ar för sig. Wågen på wenstra rv half mil ginare, men der kunde uprtäckas af fienden; har tågade e en beswärligare wäg åt Fleninge edels mil från Helsingborg, troende funna taga fiendens wenstra flyget Hår stod håren bela natten under ett swårt wåder, hwilket dock ej enbock att bela natten utdela ordres stående drabbningen. . Jebruari, i första dagningen, bröt 3 Bennet förut med fina 1000 man, marschen, på omtaldta fått, till Pilshult, genom en trång, frogbes ywarest fienden ide kunde ana st. På denna wäg träffades en om ansåg Swenskarne wara Danz an de främste buro hwita kappor. en närmare insåg länsmannen fit förmäddes uppgifwa, huru man, stulle inkomma i danska lågret. psnappades fyra fiendtliga förposter ingre from tanske stallmästaren es sjf fouragewagnar; men strart härpå regemenigawartermästare med åtta ir, of hwilka en nedgjordes och de ade sig genom flykten. Nu fick man tott ifrån tornet i Helsingborg och hela danska lägret. Magnus Stenbock framkom ur ffo: ilsyult fick han se fiendens armee, dagen förstärkt med tre regementen, slagordning på fäladsmarkshöjderne. heln sträckte fig öfwer wägen som Helsingborg till Kropp och inåt de Brohusen, och den wenstra öfwer Pidlshuli, jramför det så kallade shus. Främsta siendtliga linien be: lecadroner, hwardera wid pass 120 4 bataljoner of hwardera 250 man. sen af 10 escadroner ech 7 bataljor alleriet stod vå flyglarna och infavs mi, undantagandes twå bataljoner, suckes mellan kavalleriet vå höara Den kommenderande chefen för friendis en (uppgående, enligt Fryrell, till 16 man) war Generallöjtnamteea, baron (Forts.) Utlandet. Danmark. Matvig, Fredag f. m., efter någen ning, afslog ati göra försök till bil. ett ministerium, har ide ännu något steg tagits för att få slut på miniz Geheimerådet Bang bar, lika få be öfriga rädgifwarne, hwilka blifwit f Hans Maj:t, kunnat ålaga fig att del en regering. Slutligen, i går, onungens befallning, telegraferadt till som uprehåller sig i Paris, och man es till slut kommit dit, der man först jat. England. erbuset den 40 dennes hade ford Rusz Gladstone framlagt handelstraftaten England od Frankrife samt budgetten. ch från London lemnar följande ut Etattkammarekanslerens föredrag : uÄroftatens afslutande gör det nödwåns nåffa nva finansiella anotdningar. luma finansåret år gynsamt och skall förmodan komma att lemna ett öfwer: 1,625,000 Pund Sterling. För der andaret 1860—61 äro utgifterne uppe 1 70 millioner Pund Sterl. od in rv ut 6V millioner P. St. Tullen på 4 lafse skall oforändradt bibehållas. skall tullea påmöt, of, apelsiner och sanas; afwen stall företagas reduftion tussla, fiton, humle och cicorie, och fota wisja hämpelafgifter modereras. hdan upptager mkomjyskatten 10 pence tl. aj hwarje arlig inkomst af öfwer tsierl., och 7 pence för all inkomst 30 p. hterl., hwarigenom man skulle få inkomsten med 8 mill. p. sterl. Res deficit fall betaäas med nägra mindre sorändringar or ålskilliga nya ftåmpels oo Discusfionen ofwr budgetten År en tills på fredag. Den med Franks lutade traftaren nedsätter den fronska ftenfol och cokes fran är 1861, och å lin samt andra araklar, från den 1 s6l. Från dem 1 Otteber 1860 redus uligen tuslen på alla engelska fabricata precent, oc efter 3 ars förlopp till 25 Cngland nedsauer, å fin sida, tullen sandt i London, ang. det swar han meddelat lord Cowley på Englands bemedlingsförslag. Thouvenel hänwisar blott till de förpligtelser, som den franska regeringen har till Österrike, likasom han också fordrar att Preussen och Ryfland må lemnas tillfälle till att yttra sig. Debatten i engelska öfwerhuset om Savov. ens incorporation med Ftankrike har giort ett ogynsamt intryck i Paris, som lifwäl förmildrats derigenom, att Palmerstons ors gan, Morning post, angripit lorderna för det de ej wilja inse att Italiens vale hängighet är en iillräcklig ersättning för Franfrikes utwigdning. Det antages att Franke rife, genom en särskild traktat med Sardinien, ämnar taga Savoyen i besinning, få snart Viclor Emanuel har tillträdt regeringen i Mel. lanitalien. J correspondancer från London med: delas, att den hemliga traktat, som före friget afslutades om Savoyen emellan Frankrike ob Eardinien, är undettecknad den 22 Jan, 1859. Jtalien. Striden emellan den franska regeringen och päfwedömet antager fortfarande en allt hårtis gare karadter. PRarrie offentliggör efter Oester. Jeit. påfe wens swar till kejsare Napoleen, och man får wäl alliså antaga det för sant. En mening år ens dast rådande, at kejfaren efter denna förflas ring måste gripa till de fraftigaste forhällnings. reglor emot påfwen, för att nvinga honom till eftergift. En depesch från: Turin låter förmos da, att snart skola neapolitanska trupper ins rucka i Kyrkostaten. Konungen har alla hän: delser den 7 dennes mottagit general Filans giers demission och regeringen skall trolig:wis falla i händerna på den extremaste reaktion. Spanien. J Madrid antages, att regeringen tills wida re will inskränka sig till att beballa Tetuan, fom foll i Svanjorernas bänder den 4 dennes, och inleda underbandlingar med kejsaren Ma: rocko. ODonnell upvåifwer sin förlust i slaget den 4:de, tiu 10 fallne, 53 särade officerare, samt 58 fallne och 711 sarade soldater. Turkiet. Underrättetserna om uppständelsen i Conftans tinopel bu ej beller sedermera blifwit befrvärtas de, men, entiat en correspondance af den 1 d:s, synes det an der berrskar en allman mifsbelås tenbet inom bufwurftaren, och att en follision med befolkmingen lätt fan ste, om ej regeringen öfwergär i andra hånder. Det berattas äfwen att Porten inwecklats i nya stridigyeter med Serbien och Montenegro. Amerika. Från Wasbington bar man underrättelser af den 27 Januari. ILid förbandtingen of prefi tentwalei, fom denna dag företogs i representanternas bus, wisade fig sakerna gynnsammare än förut för slafweriets parti, bwars kandidat Smith, från Nord Carolina, blost saknade 3 vöfter för absolut majoritet. Danmark, Madvig bade begärt betänketid på det uppe drag fonungen gijwit bonom, att bilda ett nytt mmisterium; men afreste i Fredags till Slagelse se. Anledningen till bans asfslaa VÄ det bonom gifna uppdraget wet man ide; ide heller fåns ner man de motiver, bwilka ledt H. M:t lem: na detta uppdrag åt Madvin. Öwad fom feds nare bar skett, i detta afseende, wet man ännu ide med wissbet. Gebeimerädet P. Bang bar blifwit fallad till Coriftiansborgs flott. H. M:t hade midt runder krisen företagit en ulflokt till Skovsborgs flott. Just under det att allmänna uppmärffambes ten är fästad wid ministerfrisen och den följ: Per, ingå underrättelser från Flensborg, att den Sleswigska fänderförfamtingens majornet des gagnar tisljallet tisl mycket widsträckta demodus srdtioner. Rubmor, i förening med 25 deputerade, ingifwer en acress till konungen, bwils fen år fullfomligt Steswig Holftemff, och gör gemensam sak med de Holsteinska ständerna i vrotesten emot Unionsförfauningen och heta den besående statoratten. Telegrammer-. Hamburg d. 12 Febr. Fran Neavel berät: tas, under d. 8:de, art ministerkrifen fortjar; nya bataljoner uppsättas såwäl af infödde som af uttändningar. Det sorsäfras att Pianelli fått ordres att i nödfall handla i öfverensfämmels fe md den påslige generalen Meijerheffer. Re: pue för konungenri går, trupperna worss i fulla fländig krigamundering. Å . OAOA a le .A — — pv JAG -A.