Telegrammer. Hamburg d. 28 Okt. Spanmålsmarknaden frilla. Kuffe fast, stilla. Fondbörsen oförändrad. Momencgrinerna hafwa anyo gjort infall på turkiskt Område. London. Consols 96. Hwete stilla, oförändradt. Malikorn eftersragadt. Hafre ssilla. Amsssterdam. Råg och Hwete oforåndradt, o: betydlig förrastning. Newyork d. 15. Engelska gesandten bar för reslagit ordnandet af San-Juan-affaren på bas fis af erkannandet af Englands cganderalt. Den 18. J Harpers Ferry i Virginien bar ett betpdligare MNeger-uppror egt rum. Nea: rerna, 7 a 800 man starka, togo tygbuset, ftannade jernbantagen, botade konduktorerna samt afskuro telegraftradarne. Fran Washington bafwa blifwit reqvirerade trupper. Hayti. Belagringstillstandet tortfar oc) måns ga arraueringar ega rum. Paris. Nentes 69. 40). Constitutionne! tror ant kongressen kommer att rada samman trots dv swarigbeter Englands fordringar allt i wagen, samt förnekar Frankrites afsigt att wilja utofwa nägot slags protektorat. Shanghae d. I Sert. Silfe har stigit i pris; The deremot fallit. Hongkong d. 12 Okt. Amerikanska pgefands ten bar wandt tillbafa fran Peking. Rartifikatonen skall utwexlas i Pehtang. (Jnföres på begäran). Jns. wägat tro att man i högsta grad mifförnatt H. ps erd iå man welat tyda dem ja som wille han I fir moha mctarbeta uppföraudet af ett nytt theaterhus hår i uaden. Hels. P:s redaktion är säfert en lifa sä warm wån fom nagon ar Tyalias sköna keust; men wi tisistä uppriktigt att för oss, lifasem for Helj. Pen, ligger nagot candligt prosa iskt, naget det sköna sjelf jornetrande utv att man återfinner def njutningar på — debetssedlarne. Det är eudaft deremet H. P. yttrat sig od) wi instamma fulltomligt i den asigt att vet nya then: terhuset bor byggas af dem, som hafwa siane för skön fönst, och att staden såsem sädan icke ber för denna sat göra nagon uppehring, om icke mojligen at: urplata en testnadsfri tomt derat. Ware det langt ifran oss att be: titda att äsynen ech åhorandet at eu ged theaterpjes Är en bade stor vd) forådlande sjalonjutning, dock äro wi ej så fantastista, beundrare teraf som ten här va platsen ute fommande SOref. Poslen. Neg funde wi ocksa strifwa en tria om safen och lifasem han flå omkring oss med flingande och lanta frafer. ja em tet reade ch, stulle wi till echemed kanna wisa att förf. i samma tid: ning icke lan, anun mindre fett te traget ter, hwilka han aberorar sajom de fernämsta i sin genre ech hwilfa, ens ligt hans urygist, skrla fertlefwa pa lhentern afwen sedan man glomt bade Aristoteles och Hgel, ja till vc) med den, fom uppfann frutet, hwilket wisserligen icke war red. af Orefuntsekoften. Wi waga annars tro att om det stulle komma en tid, da man glömt det gamla Hellas starpsinnigane filesef, hwars symem legat till grund for alla sednare tänkares ferstulngar, fa har meuskligheten atersjnufit få Djupt i barbart att man sannerligen icke har några hwarken skadesrel eller theatrar. Åfwen wi hafwa läst en liten smula Åt ech just derföre hafwa wi swårt för att ingå på OrelundgsPoltend i def sednaste nummer bysta åsigter rorande theaterns sedbhi ga bestämmelse. Om den wärda retaktienen last de tragedier af Sefekles, hwilka den, för att wisa fin lärdom, citerar, få stulle den weta att tragediend andamal ute år att wisa hwarfen bygdens belouing, eller lastens straff, def werkliga uppgift år att framställa en Mid mellan det menskltga och det gudemliga i menniskan, i hwelfen strid det gudomliga ÅT wen i menniskans. undergang segrar. Låtom of; till erems pel taga Ten af O. OK. jorst nämnda tragedien Antigene. Hennes brer är ded i landoflyft och Athens lagar förbjuda den biltoges ben att hwila i fosterlandets jord. Hon fe grar fom syster, men dufar unter fom menniska. Hwarföre jus Danskar od) Fransmän anforas såsem in: nehafwande wår tids höga bildning, ha mi något swårt att inse. Dessa folk befefa wisserligen mycket fina talrifa theatrar, men wi äro werfligen nog djerfwa att tro detta förhållande härleda sig mindre från deras hoga bildning än från deras brist på ett hem, i den betydelje wi i Swerige, i Eugtand och i Tyskland fästa wid tetta ord. Dansten, åtminstene i Köpenhamn, vc) Fransmannen förer intet be bagligt, husligt lif i hemmet, maste derfore föfa förftrös elsfer och nejen utomhus oc) nog måste enhwar medgifwa att de flefta menniskor gå vå theatern för att roa sig och allteles icke for att hemta nagon urybyggelse. Wi bestrida wisst icfe att dramatifen star på en hog frånds punkt både i Franfräke och i Danmark, men Cugels: mannen Syakspeare är deck nyare tidens siorste drar maturg ech den ypversta opera, Prefeten, är fomponerad af en Tysitt. Meyerbeer. War Blanche uthärdar ganska wål jemaferelsen med Erif Bogh o v Steckhelms såwäl lyriska fem sångicen får lifa hogt fom Köpenhamns. M. Lurhers af O. P. citerade yttrande bewisar ine genting annat än att dramatifen i sertonde ärhundradet stod på temligen skrala fötter. Oresunds Postens sista strofer äro få klassiska att wi ej funna underlåta att aftrycfa dem: veSutligen funna wi ej nuderlata påpeka den ekenomiska fördel, åtminstone för månnen, Jom teatern medför Ack, få sannt, få wackert! Hwilfen ekonomisk fördel för mannen ort gå va theatern! Gar han dit hwarje afton, få blir han bestämdt rif om han ice aftar fig Han trages från fupgillet och spelbordet ech får sinne för ett wactrare vd) mmdre depensivt noje! Man betalar fin rifstaler eller 75 Ore för en theaterbiljett — så wita man ej har fribiljett — man blundar när man går förbi den trelliga Schweitzerilekalen, man såtter fingrarne i näsan för ej att frestas ar den inbjutande ponnschangan, fom lisjom på fij mot Oresunts-Pesten derifrån utstrommar, med ett ord: man feresätter fig att Ore:unds-Pesten skall ha rätt od) sannerligen pehöfwes det då en aanska bastant faresato. Od hwilken winst fen för awinnan, hwars lif wan: ligtwis är få vift rå försafelser ech Utanden. Ack ja, den stactars qwinnan, hen år un i wara dagar så fortryeft och olycklig och skulle wara det anuun mera om det ide funnes en och aunon adel forswarare af hennes rått:gheter. Qwmnan, stackars liten, får gå på theat ra i frmolin, fom icke haller mer än tiv alnar i emfrets; men hon har dock en ringa ersättning i sin mwinlt, fom fermedligen bestar uti att mannen får slapra till nya handskar och ex elegant coeffäre, ty den arma qwinnan är ja sa elycklig att ven ena alltid måste wara Präftigare än den andra. SHon kan mähånda genom teateru blifwa i tillfälle att glömma mången hjertesorg, atertända mänget slocknadt hopp ech få nytt mod och uy fraft för den kommande dagens mö dor !7 Ack ja, under det alla andra fe ät scenen fnnna twenne älskande hjertan obemärkt werla en blick med hwarandra, och de hemföra salunda bida vd) sitt hjerta bewara manga wackra ech lifwande bilder cd) uvd. Och fomedibiljett wära dygdiga pigor, fom få gerna fer en gifwa en kyss, oskyldig, det förstås, men de hafwa jn iutet annat fått art få njuta af detta ssalsförädlande nöje, de infupa dernuder få mycken moral, få många rena känslor att om ymällen är aldrig få mörf, få får ingen kyssa bem, om icte möjligtvis för — löftet om en ny komedibiljett. Men hur i all werlden fan qwinnans store förswarare hafwa ondt af de oskyld iga faffejunterna? — — Funnes inga faffejunter, sa funnes ju heller inga nyheter i Orec fnutgöpolten. Men skämt äsido. Hwarje wän af skön fonft måste ön: ska att wi fa ett nytt theaterhns, ty sannerligen det länt er till heter för wart stönhetssinne att mi i sa många år nöjt of med det eländiga trådruckel, fem här i staden bärer namn, heder och wärdighet of Thaliatempel. Sednast i går hade wi tillfälle att reflektera öfver den skärande fontraften emellan de theaterbesofande damernas eleganta toiletter och de med limfärg äfwerstrufna wäggarne, det ruskiga trasiga tafet, hwarifran nedbänger en ljuskrona som är — owärderlig. De prestattoner, fom i går aften gäfwes på theatern, tillwunno fig publikens odelade bifall. Man föårwånades ofwer att i ett sållskap med akrebater finna en sångersta af ganska respeftabel skela, och synnerligen i det första numret, en aria ur Norma med ett särdeles swårt staccatoe, wåga wi påstå att fru Lina skalle tält jemförelse med sieljwa mamsell Michal, om ide i afseende på röstens klangfaullhet, fom dock war oflanderlig, sa i afseende på själfallt föredrag od) bestämda, rundade toner. J. D. J Skanska Hofrätten expedierade Domar. D 28 Okt. Emellan Åbeen Nils Hanssen i Östra Bref: wie samt Nils Jensson i Klagstorr; f. d. AmiralitetgPrewiantmastaren Sundin i Garlsfrona samt tf. Kronos fogden Thorn; Herr Jus. Gancelleren och Com. af Kougl. Nerdstj. orden N. S. ven Kock samt Bonden Olof Andersfon i Lesen ech Handl. Westerdahl; Beuden Anders Hen: rifssen m. fl. i Sörby samt f. Nämdemannen Anders Jäne fon m. fl. derst. Benden Jehan Jansson i Lilla Kullerup samt Benden Jöns Jensson i Orsjömåla; Landtbr. C. Santesson m. fl. famt Åandtbr. (s. Wendt; HosvitalsSysslom. Bergman samt Rädman G. W Dahlstrom; Landt: handl. Schultz i Stillinge samt Lars Åresfen i Hofby: Arrend. Anders MNilsfou i Fogdafärr samt Bonden Per Perssen i Moan; Poft-Ombudsmannen J. RR. Öfwerström å Kongl. Gen. Poft-Styrelfeus wägnar, samt Lantsfamr. G. Isberg i Malmo; Bonden Swen Emannel Jonsson i Moljeryd samt Benderna Olef Persson oc) Swen Pers: fon i Swanewik m. fl.; Åboen Tufwe Jdusson i Tägarod samt Eufan Karna Nilsdetter derstades. ö Den 21 Ofteber. J beswärsmäl emellan f. RNämtde mannen Nils Oissen i Westraby samt Nils Oredssou i Feleberga. Rerande Åbeen Ola Nilsgsens i Asfartorp bes swar: Urpå t. j. Domhafwanden i Östra ech Westra Gö: inge Hårader, Häradshefd. E. Glairfeldt. Den 24. Mu gående förre Namdemannen Måns Carlssen i Jacebstorp, domd fer mened. Den 25. Uppa beswär af Jons Hause fon i Jemsheg. Den 26. Angaende läftade Drången Jenas Andersjen fran Ramdala samt Jnhyses Swen Vet terssen derstudes. J beswåromal emellan Benden Nils Nilsseu i Tången samt Bonden Haus Bengtsson derftår bes; I. vice Andj. Martinsson samt Kronolånsm. fjungz derph.; Torparen Jenas Perssen i Håhult samt Krencs länsm. Palm m sl.; Gafan Hanna Larsdotter i Zireterp m. fl. samt Fistaren Bengt Perssen vå Tessö m. fl. Den 27. Uppå Ansskuingar of: Häradeheftingen G. Gugzell; Håradshefdingen J. Å. Durlng.