nattikelföljd om tillgodogörandet af Owers änntorfslager, will Aftonbladet wisa att e i fina oupptäckta eller obegagnade torfs eger ett rift förråd af brånsle, fom Är dbart ide blott fom nödhjelp, utan fom mna göra landet i allmänhet och machins gare isynnerhet oberoende af tillgången utländska stenfolen. Det erinras om de ås torfbränsle, fom wid sista jernfontorss jen förewisades och fom man, okunnig as härkomst, skulle trott wara hemtade gon af Englands bästa stenkolsgrufwor. e meddelas fännetecken på dylika torfs oc) de olika Arterna af till bränsle torj. Kärr och mossar, heter det, kunna uber innehålla torfbränsle; men man har anledningen att söka der i sådana sanka som ej hajwatillräckligt aflopp, ofrukibara yn och frostnästen, hwilka till större eller grad äro höjda af hwitmossa, tqvattz ari ljung, pors och andra krypande trådvs iskslag. Förf. redogör derpå för de olika af bränmtorf. Råtorfwen år det wanliz ränstet på slättbyggden i Skåne, på dame, i Juiland, på westkusten af Hol: Oldenburg, Hannover, Holland och Bels ch fom på det enklaste fått beredes, ens gammal wedertagen fed. Men denna hat egenskapen att lätt frysa sönder, till d wid något öfwer en grads köld, och an ej anwåndas till bränsle. Emedan t suger åt sig fuktighet, kan den ej heller neras, samt innehåller alltid, ehuru fen: tr, en större qvantitet watten, hwilket brånnbarheten och ökar tyngden. Först halftannat ärtionde har man gjort före medelft machiner Underlätta beredningen ättta waran, antingen genom prefning lamning. t till vtterl. förädling af torfwen hat ti Bayern od) i Scyweitz medelst kol. bwarmid utom bränsle afwen erhällits mmoniak, benzin, paraffin och gas. Wid nwäågefontorsrifodagen wisades att de a beredningssätten wore sullt lämpliga swenska torsslagen, och i Maj utjardades ar A. Anckarswärd, C. O. Troilius och Schulzenbeim inbjudning till afneteck t bildande ar ert bolag med ändamål att te båsta utländska beredningesätten tills a de swenska torfslagen, äfwensom brufss n bewiljat ett län af 40,000 idr for att tja företaget oc) utsändt en ssicklig pers de förnämsta utlandska tillverfningsors att inbemta de bästa och itllförluligane ingar om det fullkomligaste, fom bittills nmits i torfföradlingekonsten. De af sända beråmelser gifwa förhoppningar om isst afven Swerge skall komma art skorda nde uppfinningar, ej blott för de enskilda sbebofwen, utan for alla machiner och er bransle erfordras. Allt synes saledes ordning för Swerige att gripa sig an a stora torimossar och tillgodogöra def En stor mosse, som ger god branntorf, or rifedom, om man sär sluta fran de r, fom sakkännare lemnat derom. Kol: i densamma år — i de flesta fall — lig nu ludikinnebäll, att en berömd nas ve berafnar den funna innehalla mera en fullmogen skog på samma yta, och a fortare. Deosa öfwerraskande upp: ewisas med flera erempel. En Korr. fr. Sthlm skrifwer till Göth. H. oh Sjöf. Tidn.: Hwad som alltsomoftast retat of swenskar mot norrmännen har icke så mycket warit, att de tillegnat fig några faftiffa fördes lar på wår bekostnad, utan deras fmåaftiga, löjliga försök att bläsa upp fig fom grodan i fabeln. Sädane historier, fom att en norrman, när ban utomlands träffar en swensk bland främlingar, låtsar ide förstå hans sprak, eller att ban wägrar der dricka en fåt för Swers ges och Norges konang och nödwändigt will att ten fwenske warden äfwen tfall föreslä en skäl för Norges och Swerges konung — dylika smäsaker förtreta of, fom sagdt är. Men bors de de det? Förargar sig klokt folk eljest när de råfa få till kompanjon en yngling, fom länge stätt i bod eller på annat satt warit i beroens de af andra och derunder ej fätt nägon yttre byfsning? Plär man icke snarare beklaga den unge mannen och söka med goda råd, förmas ningar och lärdomar göra honom ull en fås dad och wettig man? Det är på det sättet, man bör bebandla norrmännen. Det kan lika litet begåras af dem att de skola hafwa hwad man kallar folkwett, fom sadant skulle wara att wånta af tjenare, fom ett, mu, te bliuwa herrar. Warre wore om norrmännen icke ens stulle, fåfom ibland werkligen tycks wara förhållans det, hysa någon tacksambet mot of för det ar wi befriat dem från danska lydpligten och abs solutismen samt gjort dem till fria oc) -oberos ende män. Det wore ett dåligt faraftersdrag. Men man kanner här i sjelfwa werket norrs männen och deras förhållanden alltför Ittt. Wara tidningar meddela sa föga om Norge, hwaremot de norffa tidningarne lemna fina tas fare mydet utförliga underrättelser om både smatt oc) fort fom sker bär i Swerge. Det enda man fer bär i Stockvolm af norska föl: fet är deras skeppare, hwilka just ide göra nås got gynsamt intryck genom fitt gnideri. Det är en befant saf, att det finns inga menniskor få swära att sälja en spanmålolast år, fom norska sleppare; att de äro de stackars maklornes fyns dastraff; och att de äro I ständ art segla med en sill-last itrån en walkänd och fold fomisftos när i Stockbolm till en smästad för att der ere hålla 6 skillmgar mera pr tunna. Deremot aro de i andra atfeenden mydket refpeftabla samt ordentliga. Sweuska elektriska Telegrafwerket är 1838, Urchefsembetets utkomna berättelse öfwer näms da werks ställning vd) werfsamh et under det förflutna året meddela wi följande: Nya relegrafanlåggningssarbeten, fom under året blifvit fullbordade, äro: En tredje ledningåtråd emellan Stocholm. och Helsingborg öfwer Linköping, Jönköping och Halmstad, afsedd för den niländska korrespondensen; en ny telegrafs linia wellan Södertelje och Arboga öfwer Mias riestad, Strångnäs och Eskilstuna; en linea mellan Wennersborg och Karlstad öfwer AÅmäl, hwilken i förening med den nya Sodertelje — Arbogasledningen bildar en ytterligare fanman: billdningstråd mellan Stocholm och Göteborg. Nvpa telegrafstationer hafwa blifwit öppnade i Engelholm och Enköping och den opiiska tele: grafförbindelsen mellan hufwudstaden och Dus larö utbytt mor en eleftriff telegrafledning. Den 1857 inrättade stationen i Råneå har dets ta är blifwit inredd och öppnad till begagnans de. Kostnaden för dessa arbeten uppgår till 302,7 genor utstrå manl na u Pr utom ingsb graff Ån sände orter lande år 17 från Hog Stod borg ter fi o. s. pedier DIN rdr 8 Maj: stemä 5001 Jn mer a borgs Sund borgs öfwer Söde Karlj Maln wiks Gefle Kristi pings Osca med 1 nösan randa na, Ce Askers köpin hamn gelhol hamn Uti J Vogt ett tel Chi Stad: Första for Å wår I En nunge lunda Er egnate ultala DIE Norde ulslag handl 50 rd bjuder da ock