Article Image
VI vo l( ( — 0 77 de norska stridsfrafterna ull lands, atminstone pä papperet, 22,612 man, det förra 3, detfeds nare 23 procent af landets, wid bwaridera tilsället warande befolkning. Antager man, sasom norrmånnen sjeliwe, sistnämnde styrka efter all berakning sasom nod: wåudia i anseende till en fremmande, temligen mäktig landtmakts grannskap, få stulle Norge, efter samma beräkming, nu, om det ide hette förenadt med Swerge, nödgas halla en landtarme of 32, 922 man, och def utgofter för tandts förswaret skulle, under sadana sorballanden, i stället för 760,000 specier, milulärbudgeten upps tager för den, ull 12,000 man efter föreningen nedsatta truppstyrka, uppgå till 2,026,000 ive: cier. Norge bar saledes blott I detta afseende genom föreningen wuneit en årlig besparing af 1,266,000 specier, efter 4,905,000 rdr vmtsnar Swerge deremot, genom den s. k. föreningen, ide utt fin förswarsstyrka wunntit nedsattning af konaden för en enda man, Deremot har A till följd af den s. f. föreningen, ansett fig föranlåtet att, genom traktaten af den 21 Nowember 1855, äfwen infasta Swerge un ett komprometteradt förhällande till Ryssland, då traktatens föremäl endast synes warit ctr försigtigyetomatt emot ryska inkraktningar wti Warangerijorden, oc) ens dast afse att trygga Norge emor em wadligt intrang af objudna ganer; pywarföre det ocksa lärer wara derföre som bewakningen äfwen af Swerges ej obetydliga intressen un S:t Pe teroburg sednast blifwit ansortedd ar en Norte man. Norska grundlagens 25 I sörbjuder audra än norska trupvers statitonerande I Norge under fredetid. Man ma saledes icke neta sitt erfans nante af ben maktegande tankens lsangt ulstrackta beräkningar, då af Swerges konang, wid den norska grundlovens antagande den 10 Nowems ber 1815, möjligbeten förutsaåds att debofoa ett norskt garde i Stockhorm; od) att norsta grundlovens 258 i sammanhang harmed, uns der äsidosättande af få mycket annat, fa mrate tades, att konungen i Swerge der, grundlagör enligt, fan hafwa ett norstt garde af friwilliga. ÅJ Swerae fsönes fonungen atminstone af arunte Landsorten. Halmsstad d. 7 Nov. Urlanets markegångss tara för ar 1859, anföra wi foljande priser: s tunna hwete 19 ror, I div rag 12 rdr, 1 d:o forn 10 rdr, 1 d:o hafre 7: 50, i d:o ärter 17 idr, I lisp. mör 11 dr, 1 d:o ost 5 rer, 1 lisp. toret flast 5: 25, 1 d:o torrt förr 3: 25, s lisp. talg 5 rdr, I lass hö om 40 lisp. 20 ror, 1 famn bokwed 27:50, I drångdagswerke, 1 ror, I ökedagswerfe med 2 hästar och förs farl 3 rdr, I lisp. lin 5 och l lass torf 2 ror, allt emi. . — Den förut omnämnde förrymde lifstidåfången Peter Andersson blef, i Thorsdags, gripen i Snotorp oc införd till barwarande cellfängelse, derifran han nog hädanefter fär swårt att göra en dylik ulflykt. (H. P.) Uddewalla d. 7 Nov. Nanuen till sistlidne Thorsdag läret twenne i tjufyrfet wäl uppöfs wade och förfarne mån härifrån staden e(wi namngifwa dem ej da det endast år erter 1dz gen wi berätta) begifwit sig till en foldat wid Westgötha Dals Reg:te, boende i trakten af Kolloröd och i hans jåhus halshuggit en kalf, medtagande froppen för att begrafwas I deras magar. Till den blifwande kalfsoppan fattas des potäter, hwarfore de hemsofa en enka under hemmanet Rus, ur hwukens källare, byggd enstaka på gärdstomten, de förmodligen ärnade taga tionde. Gumman som hade nd got ärende till sin ladugård hörde att hon hade obehorigi fråmmande i sitt lilla winte förrad, skyndade i all ipsthet efter grannarne, hwilka hunno anlomma under påstående obehöriga ber sök. De iillkallade wille ej inlåta fig under mörkret i nagon utid, Wan tillstangde och bom: made för fållardorren nus dager wardt ljus, da sajom i wargårop bada tju-warne och den hufwudtosa kalfwen funnos inneslutne. Alla ne fingo genast förmede st wederborandes förs sorg för stju-s ull Wenersborgs Celljängalje. (B. L. T.) — uttandet. Jtasien. dens stund swifa den sak, för hwilken han sa länge kämpat. ö Angående kongressen medför posten intet nytt. Från Paris beter det standigt att den kommer till tand, bwaremot man i London påtager sig en betänksam min och hwarken säger ja eller nej. Deremot wet man nu hwad det år för en kinfig finansfråga, fom återigen förhindrar QAuäriberiraftatens undertecknande, nemligen re: duktionen af gyllen till fjrancs af de 100 mils lloner, fom på Lombardiets wågnar skulle fon: tant tl Osterrike urbetalas. Denna reduktion gör en liten stillnad i summan, hwarpå de österrikiska befullmäktigade ide wilja mlåäta sig, dock narer man det fromma hopp att saken snart skall bli afgjord till allas belätenhet. sterrike. Time pariserforrespondent skrifwer frän Ssterrike den I dennes: Det år temligen får kert att ögonblicket, då österrifiska regeringen måte göra Ungern vemdliga medgifwanden, ide är aflagset och jag fänder er derföre en Mera detaljerad redogoreije för inuchållet af den pe ntion, fom hufwudmännen för det gommalfon: servativa partiet tillftållt kabinenmter. YMnnu cir culerar har ide någon afskrift deraf, men en tysk tidning offentliggör nedanstående utdrag: Ungrarne ferdra ater sin fönfiitution och fina municipallagar, fom tidsenligt förbättrades Under 1843 ats händefser, och bedja om alt det gamla, lagliga, fullstandiga ungerska för nungariket måste åter upprättas. Det föreflas att utnämna en hborfonster, tom skall organ sera ett ungerskt hoLfansli och hafwa såte ech siämma i kabmettet, och likaledes en kunglig stuhallare, fom i förening med hofkansliet och banen ap Kroatien stall organisera ett ungerskt statbasflkareskap I fallet för det nuwarande un: gersta bana er och de froatiska ftarhällarafdel: ningarne. Widare fordra Ungrarne: utnåme nandet af stathallare eller administratorer för de olifa provinserna, kungliga kommissarier för de fria städerna, återupprättandet af den kungliga högsta domstolen och ar Septemvira: tet; em reform af ungerska hoffammaren mer Gaufarumsdireftortatet I stället för landdirefs

11 november 1859, sida 2

Thumbnail