Helsingborg d. 30 November. En af de wigtigare propositionerna som K. M:t till ständerna aflåtit är om regleringen ar grunderna för presterskapets aflöning. K. Pet har med anledning af Rikets Ständers ffrirs welse af den 6 Juli 1857 hufwudsakligen före: slagit foljande anordmingar och stadganden: Presterskapets inkomster fördelas sålunda, att hwarje tjenstgörande prestman erhåller en efter ljenstegrad och embetsaligganden lämpad, an ständig bergning. Afgifter, fom af en förlams ting utgå, eller inkomster, som till följd af bis drag från densamma tillfalla dess presterskap, må ej till aflönande af annan församlings prest anwåndas, men wäl sådana medel, fom grunda sig på statsanslag eller arrenden af frouolem: man oh läågenheter, fom icke äro boltadSbor ställen, i händelse af befogenhet från en till annan församling öfwerfly:tas eller alldeles indragas, det fednare dock endast i de fall, då de icke äro presterskapet för all framtid tillförs säkrad. Presterskapets inkom ster böra, utan att ingå tillstatswerket, i annan ordning än omedelbart ur den enskilte medborgarens händer komma presterskapet till godo. Reglering ar peesterskapets löneinkomster skall ste i den mån sädant utan förnärmande af ine nehafwares rätt kan werkstållas. — Sådan reglering må och tidigare försiggå, derest en församling och dess presterskap i önskan derom sig förena. Löneregleringen inom hwarje stift werkstålles länswis af en nämnd, hwars ordförande de. Pt på förslag af Landshöfding och Bistop förs ordnat, och till hvilken Domkapillet och hus: hallaingssallskapet utfe hwardera en ledamot. Bostalle, jom afses att af läntagare bebos och brukas, beräknas till en dess werkliga wärde motswarande infomst. Presterskapet anslagen jord, som icke kan utan olägenhet i föremng med bostadsbostalle brufas, utarrenderas efter de grunder, jom funna fastställas. samhet i wetenskapens och bildningens tjenst. De rrifaste anlag, en redan wid unga är förs wärfwad owanlig, lika grudlig fom mångsidig lärdom, det lifliga ste intresse för föteteelserna på den menskliga kfultnrens område, i förening med ven klaraste uppfattning af dessas betydelse och wärde samt ett hängifwet werksamt deltagande i det widsträckta andliga arbetet uppburo de stora förhoppningar, som wänner och bafanta saftat wid den unge, alltför tidigt bortgångne akademiske läraren. Men det war ide blott genom sin intelligenta öfwerlägsenhet den aflidne mann beundran och högaktning. Han egde, fås widt menniskor kunna döma, i hjerta, tankar och lefwerne en renhet, som inför tidens flärd måhända tog den allwarsamma pregeln af forne tidens stränghet i seder. Hans fasta wilja och bestämda karakter afläågsnade med lätthet allt fom kunde hindra honom i fullföljandet af hans högre intressen, dagenå tillfälliga nöjen störde aldrig hans werksamhet. Af naturen blygsam och försynt, höll han fig i det perfons liga umgänget med menniskor gerna vå ett wisst afständ, men för den, fom en gång wuns nit tilltråde till hans förtroligare befantffar, låg hans humana och älskwärda personlighet i hela def imelligenta och sedliga rikedom oppen. Wid hans bår, der så mången rif förhoppning förbleknat, offrar wånskapen minnets och sak nadens tår. Christian Theoder Clason war född den 7 Juli 1827, blef 1847 student, wårterminen 1850 filosofie kandidat, difsputerade pro gradu wårterminen 1857, blef samma termin promo verad jamt utnämnd till docens i praktisk filo: sosi. Utom sin gradualdisputation: Om Mvjs ligheten af en Filosofisk Råttslära, samt en storre uppsats: Om Språäkets aursprång och wår sende, införd I Upsalahäfter af Nordisk Universitets Tidskrift för år 18358, har den bort gångne skrifwit atffilliga i tiduingarne imtagne uppsalser af teologiskt, filososiskt, filologiskt och estetiskt inuchäll. ra Kammarslrifware wid Tullfammaren I Norr: köping. Riksdagen. Plana d. 23 Now. Prestestandet. Följande nva motioner wäcktes: af doktor Sandberg: att den bankowinst, som uppkommit sedan 1856 års slut, ide på annat fått må utsläppas i allmänna rörelsen än ges nom, uppföp af säkra wexlar, når kursen få medgifwer, i ändamål at derför erhålla silfwer till förstärkning af metalliska fonden; af kontraksprosten Källström: om följande tills lägg i 6 S I mom. af mi gållande SHSandelåd: ordning : När tillstånd sökes att inom någon fomman å landet i öppen salubod handel idka, ware doc från de waror, fom i sådan salubod må försåljas, bränwin och andra spritdrycker i det fallet undamtagna, att kommunens focfne: nämnd, fom öfwer den gjorda anföfningen alls tid höras bör, på förhandenwarande, grundade skäl ett sådant undantag föreslår och våyrfar; af Kyrkoherden Ternström: 1) att hvar och en arbetsför ogift manåoch qwinsperson, som till tjenstehjonsklassen bör räåknas, och ide har jordbruf, eller af egna medel fan fig förförja, frall, der inga särskilda orsaker föranleda till undantag, wid vite, att eljest sältas in på ars betshus. eller till allmänt arbete hällas, wara skyldig att såsom tjenstehion förskaffa sig laga förswar; 2) att husbonde, som låter sådant hjon hos sig mantalsskrifwas, utan att hafwa det i fin tjenst, skall wara förfallen till böter, swarande mor halfwa den ärslön samma per: fon efter ottens bruk kunnat fig förwärfwa; 3) att ingen må hos fig såsom inhyses eller enfittare intaga lös ogift person, med mindre han det wid flyttningstiden för socknenämnden anmält. Socknenämnden ege då att pröfwa, buruwida omständigheterna medgifwa sådan in flytsning, och meddele i det fall sut tillftånd; finnes ide skäl, wägre socknenämnd inflyttning. Sfer annorlunda eller åtlydes ide socknenämnd, UtS rd få rtrarmt. och ware dessutom