Helsingborgs-Posten – 4 januari 1860, sida 2

S—— — — vu, M vuttav twat deras obrand. Jcke heller Sweriges bränming: bränning. Oknekligen är detta en myc: fet brännandek fråga, men den aldras mest brännande är den dock ide. Star ten och ?Smweriges störste blomftermålares behöfwa 8 millioner i bränwinsskatt; frä: der och hushållssällskaper behöfwa minw tering8s od) utffänfningsafgifterna; här radshöfding Drake behöfwer de stora bränwinspannorna, ty huru skulle han annars funna begagna sitt mätninggins strument; bönderna behöfwa fmåpannor: na; krögarne behöswa supare, suparena behöfwa helan, halfwan, tersen, o. s. w. Alltså måste här brännas, brännas i stora strömmar. Bestridas lär det icke funna, att eld 8: wådorna äro den meft brännande frå: gan. Numera hör det till ordningen för dagen att hafwa eldswådor. Tänkom oss endast de stora och ofta återkommande eldsolyckorna i Götheborgs Maiorna. Af de gamla rucklen derstädes stå nog ide många qwar och bestämdt hafwa Götheborgarne wunnit på desfa eldå: wådor. De få sig ju ett nytt Majorna. Att släckningsanstalterna der befinna fig i särdeles skralt skick, wisste man förut, men har fått ännu mera wisshet derom, då de utländska assuransbolagen skänkte Götheborgs friwilliga brandkär en spruta. De wisste allt hwad Götheborgarne tålte. Lexan mar begriplig och skarp. Om mi sedan påminna om de stora eldswådorna i Sundswall och Upsala, att icke räkna de storre eller mindre anläggningar, som misslyckats, särstilt i Stockholm, så tro wi oss hafwa framdragit bewis nog, att wär tid ären brinnande od) en ?brän: nande?, man kunde till od) med säga en mordbrännande tio. Eldswådorna bafwa blifwit en handelswara; man gör affärer, och medgifwom lysande affärer i eldswädor, bättre affärer än dem råds man Windrufwa gjort i fogar. En brand, fom fordom bragte mången en: stilt man till ruin, hjelper numera upp mången ruinerad persons affärer, få att han med ens blir en rangerad karl. Men de som bestämdt ite wunnit på branden, äro Danskarne, ?voreå brödre på hinsidan Sundet?, när det stolta, minnesrika, få ofta besjungna Fredriks borg, en bild af Danmarks höga forn: tid?, lades i aska. Danmarks Stolthed lagt i Grus, Danmarks deste, gamle Huus. Det war icke en enskilt förlust, det war mera, en nationalförlust, och dertill en oersättlig förlust. Om man också har penningar till att uypbygga ett nytt Fres driksborg, hwar hac man den store Chris stian IV fom byggmästare? Och det war icke endast det herrliga slottet, Chris stian den fjerdes skönaste byggnadswerk, fom der gick förloradt. Man skulle näs stan funna säga, att ett af de minnes: rikaste tidehwarf i Danmarks historia, Christian den 4:des i få många hänfes enden stora tidehwarf, dermed fallit i ruiner. Och det är liksom en hemsk aning för Danmarks framtid wille fatta hjertat, när man tänker på Fredriksborgs brand, säsom skalden äfwen måste hafwa erfarit något djupt när han med få hjert: skärande ord beder: Gud lad ingen Röverflamme folkets egen Årne ramme, lege Danmark seld i Grut, free mm MO —L LL Utlandet. Enliat Pavs har franffa reperinaes meddefar m::: OK testen, äterkommer Morn.post till brochyren och uttalar återigen fin glädje säwal öfwer den, fom öfwer den franska pressens opinion om densamma. Times förklarar att den franska fejsaren ide allenast har sampckt till Cavours utwäljande till sardinsk befullmäktigad, utan äf: wen har bidragit dertill, och tillägger att Ca vour bar samma åsigter fom brochyrens före fanare. Emellan den Argentiska Confoederarionen och Buenos-Ayred är fred afslutad. England. En korrespondent från London till Köun. Jen. niuffrinver hela ryktet om ocnigbet inom ministeren — en snufwa, fom några dagar twang lord Jobn Russell, att uteblifwa från conferenserna. 744. er 14 Pryl Jtalien. Man fortfor i fin hänryckning öfver brocdyren, fattän man gerna skulle fett att författaren gått ännu radifalare til wäga och alls ide tils lätit päfwen bibehälla någon werldelig maki. Man fruktar icke mera för sin oafbängigbet; ty — beter det — Frankrike är gyonnsamt fins nadt emot of, England och Frankrike äro eniga och Cavour fommer att revrefentera det italien: ffa intresset på fongresjfen. Protestantismen bar i sednare tiden wunnit stort instea 1 Jtalien, namniigen i Toscana, bwarem en stor mängd biblar sinnas. Biskogen af Florens bar bittertaklagat bäröfwer bos Ricasoli, men fått till hvar, att det funde man cj bjelpa, då den nya stateförfattningen medgifwer religionsfribet. Telegrammer. Paris d. I. Wid nyärscouren ytt: rade kejsar Napoleon: Sedan jag kom till makten har jag alltid aktat erkända rättigheter. Jag skall hafara all möda osparad för att återupprätta förtroendet till freden. Madrid d. 30 Dec. I går fpräng: de den spanska escadern i luften de små fästningarna, hwilka skulle förswara ins loppet till Tetuan-floden. Trupperna woro i stånd fortsätta operationerna. Hamburg d. 1. Preuss. Zeit. före klarar ryktet om Hohenzollerns affätt: ning såsom ministerpresident för vgruns dadt. — — Stifts:-Nybeter. Kongt. Maj:t har den 27 fittt. Okt. ide funnit stäl fastställa uppgjordt förslag till öfs werenskommelse om prehrättigheternas utgörande inom Westra Karups och Torckows församlingar. — Den i sistl. Now. med upphäfwande af Dom-Gapitleys Utslag den 27 förutgångne Juni, i Nåder bifallit Mellby och Hwitaby församlingars begäran att såsom å:de profpres difant till lediga Kyrkoherdebeställningen derftås des få höra vice Pastoren Mag. C. E. Trås gårdh. Pastoral examen aflades den 22 sistl. Dec. ar Huspredikanten G. A. Collin oc S. M. Adjuncten C. M. Adrian. GEyamen Saccerdotale aflades den 22 fiftl. Dec. af S. M. Candidaten P. MR. Thulin. OÖrdinerad af H. H. Biskopen och Pros Cancelleren m. m. D:r I. H. Thomander den 22 fisl. Dee. I Lunds Domkyrka.: Pehr Nice lasson Thulin, född den 19 Dec. 18283; fadren Niclas Swensson, Bonde; modren Elna Persdotter; njutit underwisning dels enskildt dels i Lunds skola, student H. T. 1856; aflagt Theor. cramen W. T. och praceramen H. T. 1859. Utsatt profdag för 4:de Profpredikanten iill Kyrtoherdebeställningen i Mellby och Hwitaby jorsamlingar Vice Pastoren Mag. C. E. Trä gåtob å:dje Söndagen efter Trettondedagen eller den 22 dennes. Fatalicr Utgå a) till en Adjunctsbefattning wid Malmö högre Elementarlärowerf, för hwvilfen prof kommer att afläggas i Christendom, Swenska Språket och Malhematik d. 2 dennes. b) till en Adjunctsbefattning wid Carlskrona högre Elementarlärowerk, för hwilken proj foms mer att aflåggas i Marhematik, Naturwetenskap och Swenska språket den 30 dennes; c) till en Adjunkisbefattning wid Carlskrona högre Eles mentarlärowerf, jör hwilken prof kommer att aflåggas i Tyska, Franska och Engelska Iprås ken, den 30 dennes; d) till Kyrfoherdebeställ. ningen wid Cimbrishamns och Jerrestads förs samlingars regala pastorat af 3:dje klassen d. G Store OM till i 2 t aen I CÖEO. nå såf sar hw sta mö ha jag tar luc tje fon få än Be XV 10 na hm un gör W kor rör rig tid är del der pa sig