Helsingborgs-Posten – 17 februari 1860, sida 1

Korrespondens. Qwinnans emancipation har länge utgjort ämnet för både tal och skrift och nu sednast blifwit föremål för rifsdagsförhandlingar. Tet år onckligt, att qwinnans ställning inom fans hållet warit alltför underordnad att hon ide bör funna bibehållag i denna ställning i en tid, fom kallar fig upplysningens, bildningens och framåtskridandets. Hon har och erhållit jskisliga företrädesråttigheter, säsom lila arfsrätt, råttigheten att blifwa myndig wid 25 ärs åder, når hon fig dertill i laga oidning an. maler, samt rättighet art utöfwa barberarevrket och anmäla sig nu låratefoblor wid foltskolorna. Det enda, fom wågrats henne, har warit alt söka organisttjenster samt ritlärareplatser wid elementarlärowerken. Det förra inträffade för eit par År sedan med den umäårkta sängerskan, Mamsell Andre, och det sednare helt nyligen med en Fröken Lagercrantz. Hwad denna fedz nare beträffar, tyded mig afflåender af hennes ansöfan ide böra fördömmas, eller tadlas, ty man bör erinra fig, ar icke alla lårjungarne wid et elementarlarowerk äro barn. Hwad den förra deremot angår, få fan jag ide finna nagot skäl, hwarföre ide en qwinna skulle funna färräiqbet att söka eraanisttjenst, då bon fått rättighet at söka skollärarespsslor. Man fan ide bår inwända att hon i förra faller skulle göra större intrång i mannens rättigheter, än i det sednare. Men man will gå ännu längre. Man will, at qwinna, fom wisar fig hafwa erforderliga kunskaper, må kunna förordnas till för henne pasjande tjenstebefattning. Rifsdagsfulmäftigen Swensen från Kalmar lån har härom wäckt motion. Diskussionen öfwer denna motion inom bondeståndet tyckes i allmänhet hafwa alltför mycket slagit öfwer på det löjs liga. För min del finner jag alldeles intet löjligt ware fig i motionen eller sjelfwa jaken; twärtom, denna sednare är ganska allwa:fam, och bör äfwen såsom fådan allwarligt behands las. Jag har alldeles ingenting emot, att en awinna, fom wisar sig hafwa erforderliga fun: staper, må funna förordnas till för henne vads jande tjenstebefattning. Det beror dock på uts strälfningen af ordet passande. Min åsigt i denna sak har jag redan uttalat här ofwan i mitt pttrande, om det afslag, fom fröken Las gercrantz erhöll på fin anjöfan att få anmäla fig tin lärareplatser i teckning wid glementars lårowerken. Många dermed analvga befatts ningar finnas, hwilka ide funna anses vad jande för en qwinna att bekläda, t. er. en lå rarcstol wid ett universitet o. s. w. Deremot fan jag till dylika befaningar icke räfna tes legrafisttienster. Att hon till dolifa tjenstet stulle wara oskicklig, derföre att hon ide stulle lunna bewara de stora hemligheter, som med telegrafen afsändas, år en förnärmelse mot qwinnan. Bördan af en hemlighet ttycker rår ofta mången men fullt ut lila mycket, jom en jådan börda trocker qwinnan. Den, fom alt ig få litet warit med i sälskapslifwet, har saferligen och gjort detta tön. Dessutom äro ju telegraftjenstemammen edswurna och jag år fule fomlint ofwertygad om, alt qwinnan är lika ange agen om att uppfolta fina pligter, ecd uppfyller dem lifa noggrant, som mannen. För att öfwertwaa sig derom behöfwer man ens van lana en biick inom jamiljlifwet, der, i de flesta fall, awinnan i detta afseende tager pris framför mannen. Säledes duger ide det in: tasta:, lika Uret fom det, an hon icke skulle funna reda sig, i händelse tel uppstode någenz städes på telegraftraden. Till dessas arbjels pande funna ju manliga tjenstemäan Aamvåns das, ty hår är ju alldeles ide fråga om, att wid telegrafwerket stulle anwändas endasft awinnor. June på sjeljwa byrån måtte wil awianan funna reda fig, om hon dertill har erforderliga funskaper, och i annat fall kunde hen ju ide blifwa anstålld. Har ar säledes endafn fraga om att bestämma uliträckningen ar ordet passande, Wan ar lifwäl med eh forfinadt pruderi inklämma denna unträdnivnag inom alltför trånga gränfser. Wi hafwa nylig gen last en liten berättelse om ett pero i lur ialen för The Electric and fnternationat Telegraf-Company? i vondon, der uti en enda sal icke mindre an nittiose: unga flicker, 1002 der öfwerimscende af en föreständerska, arbe ta? ftan Att den vVin 161 orpnind ller Tele