Helsingborgs-Posten – 28 oktober 1859, sida 3

man gerna kunde trott det wara måladt dagen förut; men wid närmare granskunng fann man nart att det war åt: minstone twå eller tre ar gammalt, Den i betraktande försjunfne Sir Richard tag emellertid endast Mariquitta, fom smaloeg emet henom. Giter några mianters förlerr, sleg Dren Lazaro, som blifwit blef fom ett lif, sakta den unge mannen på ful: bran och, pekande på vorträttet, fade han med en stämma, fom röjte djup smärta: — Den hemlighet, om Mvilfen jag nyss talade, hänger noga famman med detta perträtts historia, hwilken jag nn will meddela er. Men just fom markisen skulle börja sin berättelse, in: trädde Mariqnitta plotsligen med en bukett wilda blommor i hanben och fallade på Richard. — Martanitta! —nutrerade denne ech styndade emet henne — Jag har redan rakat er ... Kom närmare att jag må se er bättre. Den unga jlictan mottog fin älskares hand vd) låt mee kantskt fora sig bert till pertråttet, men wid äsynen af detta blefnate hen plötsligen, utstötte ett utrop af smärta och danade med armnarua frampaktigt utsträckta emot MRichard. (Forts.) Slutligen uppsleg hon åter ögonen mot Bernadotte och fade: 7IU är mte någon köpman, utan seldat och det af hög rang till på föpet. Når han lifwäl försäfrade Henne om motsatsen, log hen under arelryckning och fortfor: 7Må, om nt inlåtit er i handelsaffärer, få maste jag förkunna er att de ide fom: ma att lyckas, och att nm blir twungen att afådå ifrån bem vd) följa den wåg som är utstafad för er. Hon betraftade forten änyo och tycktes med stor upp: märfsamhet jemföra dem finsemellan. Herre, fortfor hon derpå, ni är ice blott en soldat af bög rang, utan ni är slagt med kejsaren; eller eckså fommer uni att bli det. Hwilfen kejsare? — frågade de båda bessfande nästan på en gång. Jag menade Förste Konsuln . .. fe honem fom kje jjare Slutligen tycktes ännu nägot föreswäfwa henne. Ia, fade hon, Han ffall bli fejsare. Men der äro nägra moln, fom komma att skilja er ät. Beruadotte låg på Göerard. Ni tycker ända om honom ... Husch! Så hans stjerna stiger! .. Hon teg ett ögonblick och hennes auftgte tyd: tes uttrycka ferundran. Men ni får snart