrade förhåls landen uppstått, au wi få en annan Höfding, säsom Grefwe P. A. Lewenhaupts efterträdare. Hwem denna blir, år ännu ej bestamdd, UpfalasRoften ger nu bekräftelse åt uppgifs ten om försaljningen af Stjernsunds egendom i Nerike. Prins August skall nemligen, mot en summa ar 500.000 rer, forsält densamma till örufspatron Gassel, fom samiidigt till enfefris hertinnan Tamm mot en föpesumma af 170,000 ror forsält fin i närheten af Upsala belagna egendom Hallqued. Förändrade tullstämmelser. K. Kommerds follegium sungor, att tullfriheten för swenska stäwaror och tullnedsatmingen för jern I Ulges rien hädanelter upphöra samt att för berorda artiklar i koloniens hamnar hädanefter komma att erlåggas enahanda afgifter, som för des sammas införsel i Frankrife äro stadgade. ———— gedig tjenst. En rådmansdeställning i Carlsfrona annonseras till ansökning ledig. Wid eldswådan i Stawanger lär, bland annat, 50,000 tunnor sill blifpi lågornas rof. 216 hus lära nedbrunnit och 2000 inwånare blifwit huswilla. Brandförsäkringswärdet upps gifwes till 220,000 specier. Regeriugen har förklarat, att sedan en sådan indelning af domsagorna numera blifvit fatt ställd, att någon widare ändring deri ej för närwarande år påkallad, skall den genom kgl. brefwet den 23 Mars 1847 Hofrätterna meds delade föreskrift, att kungörelserna om lediga Håradshöfdengstjenster böra innefatta förbehåll om blifwande ny domsagereglering, hädanefter förfalla. Det nya jeruwägslänet. Riksgäldskontorets fullmäktige tillkännagifwa att sedan K. M:t gillat och fastställt ständernas beslut om uUpps tagande af en fonderadt amorteringålän, mots swarande 25 millioner med tillägg af upplås ningskostnaderna och mor fiwenffa ftatsobligatios ner, lydande på utländskt mynt och utfärdade på utländskt spräk, så må anbud, innefattande bestämda wilkor för öfwertagandet af ifrågas warande lån, hwari Rifäbanken kommer att deltaga med 4 millioner Rdr., till fullmaftige skyndsamlingen inlemnas. Statslånefonden. J memorial N:o 18, med förslag till förenande föreskrister angående förs walmmgen och utlåningen af statslånefondens medel, hemställer Banfosuffotret bland annat, att Rifets Ständers Bank äfwen hädanefter skall förwalta dessa medel och fördela dem mel lan bankens länedistrifter; att ränta oc Promis sion skola blifwa oförändrade intill 1860 ärs slut, men att från 1861 ärs början prowilics nen skall upphöra och räntan blifwa denfams ma, fom gäller för handels-och näringsdiskontens utläningar och diskonteringar; att lån bör ra företrädeswis lemnas mot säkerhet af inteckningar i fast egendom eller af förskrifn ingar, fom utjärdas ar föreningar med gemensam ans swarighet eller af i säfert i förwar nedsarra mas ror, fom antingen äro inom landet fabricerade, Ulom spirituösa drycker, efter utgöra råamnen för inhemsta waruförådlingen, åfwensom falupps lag; att af statslänefondens återstående medel 9 millioner, skola 3 millioner indragas för att till Rikgäldsfontoret levereras wid början af Juni mänad 1860 samt en lika summa under ären 1861 och) 1862, sålunda att 750,000 Nor. under sistnämnde twå är till Ritsgåldskontoret aflemnas wid slutet af hwar tredje månad, med råättighet för fullmägtige att med Rifsgålskonret öfwerenskomma om Andra terminer, om får dant är fördelaftigt för de båda werken; allt detta under förutsättning att Nifsgåldskontoret tillhandahåller Banken nödig walua för full görande af de utländska liqwiderna. (Till det: ta ändamål skola såsom befant I millioner af det nya jernwägslånet anwändas. Dessa lis awider skola werfftållag den 15 Juni 1860 men tre millioner den 15 Sept. med tre och den 15 Dec. s. å. med ytterligare tre millioner. (P. T.) Wid det engelska gcografiska sällskapets sista jammankomst npplästes en af hr Charles Andersson författad skrifwelse om Afrika, hwil ken bekräftar upptäckten af en flod, rinnande från öster, under 17:de graden 30 minuters sydlig latitud och 19:de graden ostlig longitud. På presidentens framställan till sir George Grey ätt få höra hang tanke om wigten af fomniu nifation med hr Andersson, förklarade fir Grey det han ansåg den för högst wigtig ach uttryds te derjemte den förhoppning, att de gjorda forffe ningarne skulle hafwa betydande refultater. Korwetten Najaden. Chefen kapten Eks man rapporterar den 23 och 29 Februari från Malta, att han dit antände förstnämnde dag, efter en stormig vw längfam resa från Alerans dria, hwarifrän afseglingen skedde redan den 4 Februari. Den 14 bade korwetten Naja:r den i grannskapet af Kap Matapan ånyo fame manträffat med norska korwetten Otnen, fom jafande beswarade telegraferad fråga om allt stod mål till ombord. Resan från Alerandria till Malta hade wuz rit beswärlig och stormig. Owanligt härdt wås der hade herrskat i hela den trakten af Medel: hafwet. J Alerandrias hamn hade engelska örlogstransportfarmget Himalava drifwit för 3 ankare och warit i fara an gå i land. Af slera postångbätar, som skulle afgå, utlöpte blott en, men denne måste snart återwånda med brådt roder. Till Malta hade inkommit en mångd handelsfartyg, fom mistat master, stänger eller rår, och för tillfället lågo der ide mindre än 42 fartyg i hafweri. Cn swår ångbår hade på wåg till England sjunkit utanför Gozo och derwid endast 16 personer blifwit räddade. Wid ankomsten till Matta saluterade forwetten fästningen och amiral Fanshawes flagg iamt erhöll swar. Amiral Fanschawe hade, under föregående wecka, med skeppen Mar borough, Orion, Neptun, Ermvurh, Cresjy, 6we far och Vicier Emahuel samt angforwetten (Sadmus, onländt från Gibraltar, på hwars redd han lemnat den öfriga delen ar den under hang befål stående flotta. Samtidigt med MNajaden ankom amiral Mundy med fit flaggs skepp Hannibat? från Corju. Angfregalien Jerrible hade inkemmit något tidigare. Valettas fästningswerk förökas och förtärs fas alljjemt. J stället för de der förut befints liga smärre kanoner, förses en stor del werk med 10 tums och 7 34 tums bombkanoner. Gars nisonen utgöres af wid pass 7,000 man. Till hamnens umwidgande äro anslagne 40,000 p. ft. Ufwen i Malta hade kapten Ekman blifwtt anmodad att medla emellan befålhafwaren och besäuningen å ett handelsfartyg. Ovrdningars ne å detta fartyg, barkskeppet MNorrland, fapten Nylander, hade gåt temligen långt och kapten Ekman befarade fig ide funna lyckas bilägga de uppkomna iwistigheterna. Enär dylika twister, förorsakande tidsusdrägt och ofåfers ber för fartygen, twifwelsutan skada det rykte för ordning och det anseende swenska fariyg egt och ega i utlandet, få ansåg kapten Efman de upprepade fallen deraf påkalla den största uppe enärksamhet. Korwetten Lagerbjelfe hade anländt till Malta den 27 Febeuari. Helfotilftånder å fors wetterna war godt. Götedorgs bidrag till kröningen. Afwen industrien i Götebdorg skall bidraga at guwa glans åt cen tillstundande fröningen i bufwudstaden. Or G. F. Brock derstädes har nemligen fött tupps drag att förfärdiga de handskar, bwilka under kröningen skola begagnas af deras majestäter. Hancskarne, bwilka warit under arbete sedan ett var weckor od) ännu Hå en månad ej tros blifs wa färdige äro långa fragbandskar. De förfärdiga afffnaste bwila gersinn och förses med rita guldbroderier. OÖfwanvpå hwarje handske broderas en gyllene frona, i hwilfen äro infattade 26 äfs ta verlor, levererade af juveleraren C. Teng. stedt derstädes. — D. M. fonungen och drott ningen samt prinsessan Eugenie bafwa under flera ar anwändt br Brock såsom bandfileverans tör, sedan D. M. under ett befök för några år tillbafa fommit i tillfälle oct finna, det br Brocks tillwerfningar woro fullt jemförliga med de bås sta uttändffa. (G. P.) AAAAAAAAAA—— Små funderingar af Petter Nilsson. (Foris. För att ännu nägot dröja wid den n orsta frågan, få har ?Aftondladetr? fli tit ondt för fin omfadling?. Magister Sohlman har wridit fig fom en orm i en myrstack. Men hwad ?Aftonbladet, wunnit härpå, möjligen sympathier i Norr rige, få att man der säges å ftorthinger ämna votera en äreskänk till Aftonblac dets redaktien för def wälförhällande, ic: fe har det fora bladet wunnit swenska folket på fin sida. Och hade Aftonbla: det? kommit fram med dessa omfadla: de? tankar före prenumerationsfisket, skulle det nog hafwa förlorat ett tufens tal af fina prenumeranter. Man bör dock lägga på minnet till näfta prenu: merationstid huru oswenskt oc) opålits ligt det stora bladet wisar fig, när det gäller att bewara fosterlandets rätt. Der emot målte man wara både Nya Dags ligt Allehanda? oc andra tidningar färs deles tacksam, att de oförskräckt och öps pet sagt ut flertalets innersta tanke, äfr wen om man önskat något mindre: het: sighet i striden. Will man höra något rätt braskande i diskussionswäg, få må man följa öf: werläggningarne inom det wällofliga bors gareständet. Minnoms hr Trägärds blomsterspräk i den Wallenbergska fompe tensfrågan; hwad är doc naturligare än att blomster wexa i en trägård? Hörom så hr Blanche under diskussionen om första hufwudtiteln. Den ena dagen ger mannen å Odcontheatern en lysande fest, hwilken kostar flera tusen rikösdaler, fans ste hälften af hwad hr BL will att hers tigen af Dalarna skall lefwa på om år ret, och den andra dagen beskrifwer han få poetistt ställningen inom de ?afläg8e na malmarnes tomter?. Han säger sig