Hwarjehanda. Cu äternypstånden. Till en förnäm dam i Berlin kom nyligen en fattig hustru och bes klagade fig med tårar i ögonen öfwer att ben. neg äldste fon hade dött och att hon derigenom blifwit bragt till den yttersta nöd. Damen be: gaf fig om aftonen till hustruns boftad, bwars eft bon säg sonen ligga fåfow lik på en bår. Efter att hafwa gifwir hustrun penningar, lems nade bon stället, men wände tillbaka för att tillfoga ett par ord. Denna gång fom hon emellertid owäntadt och fick, till fin fora öfvers rallning, fe liket — fitta wid bordet och bes trakta de blauka silfwermynt, som damen skänkt modren. — .0