Utlandet. Päfwen bar nu ocksä fordrat upplysningar af den fransta regeringen angäende den nya brochyren och gjort sitt deltagande i congressen beroende derutaf. Förmodligen wäntas nägot dylilt äfven ifrån Spanien, Poriugal oc Neaz vel, och sälunda kommer congressen att lida steprehrott redan i bamnen, om ide sranska regeringen nedläter fia till att ojficielt bestyrka omad som redan balfofficielt blifvit försälradt, nemligen att brodyren als ide får i förbins delse med dess congressprogram. Säkert är det att brodyren är till ilort befymmer för den beline fadren, fom ocksä nyligen såndt en bönes skriftatill Frankrikes Kejjare. I denna frift lärer påfwen, enligt 7Courr. du Domanche, vafwa uppenbarat fin politik, antydt den hålls ning bong befullmåftigade wilja antaga vå cons gicesen och uttalat den förboppning ban har om congressens werksamhet. Påfiren, beter det, fordrar af congressen, att den skall låta Christi siatbällare vå iorden wederfaras rätts wife Man will ocfå weta an Pafwen har sämt egenbånniga strifwelser till kejsaren af Öumerrike, droumngen af Spanicn och fonunnarna of Portugal och Neaqel. Eursfanelefrågan bar fått ett nytt utfecnde. Gjiter salrika tonferencer bar divanen keslutat uppfordra Europa att förut ordna den rent af polilista delen i terna sak, få om Portensd inte gritet garanteras. Det franska sandebudct och de af bans colleger, bwilka deltogo i tnteryens tionen, bade förklarat sig benägna att ingå derpå, od Porten ämnar nu sända notifikarioner i oeta afseende till de respektive makterna. Pals merston är såtedes Ännu den segrande, od) man tror ännu ide att den franska regeringen will företaga sig nägot som skulle bringa den i fons fiitt med Eng and, fastän ryktet förmälde i lörs cugs, i Paris, att regeringen bade tillssällt Engiand en ny note angående Suezkanalfrågan. J en korrespondence från Neapel till Nord försäfras att om det skulle falla congressen in an pålägga den unge konungen, att införa res förmer, will han beständt afslå det. Förhålls ningsreglor äro redan träffade för att lemna congressen (riftliga bewis på att MNeapolitas varne ide önska någon constitution, d. w. s. volisen går omfring och hemtar underskrifter vå lovalitetsadreeser. Darnyligen ariesterade håls as strängt i förwar. Ryska tegeringen lärer, enligt Times, få i underhandling med japanska kejsaren om köp of den södra delen of ön Sangolien; den ans era halfwan eger Russsland förut.