Korrespondens. Stockholm d. 22 Dec. 1859. Oaktadt tiden år måtta knappt tilllagen för undertecknad, fan han doc ide underlåta att sända några tader till Jul. Jag skulle önska kunna frida nägra jultlappar till edra hederwärda läsare, men tis derna äro få swåra. J Paris som i det halft. fransosierade Stocholm samma klagan öfwer swärigheten att funna i år ubetala fin Julcontribution, ide mindre nödwändig än stadens och statens contributioner, till alla wederbseande. Hetta oaktadt tyckas Julexpositionernas salar wara fulla af folk, men tomma på allt utom siräp, och till och med det har afgång. Hwils fen enorm nationalwinst om iman lunde af ffaffa alla dessa jullotterier, lika wål som man afskaffat offentliga hazardspel. , Genom földens (i Å är wädret blidt) och snöns förenade krafter har kommunitationen in om staden blifwit få underläntad att julmarknaden fan noteras angenåm, om ock den öftiga marfnaden år flau. . Efler det gudnås är en wedertagen plägsed att goda wänner och fränder ihägkomma hwar. andra till Julen med en liten flapp, få hafwa äfiven Norrmänuen i år gjort oss en liten wåns gåfwa i den diskuesion, sjom uppstod i Otors sbinget om Siåthållareembetets afskaffande. Man bör lägga wäl märke till att det Ar från Norrige, som den braskande insinuationen om möjligheten af en casus belli blifwit framfas stad; hwem Fan undra på vm det till hvar skulle wankas obehagliga sanningar från Swenska Sländerna. Eti rykte, hwars tillförlitlighet år minst sagdt twifwelaktig, har, förmodligen just genom den i närwarande stund mot Norrige ganska itriterade sinnesstämningen, blifwit spridd inom alla klasser hår i hufwudstaden och bes tåtlats med ett wisst sken af sanning, att Kos nungen redan umämnt en Siåthållare i Nors lige och art den dertill utsedde skulle wara en person, hwars namn ingalunda är obekant för Stånes, sårskilt Helsingborgs, innewånare, nemligen Genetal Eoseen. Den fart, fom detta helt otroliga ryfte fått, bewisar att allmänna opinionen wäntar fig någon bestämd handling från Regeringens sida. För min del, om min obetydliga kunskap in politicis skulle tillåta mig några gissningar, tror jag att Regeringen upp frjuter ajgörandet af frågan om Stäthällarffas pet till en mera lugn tidpunft, för att ide komma mellan twenne eldar. et år nemligen nåra nog fåfert att Konungen fjelf år stämd för bis fall till norrmännens önskningar, och att möjs ligen Högstdensamme i Nortige yttrat fig iden syfmingen; men å andra sidan har sättet art behandla och debattera saken i Norrige wäckt så mycket ond blod här, att det icke wore fanske få rifligt kloft aw för an är WwWarande fance lionera Storthingets beslut. Bewiset på att opinionen inom Stånden alltmera wänder fig mot Norrige få wi snart nog erfara, om alla politiska järtecken ide bedraga, när H:r Dal: mans i går vå Ritdarhuset wäckta motion, att Ständerna skulle få tillfälle att yttra fig öfver Siåthällareembetels afskaffande, förekommer iill diskussion. För Regeringen fruktar jag att renna julflarp af hr Dalman icke år särdeles wälkommen oc högst intressant skall det bli att så fe utgången. om angående hwilken politik Swerige bör följa På Europeiska kongressen rörande Jtialiens anger lägenheter, innehäller äfwen en mängd bräns bara och ömtåliga ämnen. Den funde wisfers ligen temligen obemärkt fått passera, såwida ide Bondeståndet också yttrat fig få energiskt för saken (Pehr Nilsson från Malmöhus och Rosenberg från Christianstads län woro rbland talarne för Jtaliens frihet); men nu fan Ne geringen swärligen underlåta att direkt eller indireft yttra fig. Detta så mycket mindre som Borgares och Bondestånden tyckas fast beslurna att göra få många indragningar fom möjligt på rifsstaten och det derföre ligger i Negerins gens inttesse att wisa sig få undfallande fom möjligt. Ledsamt wore emellertid om saken stulle så gestalta sig att de folkwalda stånden afsäge något inträng på den andra statsmaktens prerogativer, ty att med Såändernas meo warande sammansättning ge dem en förökad makt, fruktar jag icke wara fullt förenligt med statens sanna bästa. Näst Statsusskottet lärer wäl Bankoutskottet warit tillsdato skådeplatsen för de lifligaste fris derna wid denna riksdag. Af tioningarne har allmänheten redan erfarit få mycket, att herr Schartau fålt en anmärkning mot fig för Banz kens werelaffärer. Redan under Baukorevijo rernas sammanträden förfäktades den åsigten, men föll Då. Nu antager man att sedan Hr Wals lenberg afgiort uppträdt (få berättas Det Äts minstone) emot hr Schartau, har anmärkningar blifvit beslutad. Att det fan wara Stockholms Enskilda Bank, som talar genom hr W:s mun, är icke alldeles osannolift, men innan ämnet förekommit hos Stånden, är det för tidigt att derom yttra sig. Bankofullmäktige Ha flera synder på sitt samwete, såsom tillwerkningen af det nya sedelpapperet m. m., men hufwudfelet wid alltsammans år mindre att söka hos perfor nerna ån hos sjelfwa institutionen, hwilket frams står allt aäklarare för hwarje Riksdag. Om edra Skånska representanter har jag utom hwad ofwan nämnts ingenting att jörkunna, fanske derföre att der fallit mig ur minnet, men kanske också derföre att de icke göra mycket wäsen af Ng. öm min tid oh inskränkta utrymme det meds gaf skulle en liten revy med de många tidnins garne och deras förändringar till nästa år warit min afsigt, men hwar börja och sluta. — Posttidningen, fom under fin n. w. talangs fulle chef utwecklat mycken kraft och werffams het, bör man hoppas skall blifwa en nödig molwigt mot möjliga ytterligheter. Men tiden tillåter ingen tidningsrevy (tyktet berättar att herr Herman Bjursten ingått i Aftonbladet) jemte en öfwersigt af förändrade tidningåredatks tioner. Jag slutar med en tillönskan af juls flappar åt alla i gemen och ingen isynnerhet .. men nu först erinrar jag mig att detta mitt bref ide hinner till Skåne förrän post seslum, jag måste således be om ursäkt att jag autici perat något på framtiden, då jernwägarne avec grande vitesse båra ens skriftliga utgjus telser och de icke fom nu måste föras af en allt utom snabb rapphöna. —n. Helsingborg d. 28 December. Stadens innewänare bade på julaftonen det nöjet alt se sitt gaswerk fullbordadt och gads då staden skulle presentera fig i detta nya prafts fulla ljus, och wi tro oss funna säga att belås tenbeten, sedan detta fett, är lika allmän och enhällig, fom det efter allas pästäende mwålkans lagda gaswerket samt nitet och omtanfan hos dem, som å stadens wägnar uppgjort om anläggs ningen, onekligen förtjena denna belätenvet. Heifingborgs sambälle fan tillräfna fig hedren af att wara en af landets första städer som förskaffat fig ett gaswerk och således wisat fig säsom föregångare till ett mera allmänt inför rande af en af tidens nyttigaste och wackraste uppfinningar. Det är wisst möjligt att till en början gaslysning wid gator oc allmänna plats fer blir dyrare än den belysning man hittills egt; men detta möjliga och fom wi tro ide få synnerligen stora tillffott utöfwer de hittills was rande ssadsskatterna för gatubelysningen, bör funna anses nppwägdt genom de fora fördelar ett gaswerk för en stad, fom Helsingborg, ers bjuder. J betraftande af stadens successiva framåtgående oc) folkmängdens tillökning, bör ressutom utgiften för gatiysningen icke kunna blifwa få fynnerligen sior för öwarje person, och tillfälle lätt funna beredas till utgifternas bestridande utan att mindre bemedlade öfwer höfwan betungas. J den förhoppning att far den allt framgent skall, derigenom att dess inner wånare enigt bista bwarandra, tillwera i hwad fom är till def och det allmännas bästa, belsa wi för wär del gaswerket od) det ljud det för med fig. Wi önska att den wigtiga jermvågas frågan, äfwensom frågan om en bättre och ända, målgenligare bamn, äfwen snart blef till stadens fromma Ifa lätt beswarad fom denna uppgift nu blifwit löst angående gaslosningen. Ä Jnnan berr Milnes komrakt med staden blifs wit uppfolldt, äterstär Ännu anbringandet af lpktor omkring springbrunnen å toraet, hwillet arbete man t dessa dagar håller på an werf ställa. En owanligt wacker sosställning af sten, för ändamalet, har nyligen Hit anländt ifrån Varberg. Strandning. Det i föreg. nr omnämnda engelska barfffeppet, fom strandat wid Hittarp, har sednare blifwit taget af grundet af en dansk ångbåt och infördi till Helsingör för att lossa och reparera. Fartyget fom från Nys land oc war destineradt till hemorten. Europeiska kongressen. För att å Swerir ges wägnar deltaga i denna åro utsedde förre Envovn frih. af Nordin och Ministern i Paris frih. Adelswärd. Från nästan alla håll får Bondeståndet upp bära förebråelser för sitt beslut ifråga om lhems mansegares representationsrätt. Det är också troligt att flera af gubbarna allaredan ängrat sut beslut och att, om förslaget Åter wid innew. rifsdag kunde komma under öfwerläggning, det stulle gå igenom; men ven nyttiga och tider enliga reformen, fom förr eller fednare fan ans tagas skola fomma till utförande, måfte nu å er flera år läta wånta på fig. Förslagets antds gande skulle — säger En. P:s Siockholmskorr. — ick innedurit någon uppoffring för ståndet, utan twettom en winst; detta ådagalades gan ffa tydligt af, bland andra, Klockaren Rofens berg från Sfåne wid de gemensamma öfwer läggningarne i fråga, och denne representant se Ce flira Ace FAL SKYN fåreprna SS FH 3 warande. Det är kändt, att de ifrågawaran de uteslutna kategorierna besitta mellan 4 oc 5000 hemman af rikets jord; desse jordegar äro i allmänhet uppl vste och erfarne personer me i grunden altdeles samma intressen fom bonde ståndet har; hwilken förstärkning af denna fjer dedel i representarionen skulle icke genom dera inrymmande hafwa wunnits! J bref fr. Stockholm till Snällposten läses Det talas redan allmänt om, att Stockholm walmän ide längre äro rätt belåtne med fin representamer wid riksdagen; de börja inse, a hufwudstaden, med dess widsträckta handel, mång faldiga rörelser och imressen i wåra tider bi höfwer andra målsmän ån poeter och politif nollor inom representationen. Sjelfwa Her Hierta säges hafwa till en god del förspil sina sympatier både inom och utom ständet oc han lärer ej heller sjelf finna sig rätt beläte på sin plats. Hr Hiertas styrka ligger hu wudsakligen uti hang fyndighet att uppråd motpartiets swaga punkter och hans skickligh att sticka omkring sig med sarkasmer och pe sonliga ansrelningar. Striden är hans elemer och han behöfwer stå uti minoriteten för 2 kunna utweckla fin stridskonst. Han är till n turen oppositionsman; men der ingen oppositic — n. b. mot hans äsigter — finnes, der ta par han koncepterna. Detta missöde har trå fat honom inom borgarständet; jag har hö det sägas af hang egna warmaste anhänga Han börjar fina anföranden med mycket fri och många artigheter mot fina Iwnnigare o förfarnare ftåndgbröder och talar om fin eg obetydlighet, få kommer han omsider till d saf, fom år i fråga, men man wåntar förgså wes på den skarpsinniga utredningen, de qwi wåndningarne och får af hang anförande i gen annen behållning än artigheterna. Bondeståndet tyckes denna rifsdag wara fö deles fattigt på framstående förmågor, ehu der wisserligen ide saknas mån med godt on turligt förstånd; särskildt tyckes man börja a fe Rosenberg från Skåne säsom en framtit man, Det må nu wara wäl eller illa, m en uran med det klyftiga och förslagna hufwi den lätthet att sätta sig in uti angelägenhet na och förmåga att göra sin öfwertygelse g. lande, fom Ola Månsson egde, lårer stån komma att få wänta på, och sådana dräpa de qwickheter, fom flödade från den gamle P ter Jönssons läppar, torde sällan få höras in en rifsförfjamling. J Lunds Weckoblad meddelad följ. nyhe från Universitetet: Theoretisk Theologisk eramen undergicks I 13 dennes af Stud. Germund Virgin, Skånif Praktisk Theologisk eramen den 15 dem of Filos. Magister Olof Gettfrid Olin och Stå Per Thulin, Ståningar. Kansli eramen den 14 dennes af Studer derne Grefwe Albert Magnus Otto Stenb och Grefwe Magnus Gabriel De la Gar Skåningar. Kameral-examen den 14 dennes af Stud. A Wallengren, Skåning, oc Carl Magnus 2 dersson, Görheborgare. Medicine Kandidat examen den 14 dennes Med. Filos. Kandidaterne Frans Gustaf Cw fåt Sfsufna nh Mark Guftaf Mellin. (SH