isstyldiga styrkans årliga sammandragning och hining, wore utan twifwel det önskwårdaste, för ut kunna i farans stund hafwa i beredskap det ögsta möjliga antal af stridbara, wid friggs ufr och wapnens handterande någorlunda ins vanda mån, Häårilll fordras dock att för des as öfningar sklle wara att tillgå fullt tils ådligt antal befäl, hwilket ide utan känbar afs aknad för den indelta och wärfwade armäens ill ftor del famtida öfwande derifrån fan lemmas; och då organiferandet af en fulltaligt efål skulle medtaga så betydliga kostnader, att nedels anwifande dertill swåttigen torde kunna motses, har utwäg bordt sökas an i annan rdning winna er tesultat, fom, utan att meds öra betydligare fostnad, stulle bereda en bättre rganisation af de stridskiafter fom af bemwäår ingsinränningen hemta sit stöd. Säsom et eftergifligt wilfor har detwid mäst tagas i bes ätning, att genom uttryckligt lagbud den fryls ighet till twå års wapenöfning, som genom enningeanslag för ändamålet ww förliden rifgs ag tilllom, warder äfwen för kommande tider stställd. — Swenska armen, sammansatt af stamtrupper 4 bewäringsmanskap, år afsedd att när den örsältes på krigsjot, indelas uti aftiva armen (ler den, fom wid krigets utbrott genast bor vara färdig att emot fienden uppställas, vd esetv-atmen (depoterna), hwilken sammandraes på de inom provinserna lämpligaste ställen, ör att Der i wapen ofwas och sedan, i mån j behof, erfåtta de förluster, den aktiva armen an komma an widkännas. Med afseende hår ä och jemwäl för att under fredstid icke srån ordbruket och öfriga nåringsgrenar borttaga lera arbetskrafter än nödwåndigt är, för att andets förswar wid första början af iuttfredas rott må wara på ändamålsenligt sält ordnadt, lef till förbemälde fomitg öfwerlemnadt att ut eda och uppgifwa lämpligaste såttet för ditt uaf hwardeta af de begye ifrägawarande årg lasserna till wapenöfning under fredstid utse aga endast 10,000 man, hwilken storka, uppe ådad jemwäl utur hwar och en af de öfriga Idre äldersklasserna, sammanlagd wore fullt lllräcklig att förstärka den aktiva armen samt fwen lemna flottan fin andel af exerceradt bes väringsmanskap. Om denna fräga funnat på tt i allmänhet tilljredsställande sätt lösas, has e, utom den ekonomista fördelen såwål för ftaen fom för den enskilte, armen och flottan i allt all härigenom kunnat påräkna erforderligt ans al bewäringsmanskap. på samma gång en orgfålligare ofning af manskapet underlättats. (Forts.) — —W—W— — RR RR RAN AN SN Sr AA Gm Utlandet. Det fer nåstan ut såsom skulle engelifa ih igheten winna seger och att det af Morn. post ippställda program skulle tagas till rättesnöce den italienska frägan. Efter hwad wi erinra ss war det mycket enkelt, gående ut på an raga de franska trupperna från Mellanimlien ch låta Jtalienarne constituera sig sjelfwe. Itt Frankrike will bryta med päfwen synes af ut telegram, fom förmåler att Monitören har ffentligtgjort kejsarens swar till påfwen, och ut han deruti fordrar afträdandet af Nomags taen, såsom nödwändigt för lösning af den talienska frågan. Enligt Courier du Dimanche ir ryftet grundadt med afseende på den påfliga protesten mot brochyren, oh efter en parilers forrefpondance skall detta wara skulden till Was lewskis demission. Den päflige nuntien wände fig nemligen omedelbart efter brochyrens publiklation till franske utrikesministern och affordrade en förnaring, som denne också gaf honom, i föfjande ord: att brochvren hwarken hade en officiel eller ofsiciös karakter och alldeles ide ästadkom uågon förändring mellan Italien och Rom, Samtidigt härmed fit den franske ges fandten i Rom ordre att på lika sätt yttra sig för katdinal Amonelli, men aenne wille säsom försiguig man hafwa sktiftlig förklaring, hwils fet dock Walewski ide wille gå in på, men bes rättigade general Goyon att upprepa förklarin. gen i ännu starkare uttryck för påjwen och hans ministrar. Enligt en korrespondance från Constantinopel till Journ. de beb. lärer Porten i silt cirkulär ide göra nägon slags inwändning mot hr de Lessepss projekt; det twärtom erkänner det stora gagnet deraf såwäl för egen del som för alla civiliserade nattoners. Observer har återigen yttrat fig mot situationen i en emot Frankrike mycket wältalig ars tifel. Bladet finner också kongressen öfverflös dig, men förklarar likwäl att England nu fom alltid år redo att deltaga i allt fom går ut på att grunda Jtaliens oafhängighet och stadfästa Europas lugn. J Wien iyckes man nu lika mydet längta efter kongreefen fom man först war batfull es mot denfamma. Man skrifwer derföre att der i de diplomatiska fretsarna ide är fråga om kongres sens upvskjutande på obeftämd tid, utan att den stall fammanfatlas få snart Tyouvenel anländt ifrän Constantinopel. Den Schweiisista sördundsförsamlingen är öppnad den I Januuri. Danmark. Gatu upptägen fortsattee i Tisdags och stör. de lugnet inom bufwudstaden ml långt in på natten. Den i Adelgade utbruma eldswädan gaf signal till owäsenders borjan, i der att en nor stara larpojkar, atjoljde ar all flags pöbel, fommo sjungande till stallet, der eldewadan war. Sednare bley Kongens Nyiorv centralpunkten för upploppet; soldaterna uyrän högwakien, owilka olyckligtwis woro Holnemare, utryckie, men blefwo kanade af pobeln ar aua hall oc) fråns tagna gewåren, hwarefter de drogo sig tillbaka in i bogwakten. En sörre styrka Ppoltsbetjenter och ett antal husarer försokte med ej fyns nerlig framgång att ätlskilja mängden. Flera försok af pödeln alt tränga fig jram tll Amas liegaden blefwo deremot yndrade af polisen. Sedan drogo de till Horbro Plads; efter Ytters na bemödanden art storma Horbro famlade På beln fig på oc omkring sandkistorna, ywarest de sjöngo wisor och morede sig ved alerhans te MRaad. De stiljdes åt sent omfider, ide af jruftan för polisen oc) husarerna, utan dere före art de var tret for den Afien. Polisen war ocksa nu meget buman, raftän der wan: tade på fina stallen trörre Hug och flera af deltagarna anbolos. Man will weta att afwen bättre personer blefwo arresterade, emedan de ide wille ätlyda polisens tllsägelser. Att Fredriksborgs återuppdyggande nu är alla danskars käraste önstan, inses lärt, oc) man finner äjwen huru warm oqc innerlig denna öns stan är, af de många uppmaningarne i dagens tidningar till en hwar att bidraga dertill och af löftena, i detta afseende, från ärffilliga af landets undersätare. Wi meddela här en uppe maning: Til Daumarks qwinnor! Jfrän fordna dagar beräntas art de danska qwinnorna friköpt deras konung från fångens stap med auld, och då konungen blef fri gaf ban dem ull lön balf arssrätr med deras drös der. Nu bar wär fonung gifwit oss lika arför rätt med wåra bröder. Wi skulle wäl då ide i tidernas lopp bafwa blifwit otacksammare och bjertlösare, få art voi ide, då ett tullfälle yppar fig, stulle wisa, att wi weta det wår fonung gifwit oss den likd arfsrätten. Tillfälle gifwes nu, då wi funna wisa bwad wi känuna, i det att en bwar i fin mobn biorager iill at bygga åt fin tonung en nytt Fredrifsborg. Måne dessa rader finna genklang i mina medborgar iuinnors bjertan. Det Mall nog ide saknas mån inom hufwudstaden, fom förena fig om att ce mottaga biorag ull detta ändamäl. En dansk qwimta. England. I Birmingham bar en ay manifestation fom mit till stånd till fördel för walreformen under Bher Brigdis och Ssolefields auspicier. Öfwer 7000 personer woro närwarande. Bright förde ordet och slöt fig mycket till John Russells pros jekt. Förfamlingen uttalade fig för en friare walrätt. Spanien. Jfrän Madrid telegraferas, att 2000 moris ffa ryttare och et lika antal sotfolk d. 4 Jan. angripit Spanjorerna i Ball Negro; men blifs wu jagade på flykten med några farteschsalwor. Spanjorerna raknade 4 döda och 19 säracc. Telegrammer. Hamburg d. 10. Från Berlin förs mäles att fjöfuftfonferenfen i går blif: wit öppnad under Moltkes presidium. J den hannoverska 2:dra kammaren är andragandet om beskydd för privat:egens dom till sjös i krigstider blifwit enftäms migt antaget. Frän regeringens sida uts lofwas hwar och en understöd i denna angelägenhet. Från Wien berättas att en lag uts kommit, fom förklarar Judarne berättis gade att aflägga ed i arfsfrägor, äfven: som att edgång af judar för derag tros: förwandter emot christna är fullt giltig. Den 11. Monitören för i dag ofs fentliggör Kejsarens skrifwelse till päfwen, hwaruti fordras Romagnaens uppgifs wande, för att få frågan löst. Monit. berättar att päfwen, nyårss dagen, i allocutionen uttalade mwäljignel: se öfwer Kejsar Napoleon, men tillika yttrade sig häftigt emot brochyren. Med afseende härpå offentliggör Monitören kejsarens strifwelse till päfwen af d. 31 Dec., hwaruti det heter: påfwens fräll: ning har alltid allw saren; efter fredslute slagit att lugna Ror ligt af administratioi det af en guvernör. kongressen ämnade e till legationerna, mer ga dertill kunde ej påfwens intresse att lutionära provinserne ningarna skulle gara Monitören tror, att fätt en annan utgår känt innehållet af d Qwinnan sor Från Lissabon till Å— till Palermo läser man ningarne med största b föregående dagen tilldr: fyra grånspålar. Util lig stad kan man wid träden, fom omspånner någon ledig afton uti t lära känna umerwerf, endast på de stora möte huru mycket måhe fan lilla depeschen skall kon bör, och ingenstädes Ar artad ån i London. L i derwarandee lolalen Jnternational Telegraf Wi inträda t. ex. i tande atbetar med Eng tand och wi tänka att flidpenfion. J den hög en thronlik kateder insp derska, sitta nittioser u wadra, alla fina och g betalda, en af dem få allmänt erkännes för f förstandigt af direktione låta besöf af fremmam stapet har, i allmänhet tråd till hwarje telegra rikena, så att med un gande och obetydliga ot rum. Deraf det stora fliftkor. Wanligen har linie att sköta, få mål Hwad wandrar ej i en dag, ett år genom I under deras ögon! Frö rättelse, herr Brown ft sin hustru i förstaden, en wän, att han ej w wanligt och skulle önske på middagebordet, änd peschen från lord Bal döttrar af Ewa bedrift så mekaniskt och owetar i Cursachsen, hwilken it dödödom, utan att m Men under arbetstimm tas eller slipper någon lokalen, innan den Nn aflöser dagsländorna. ett mycket angenämt kö man ide haft att Ffa