församlingarne borde ufgöra till folkskolorna, hwilket äfwen bekräfte des af biskop Anjou, och prosten Kullman instämde med biskop Björk. Komminisler Swartengren trodde at genom imåbarnsssfolors allmännare upprättande skulle pensa för de egentliga folfskolorna funna höjas och de högre folfskolorna undwaras, hwarigenom man wunne möfligbeten att förse folfffos lelärarne med iillräcktiga löner. Lyrkoherden Oiterström anmärkte, an församlingarne ofta beråkna sina naturaprestationer för högt, jå att maten för ett stolbarn stundom upptages till 24 eller 30 skilling om dagen. Kyrkoherden Janzon föreslog, att ingen lekman måtte få hålla andiigt föredrag förrän han underrättat pastor om när och hwar det skulle hållas samt företedt bewis vom god frejd och renlärighet; widare att ingen kolportor finge fytida en skrift förrän han ull pastor uflemnat ett eremplar of densamma. Kyrkoherden Ternström föreslog, att för med: delande af bewis rörande upplasning af Fun görelser m. m. från predifostolen borde twå er emplar af kungörelsen insändas till paftorsem: betet, samt om nya stadganden rörande unders båll och afsyning af lyrkowäg. Prosten Fasck föreslog, att kyrkornas råfens skapet måne af sockenstämman ensam få grans skas och godkännas, att kyrkokassorna i Skäne måtte befrias från en del för kyrkan fråmmans de afgifter, samt önskade ett särskildt stadgande rörande prestbewis, när församlingsmedlem will kommunicera i annan församling. Borgareständet. Wid föredragning af hr Ridderstads motion om pragelstraffets afskaffande, yttrade fig bland andra herrar Eneman, Bager, Lamberg, Cric: son och ÖOdmansson. Widare förelom K. M:ts proposition rörande fsämmande religonsbekännare etc. samt förslag till diösenterlag. Härwid uppstod en liflig Dis: fussion, som hufwudsakligen fördes uf hr Nor senawist, hwilken, med afstyrkande af kongl. propositionen, inlemnade förslag till en annan dissenterlag, öfwerensstämmande med den norffa, samt hrr Hjerta, Björck, Lallerstedt, Bruhn, stod, Kistner och Ridderstad. Propositionen res milterades till lagulskottet. — BDondeståndet. Wid remissen af Cederskogs wotion vm förs ändrad uppställning af nulltaran uppträdde An forslag till ändringar, tillägg m. m. till pros rositionerne, skulle ålfölja remisserne. — — —— — ——— Utlandet. Man försäfrar från Paris att turinerdepes chen, enligt ywilfen Bictor Emanuel i prinsen af Carignans namn afslagit regentskapet, war kommen från uurifesministeriet och fan fölfaftli: gen betrakias fom officiel. Monuörens förklaring påstas hafwa tillfommit till följe af en mocket energisk protest från Österrikes sida. V Jndep. Belge ogillar såwål denna förklaring som en artikel i Walewskis organ Pays, som bar jamma hufwudiennehäll, i skarpa uttryck och förklarar det för en interpenttonshandling, fom på mtet sått fan rättfärdiggöras: ty IJ:valig: narne hafwa obeftridlig raltigvet att wälja sig pwilfen regering de sjelfwe önska — Frankrike bar sjelf mer än eu gång urö öfwat denna rät tigbet — och ingen, ide en gång kongressen, fan mosna fig der. En onnan faf blir om Europa will erfänna od) fanftionera Jtalicns åtgöranden, men påtwinga Italien en lösning fan det ide, od Vändepend. Belge kommer derföre till den slutsats alt sedan franska regeringen nekat sut samtycke :ill prinsen of Carignans tegente skap, hwuket war en ny och lysande manifefta: tion i ordmngens od) fredens intresse, kan man ide förtänka Jtalienarne om de wådja till en revolution. Af grefwe Wakewskis cirkulärskrifwelse synes att den finansiella frågan warit den förnämsa och så godt som enda orsalen till fonferensens längwarighet; gränsregleringefrägan afgjordes lättare och hwad bertigdömena beträffar, få har man lemnat frågan öppen. Slutligen befråftor det fig att femte de magter, fom undertednat Wienertraktaten (England, Osierrite, Franks rite, Ryssland, Preussen, Spanien, Portugal och Swerige), skola äfwen Sardinien, Neapel och Rom dettaga i kongressen. Sardinska lånet bar fortfarande god framgång. Franska fejserliga gardet bar blifwit förökadt från 24,000 tll 30,000 man. Från Tonlon förmåles att man ifrigt arbe: tar på utruftningen af örlogsfartyg för fincfita expeditionen od) att de stora skepven skola afgå mellan den 20 och 30 i denna månad. Rege. tingen har förelagt statsrådet ett projekt till öppnandet af en fredit på 50 millioner till årpeditionen. att Tord Jopyn Russel icke delar fin kollega, lord Palmerstons motwilja mot detta företag. Det beter äfwen att Lesseps i dessa dagar reser till Konstantinorel, bwarest franska gesandten, Tbouvenel, erbållit besallning att ånyo afhandla fas fen med sultanen oc) att bandla i cfwerensstämmelse med derwarande ryska gesandten, furst Labareff, fom från fin regering mottagit lif. nande instruktioger. Spanska cortes äro suspenderade; Portugals öppnade den 4 dennes. J throntalet heter det att örlogsfartyg afsåndts till Marocko för att beslydda Portugisiska undersäter, att en jerne bona ffall anläggas till spanska gränsen, och att underbandlingar blifa it öppnade med påfwen för att ordna portugisiska preflerskapets intreds fen i Orienten. Från Modena skrifwes att nationalförsamlingen enbälligt beslutat att gifwa Farini en nas tionalbelöning, och att man i denna afsigt ned. satte en kommiesion, fom skulle närmare bestämma belöningen. Kommissionen föreslog att ett af den afwifne bertigens gods skulle stankas Farini säsom arf oc) eget och forsamlingen pil: lade enhålligt förslaget; men Farini afflog gåfwan med dersa ord, som erinra om Äthenaren Aristidis dygd: Jag ber er, mina berrar, uns nen mig den bedern att dö fom en fattig man. Fransmännen bafwa wunnit en betydlig fes ger i Cochinchina od amiral Rigault de Genouisly bar höljt sitt namu med åra. Fyrtio pråktiga kanoner hafwa blifwit eröfrade från fienden, hwars bär blef totalt slagen od) ffins grad. Erpeditionen mot Hue säges dot wara uppgifwen. På jernbanan mellan Mons och Manage bar den 7 dennes inträffat en olycka. Ett sel wid fpärskiftet föranledde en sammanstötning mellan det sista persontäget och några godswagnar, bwarwid 20 personer blefwo froesade. Daunmark. J den ryktbara Berlingska hofaffären lärer en fompromiss fomma aft sammanträda. Fä nu se bwem fom på en gång fan rädda frenet och slinnet. Sedan Thorwalcesens och Ochlenschlägers död — skrifwes frän Köpenhamn — har icke firats någon bögtid:tigare sorgefest än den, fom efter aflione hofmarskalk Joachim Godske von Per vetzau i går förmiddag egde rum i Frue Kirke oc) bewistades af konungen, genom ombud, arfprinsen, prinsen of Danmark, landtgrefve Vil