Helsingborgs-Posten – 23 december 1859, sida 4

PostzScriptumHelsiugborg. En strandning har i dag egt rum å Hittarps ref. Det stråndade faripget lår wara eit engelskt barkskepp, lastad: med kol. Frägan angående Sucgsfanalen står alltjemt på samma punst. Times anfer at England ide bör fåtta fig emor denna herr Lepsseps fas nal, ifall man antoqe Hanen såsom werkställbar, då derwid wore för den största handels: far på jorden mera ant winna ån förlora, Slulle odfå detta företag, säsem br Girandin förklarat, ega något politiskt syfte, till fara för nationalsäkerheten, få fruftar bladet likwäl ännu ingenting, luaka litet fom det hoppas någor, enär ännu hela historien anses enda angå en dims bl. J en annan ton y:trar sig Mor ning Post: Att lord Palmerston aldrig skall fam: föda till upprättande af ett franjysk. Gibraltar; att, när Lesseps erhållit uppdraget år det fat samma, fom att lösslita Egypten ifrån det Öt omatiffa riket till fördel för Frankrike; att der derföre Ar troligt att Turliet sortfar i fin wägran till som:rcke, och att det alltid fon påräfna Englands biständ, ifall de andra mafterna wilja rå änga Turkiet ett få orättwist twång. Daily News, fom esta stjenar John Russell till organ och hwars datillar foljaftligen äro of större wigt, fordrar att Enaland i förening med Ryssland och Preussen skall få werka alt srågan blifwer utan rolitisk betyrelse och fåretaget rent coms mercielt. RMiksdagen. itiskottebetänfanden. Slats-utskontsts. Jr 9 tillskyrker K. M:s propostion, em anwändande af 50.000 rdr rmt of de til fåne gars wård och underbå anslagne medel för nörigo avbvagnader wid fastningsfängelset i Landöfrona. Nr 10 tillstyrker K. M:ts proposition, om crsattning år krono ogren And. Rhorin för foniante medel (1,791 vor 71 öre), fom blifwit en fronobretbårore genem rån fräntagne och dereter mån of Rhodin återgäldas. Ne 11 afsturker K. Mits provosstion, ang. anwändandet af de på anslagen för Nodedys och Drotiningholms-broarnas embyggnad upps komna öfweiskott. Nr 12 afstyrker on uti Bondeständtt of O. Ericsson wådt molion, om anwisande af erfor derliga medel för wertställande af wissa omrenlerirgar af landets fyrlliga, judicicla och arministrativa indelning. Plena d. 30 Nov. Bondeständet. Ständet alslog etter en längre diskussion Stateutskotteto memorial Ir 7, angående gott görande af br lamemarskatfens och brr talmäns öface rifäådagefofinader; och beslöt för fin del ot br landtmarskalken och örr talmän skulle, äsom ersänning för de kostuader, dem kunde, i oc för fina befattningar wid nuwarande riksbag, tillskondas, sillerkännas ett mänadtligt arf: vote af 750 ide emt; bwarförutan beslöls att Rid. och Adeln samt Presteständet slulle ine bjudas att i tetta beslut sig förena. Under diekussionen bärom gjorde blott 2:ne meningar fig gällande. Nils Olsson från Malmöbus lån m. fl. påvrfade att ftåndet borde widyälla den mening fändet enhälligt uttalat wid remitterandet till Statsuskottet af en mos tion utaf Lönn från Jönköpings län, om ifrås warande arfvodens bestämmande till 600 rdr omt i månaden; bwaremot Nils Swensson från Cbristianstads, Per Nilssoun från Pals möbus oc) Rosenberg från Christianstads län wille hafwa arfvodet bestämdt till 750 rdr rmt i månaden, ide derför att ju ide 600 Rdr ans sågs tillräckligi, utan på det fändet genom atr fluta fig till Borgarestanrets åfigter i ämnet frulle bafwa någon förboppning art i Förfårkt Stateustott eller annorledes få de 2:ne försla ständens förslog att bestämma arsyodet till 900 rer, förkastatt. Genom voterina fom slutades