Helsingborgs Jernwag. Jnnewarande wecka kommer undersöfning att företagas angående den af of förut i korthet omnämnda jermvägslis nien från Ljungby bed och till Stehag, för anläggandet ar en bibana från Helsingborg norr om Sederäsen till statens södra stambana. Man har numera fommit att inse att det dels är förenadt med alltför stora omfostnader att dra: ga denna bibana till Finja eller Sesdala och att eu dylik bana dels fom att tragag genom trafter, fom åro glest bebodda samt hafva ej annat att bjuda på An lingon och ljungbackar, trafter som hwarken för närwarande hafwa något att afyttra eller nånsin funna upvhjelpas, alldenstund jerdmånen är nära neg lifa ofrufbar som norra Hallands hedar. Att staten drager en stamvana genom dylika ofenfts bara och aflägsna trafter, kan wisserligen wara en billig: het, alldenslund dessa derigenom åtminstone Tor fina behef fomma i beröring med wertren, men eu bibana måne ål wen tänka på den egna fördelen och att den kan inbringa näget, emedan aftieägarna i motsatt jall skulle göra alltför siora uppoffringar. Will Helsingborg tänta på en jernbas ua, hwaraf staden siall hafwa nagen fördel, få är Det tyd: ligt att densamma ej skall sättas i förbindelse med fands: frönabanan, hwaraf Landskrona kommer att draga ail möj: lig fördel, men Helsingborg deremot att ligga i efterhand sam: sjnufa ner till ett uselt siskläge, hwiltet äfwenledes blir dess lott, om Landskrona far en bibana och Helsingborg blir alldeles utan någon dyllk. Det är saledes ej någon annan utwäg för Helsingborg Än att vå allt möjligt fått arbeta på en jernbana i nerdoftlig riftning för att sätta fig i närmaste förbindelse med kringliggande trafter af ng: gude, norra och södra Åsbo samt weslra Gerge harader. En bana till Sönnarslöf och Ljunqhy hed är således för sistnämnde stad af största wigt, ty derigenom dommnerar staden alla de ganska folfrifo trafterna strar wester och norr om Sederåsen, eller hela Åstorps, Sonnarslöfs, Åby och MRifebergastrakterna med krinliggande orter. Men från Utlandet. Dagers post medför una bewis på hur ringa lit man fan sätta till alla de rykten och Vers sioner, hwarmed forrespondemterne wid hwarje tilljälle uppwafta i de utländska bladen. Man erfar nemligen nu, an de hotande noter, som skulle ha blifwit werlade mellan fransta och engelska kabinenerna, endast funnits till i for: respondenternas fantasi, och att det år få långt ifrån att England med wapenmakt ämnar bes skydda Marocko, att den engelska gesandten i Madrid tvärtom i dessa dagar har förklarat dreutming Jjabella, att hans regering allsinga hinder ämnar lägga i wågen för den spanska erpedit.onen, saläånge den haller sig inom de angifna gränsorna — d. w s. så länge den icke går ut på att göra eröfringar. Times? innehåller en ledande artikel i samma anda, hwari den erkänner Spaniens rått att taga uppråttelse samt anmoda engelska regetdingen a:t afhålla sig från hwilfensomhelst tnblands ning, da detta endast skulle tjena till att uttänja sakerna. — Den fransku erpeditionskåren tros blifva organiserad I dessa dagar och marskalk O Donnel ämnar samtidigt lemna Madrid för att fålla fig i spetsen för expeditionen. De italienska forwecklingarne, fom någen tid warit förde I bakgrunden af de marockanska, Mar ga nu åter deras gamla plats i spetsen af de ens General Martimprey, fom Hår i svetsen för den franska exveditionen tiil Marocko, har ans ländt till Tlemcen den 11 och bar utsårdat 2:ne depescher, bwaraf framgår, att scherlerna för Ma: rockos bergftammar bafwa sökt inleda nnderhandlingar för att afleda det owäder, fom hväls war öjwer deras bufwuden. Generalen bar lifwäl länt affärdiga gesandterna utan att vote ja fe tem. Marockanarne sägas bafwa gjort sig styldiga Hill de försärligaste grymheter mot de franska kolomsterna; de fångar, pwilka fal lit i derag Händer, lära ha blifwit lefwande brända, Engelska medelbafsestadern bestär of 52 far: tyg, 2hwilfa alla, med undantag at 4, äro une gare; den är, enligt Times, fördelad på föls jande stanoner: Malta, Neavel, Corfu, Pirwur, Syna, Candia oc Constamtmopel. En stark cslader af kanalflettan befinner fia Hå wågen tl Gibrattar under kommando af viccamtroul Fanshave. Telegra mmer. Hambarg d. 26. Rom d. 22. Man befarar en fommankörs ning mellan be päfliga trupperna och Romagnas. Neapel d. 22. Truppwårsningarne fortfara; fonungen inspekterar trupperna oc fåftningar: ne. Fora neapoluansta freganter frysta wid kunen of Romagna. AAUUU DgddggahaAaAeAee AAAHAeOeck: —j— ——