wärde på mannen, som han förtjenar, men i Stockholm wet man hwariill han duger. SHärnere, plägade en brandfogde i en småstad säga, aftad en brandfogde för ingenting, men i Stockbholm, fi der är det annorlunda, der går en fors stensfejare i rang med en guldofmedår gefäll. Med wåra tvenne liberala stånds li beralism tyckes det denna riksdag wara som det kan. Bondeståndet, som talade wid riksdagens början så widt och bredt om en representationsförändring, betacs fade fig för herremännen i sina leder; de mena de hafwa herrar nog. Också segla de liberalas skuta sedan den bes dröfliga dagen med flaggan på half stång. Borgarestandet wille icke släppa elemens tarlärarne in i prestestäåndet af farhåga att det ståndet skulle blifwa liberalt, och blefwe prestestäåndet liberalt, hwaremot stulle då de liberala representanterne in: om de liberala stånden, rigta fina frars paste pilar? Det behofwes, menar man förmodligen, ett conservativt prestestånd, för att icke lifwet skall stagnera. Man kunde annars hafwa trott, att, om pres steständet förstärktes med de frisinnade elementarlärarne, skulle ståndets confervar tiom sprängas, och sålunda en revrefens tationsförändring blifwa möjlig, men hrr Dahm, Rosenqwist, Widell m. fl. tyckte att lärarne behöfdes bättre i borgareftåns det, af hwad orsak kan man icke rätt weta. Zcke war det derföre att der faks nades alltför mycket den elementara bilds ningen. Ståndet är ju liberalt nog förut. Hwad är wäl konglig nåd och ömhet om felkets wälbefinnande i wåra dagar, mot hwad de wore den store fangarz konungen Gustaf den 3:djes poetiska tie dehwarf. Man tänke sig dessa herrliga kronobrännerier, anlagda ofta strax uts med templet, på det folket ej måtte wara utan det spirituela elementet. Vandas höfdingarne utfärdade fina allmänna fun: gorelser i detta hänseende till länets ins newånare. Så har nu en af Kalmar: tidningarne helt nyligen dragit fram i ljuset ett owärderliat dokument, en funs gorelse of den 19 Juli 1776, utfärdad af det länets hofding Pehr Villie born, der det bland annat heter: Som man nu hint på kronobränneriet samla ett litet förråd af bränwin, hwaraf man gerna onsskar allmänheten måtte få deltaga få långt det räcker, ty stär det enhwar landthushällare af kunskaper, pre: sterskap, ståndspersoner och allmoge fritt, att wid deras resor till staden undfå, få långt der finnes tillgång, emot 2 daler, ett och ett tredjedels öre silf. mt. fans nan, dock ej mindre än halfankar; därjemte jag önskade att flere mille dels taga, på det hwar och en måtte funna få litet att börja med, då den fom af: hemtar det bör hafwa med fig en liten förtedning på alla dem, fom äro i ins tressentsskap, fom undertecknas af någon känd man.? Naturligtwis skulle denna förtedning genom landshöfdingens för: sorg insändas till kong Gösta, på det den ömme landsfadren måtte hafwa wäl reda på alla personer, hwilka woro så patriotiska att med dugtigt supande gynna det få ytterst gagneliga företaget. Stunz nandes jag fägna allmänheten dermed, heter det widare i Pehr Lillieborns fun: görelse, att snart få flera stora pannor i gång, samt kring Hälgemässetiden ett ännu större antal... Detta allt gör jag på det hwarje länets innewänare få widt möjligt är må funna få smaka och röna Kal. Maj:ts Nåd och Yyne nest emot allmänbheten. Kongl. nåd och ynnest läg saledes på hen tidenk i — bränwinspannorna. Man må wäl säga, att wårt tidehwarf är bra prosaiskt och) tråkigt emot ett få herrligt och fördomsfritt fom det Guljta: vianska. Den nådige landsfadren ?mwille då gerna, att allmänheten, herrskaper, ständspersoner och allmvge?, adeln oc) ridderskap, prester, borgare och bönder, hwar och en i sin rang, skulle få sig ätminstone en halfwa på fisken. Det war också icke underligt, då allting war på franfft manner od) fransmannen säger: Poisson sans boisson est poison. Konglig nåd och ynrest wisar sig nu för tiden i finare former. En nyfödd ättling af kungahuset fär titeln efter en provins oc) den provinsen fan icke kf ligt nog uttvyda fin oforställda glädje och erfänfla? för ett få stort wittness börd af fin konungs nådiga huldhet. De kära Gutarne weta icke, huru de skola kunna stå på benen af lutter förtjusning för det de fått en ?Hertig af Gottland. ÖGwadc for en herrlig o skall ide Gott land nu blifwa en gång? Genom den utmärkelsen att Gottlands namn nu dä res utaf en af konungahusets medlems mar, skall i rikt mått glans och ära spridas öfwer Östersjöns öga, få utlät fia, bland annat, inför konungen sBinnnnnghhhhggg. — Ai —— den deputation frän Gottland, som hade att till H:s Mj:t framföra provinfens stora tacksamhet. Undersåtlig wördnad är wackert och hedrar swensk man, men underdånigt smicker är mer än fult. Det är för undersåter owärdigt. Men det kan wara tid på att sluta för denna gången. kEtt afsked taget I rättan tid är em god faf.? — — — pg Slaget wid Helfingborg. Wi antaga art ide alla ar wära läsare äro bekanta med årfilligt fom rörer denna bieltedat ef Magnus Stenbock är 1710, och förmoda derföre aft hwad wi häromeir korthet meddela ej skall för en och annan wara utan intresse. Wi förbigå de sjendara grunderna til fredsbrottet emellan Danmark och Swerige, efter Carl ten 12:tes nedertag wid Pultava, och upvebälla of endast wid det som puhvudfjaftiis gast rör wärt ämne, — Den swåra belägenbet, bwarutt jwerska hären befann fig, och bwarie genem Måagnus Stendock annu mera framstär sasom en owanligt för mun, belvses af bang enna strifwelser nu konat. Denrenfons Commis sionen, bwarutaf wi har nadan wilja göra utdrag: Wid general Stenbods bestandiga vänmmnete fer om artilleriet Jwarar Kongl. Krigscollegmm: Wi fongl. Collegium ifrän Septemder månad (1709) ut för ett arbctat På Artilleriets i ssiänd dringande ech netsantande, oc) att det såledend ide waru kongsl. Collegi Muld, att dermed få länge dråje od) ånnu dröjde, utan maste man det endas och attenas tillskrifwa den stora brist fom fanne Dertill. Betömwardti ar att Mag: nus Stenbock, fom siod faran få nara och få wal kände armeens flena tilllstäand, bibehöll både sutt mod od) sin beslutsambe:, och hwilfa mt fina wara satta vå ett bärdt prof, Da wirläsa hans bref från Norra Rorum den IT Febr. 1810, till kongt. De::å Com.: kar jag nu aulenast får samla ibop mina traincurs af sjufa och wagnarna, balte och trydte bånar, samt tatt stoffa några dagars proviant in, oc gjort anstalt om widare safer införsel för Armren sran Yledska od) Cemmerae bams sitan, samt fodrat bakarna, fall jag alla sjuka jamt hwad marode är fötsanda till Chris llianstat, oh få i Guds namn gå widare ges nom den Högstes bintand fienden få nära att angripa, fom sig bor. Bedjande Ed. Ereclfens eler tadtes tro, der jag intet ögonblick förfume ma ffall till at sofa och delogera fienden, alle nast födan ej twingar mig uvpsijuma, warandes en jämmer ott fe uppe bet brafwa solket, fom ej bogre astunta an pwart ögondsick komma med fienden i handgemeng, huru be falba i full och försmälta ar böonger, biuifwa liggande OM dar nade pa ncägen af matthpet, och jannas na hwad jag tilförtne s.iruwit, bwad swärigher derwid ar, når man utur byarna, utan penomgar en armce föda skull. Def detia alt oaktadt, före boppas jag genom Guds nåd innun fört få siruwa Co. Ercellencier bugneliga tidningar HU. Då tout drefr, den 24 fcruart, läsa wi, bland annat: MOD fom solfet ide en drödbeta ät njunt föllo de neter, bastarna före fig, otaliga af ett infonteriet bate dltttt eter, — Jag wantar bred och nyckerunt mergon qwåll I fyra sumt fyrmorsare och vepörtga bomber och brandkulor ifrän Malmö, hwarigenom glodande kulor jag med St fiendens wistande i Helsin Och till slut skrifwer han: pat emot 200 st. fängar. ware ära, ej tillfollest fägna folk wisa en ogemen lust att Guds hjelp förgöra. Säågen går att Magnus till bonde med långt slägg, danska lägret och derigeno om danska härens styrka, m då han en gång war nåra fatt fig upp på bästen, uta ställt sin säsom om ban w: walplagning oc) på det a s mit. Kort före striden wu danska fonungen Fredrik öfwer bos sina trupper och manaders gage, men då de den äterwåndt till Kronobo frän norra sitan, fran Al fom den swenska hären nagot öfwer (enligt Fryrell Den 26 fedraari kl. 2 swenskarna i fyra kolonner Tagarps bro, samt widare de ssannade öfwer Vatten. dade att swenska härens ar af tanstarna, och fördenslul wid Kropps och Wallufs armeen till slagtning. För ara Gavallerikolonnen fom rallöjimant baren Meyeriel ren grejwe Aschederg ochn Dyfer, som gjorde general fira folonnen anfördes af landepofemgen baron Bur majoren grefwe Gyllemsje od) öfwerten grejwe Lever Jnfanteriets första bögra generalmajorerna Sparrteli stra ar generalmajor Pali samt commendanten, baror linten af öfwersten, baron sasom generalmajor. ÄÅrt mellan infanterifolonnerna Cronstedts samt kaptenerne gares befäl, sa att bwarje uppmarcherandet, hafwa si Öwerstelojtnan: Bennet 1000 man, understödd af oc 5 bataljoner, för att f armeen framkom. Miksda Sammanfatta Statshar tillstyrkt Kongl. Maj: kets Etånder måtte mel fvranlaggning a Herno li dag anwijade extra anslaf får i fäller anwändas ti Lungöns jydöstra udde ut i anled ing of mom rils ner, tillstynft ott Rikels S regleringsperiod, till Ston anwija ett be opp af 254 anskaffning af 12 stycken genom letsdircktören förd å de stållen of kusterna, pröfwas. Presteständet har d. 8 och Reksgäldskontoret Ät: 4 IR RE ROESAATAE RT UTA PA MPL ST DEN RR AT q