da efter de mognaste öfwerläggningar, och att dessa förslag slulle försona Jtaliens iniressen med Europas fordringar, och blifwa en lösning, lämvligast att grunda en waraktig fred. Cavonr våftår att det år föga troligt att den af befotf: ningen walda styrelsen will påtaga sig anfvar ret för ett sädant steg, men att den anser fig ffyltig, i enligdet med fjerde engelffa förflanet, att försraga sia hos narionen, och wälja den allmänna och directa bestämmelsen. Hwad ans går idten om vicariatet i Romagnven, hwari genom den romersta Curie omedelbart skulle jomma att inwerka på den inre förwaltningen, så förklarar Cavour att besolkningen blott med wåld fan twingas art gå in derpå; ty wid ett folkets afgörande härom skall detta arrangemang fnappt winna en enda rött. Dessutom will Paj wen ide gå in derpå, emedan han anser vet leda till skadliga confeqvenier för de religiösa od) moraliska föreskrifterna, baröfver han anser fia hafwa rätt art waka. Detrkan derföre wu: ro möjligt om Farini uraktlater att omtala vi: cariatostken, i der förslag ban ämnar läta ar göra öfwer; men, önskar franska regeringen det, sa will han wisst med nöje upptaga den. Cyuz vu äsigten än må wara 1 Toscana, Parma, Modena och Romagnaen will Sardinien odcs tingadt gå in derpå; men ustala provinserna Det sasom fin fasta oc oryggliga wilja, art sluta sig ull Priemont, få funna wi icke langre motstå denna önskan; till oc) med om wi wisja Det, funna wi der ide. Om ett miasstermm ulldafaw:sar en äsigt, grundad vå folkets ves slu om Toscanas tillslatning, skulle der snart nortas genom ett allmant förkastelsevotum. Den tongi. regeringen skulle adraga sig e:t nort anhvar, om den i förwåg gick in på nuflunmns gen, oc de bestämda förflaringarna I THOnve nels depesch till Talleyrand, öka i bög ara den fara detta steg fan medföra. Ryggar den, der oaftadt, tillbaka derfore, få sker Det I den otwertogelse, an icke allena fabinetret utan äte wen fonungen sieli skulle förlora allt moraliskt unjeende i Jtalien, genom utt afslä den To3I: canska fordringen od) troligtwis anse sig för trammden twungen till en wäldsregering. Pelore an att konungen och bans regering skulle blottHälla det nya räny:Jödelsewerket, för bwilfer Franfrife ajort få norsinnade uppoffringar, sor an mmmyckas, bör Det iföljd af bedrens tur: dringar och i bela deras lands intresse uisanna fig för de farligaste wanskligheter. Cavour säger sin nu boppas, att den franffa regeringen skall förta de skal, hwilka förmalt Italien att handla få, och rättfärdiga Jtalien för de binder fom uppresa fig emot det frauska förslager; äfwen anmårker han angående att Toscana äterfick dess antonomi, skulle det, ijall en möjtia anslutnina ar Mellanitalien egde rum, blifwa en provins som mest skulle ge styrka ar der conservatift liberata elementet. Nagon fara och migballigbet för den utlantska pelut:len i anternina ar Toscanas anslutning, bwuket Tbouvenel i sin depesch befarar, tror ide Gar vour: friur wald furme — det skulle blsywa Its ka få illa ansedtm i Wien od) framkalla Ännu flera invandmngar i St Petersburg od) Beers un, än om Bictor Emanuel förenade fina ftater med Toccana. Hårpå anföres de sarliga fsöliderna of Torcanas autonomi. — Dereschen sla-ar med den anmodan till sardinska gelands fen att ban wille förelasa den för br de Thou: venel oc ge bönom en afskrift deraf. Metssäåndet fom moter bod den engelssa ver germgen emot Savoyens incorporation både I parlamemct od) a otplomansk wag bar mom Ten franska pressen ttrammanat starka ulfall emot England od fiera tidningar anje en atlic ance emellan de vvå tanden för omöjlig, IJvur: nal deg Detats dock undantaget, hwilfen tros ligen ar af samma asigt fom Bright, enär ban sager att Savoven beldre må gå förloradt än att Frankrife od England blefwo inweckloce i elt frin, och den offentliga meningen lärer was ra den samma fom utalas ä Brigbto sida. Danmark. Den nye mininern för hertigdömet Slesvig, fammarherre Wolsbagen, hwars portfölj dhis wit imeremistisit förwaltad af finansministern, prof. Fenger, bar ärerwåndt tran urlander och sjeli ofweriagit fin porsölj. Efter besämmetse blef den bholtemsdauens burgska safen, den 8 d:s, företagen i den tyska förbundsförsamlinaen. Den kongtl. gesandten (At fåra AH HrdHHFTHOIIKE en UY HOAAA affUnrt.