Helsingborgs-Posten – 5 december 1859, sida 2

Spånn då ifrän hästarne od) fått dem för min wagn; — jag är general. Xapitenen, fom hört hwad som sades, gick ut och fade till generalen: SIm förlåtelfe, herr general, men jag tror mig böra göra ers excellens uppmärksam på att jag, eburu jag bar en lägre militärisk grad, dock refer i H. M. Kejsarens direfta tjenst, och i dens na egenstap fan göra anspräf på företräde frams för en general, en fållmarskalf, ja till oc) med en storfurste. Haf derföre godheten att äterlemna mig mina häftar. Så! Och om jag nu ej återger dig dem; hwad will du då göra 7 7Södd på min ordres, tager jag dem då med våld. Med wåäld 2 Ja, om ers excellens drifwer mig till det yttersta. msaförfråmdt I stref generalen tasande och gaf fapitenen en örfil. Denne framtog en pistol, fföt och generalen föll död till jorden. Kaptenen tog hästarne, full: giorde sitt Uppdrag och inssällde fig sedan för frigsråtten. Händelsen föredrogs kejsaren. Woro pistolerna förut laddade ? frågade han. Na Hade han dem på fig i fin gördel 2 3a 1 Han gick fåleded ej in i rummet för att hemta dem 2 RNRej. Då fanns hos bonom ej någon uppfåtlig inläggning vå förband. Jag benådar bonom. Han sick ej allenast nåd, utan befordrades wid örsta tillfälle till öfwerstlöjtnant. Hwad enskildheterna iden miliäriska klädseln eträffar, få gingo kejsarens fordringar ut på de